Rysslands angrepp på civilsamhället
Interpellation 2019/20:162 av Yasmine Posio (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-21
- Överlämnad
- 2019-11-22
- Anmäld
- 2019-11-26
- Sista svarsdatum
- 2019-12-06
- Svarsdatum
- 2020-01-14
- Besvarad
- 2020-01-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Sedan Vladimir Putin återtog presidentposten 2012, efter fyra år som premiärminister, har flera lagar som inskränker civilsamhället möjligheter att verka fritt antagits. Det mest kända exemplet är troligtvis den så kallade agentlagen, som tvingar opinionsbildande organisationer med finansiering från utlandet att registrera sig som ”utländska agenter”. Det innebär att de får en officiell stämpel med mycket negativ klang; i praktiken likställs de med spioner. Hittills har agentlagen i första hand tillämpats mot organisationer som verkar för mänskliga rättigheter.
Genom en annan lagändring har omfattningen av begreppet landsförräderi breddats. Det har lett till att all verksamhet som av myndigheterna bedöms vara ”riktad mot Rysslands säkerhet” kan utgöra grund för åtal. Lagstiftningarna bryter mot såväl Europakonventionen som flera FN-resolutioner som garanterar föreningsfriheten och slår fast rätten för människorättsförsvarare att söka utländsk finansiering utan att drabbas av repressalier eller diskriminering.
Vänsterpartiet menar att det är av största vikt att Sverige i alla lägen står upp för människorättsförsvarares rättigheter att söka och få finansiering för sitt arbete.
En annan strategi som den ryska regimen använder i försöken att kväva oppositionen och människorättsförsvararnas kamp är falska anklagelser. En av de mest uppmärksammade politiska fångarna är den tjetjenske människorättsaktivisten Oyub Titijev. Han greps 2018 och dömdes till fyra års fängelse för påstått narkotikainnehav. Själv menar han att narkotikan planterats hos honom av polisen. Han släpptes dock i förtid sommaren 2019.
Ett annat exempel på denna strategi är den ryske historikern, forskaren och MR-aktivisten Jurij Dmitrijev, som under 30 års tid har kartlagt offren för Stalins terror i Karelen. Många svenska familjer har genom hans verksamhet fått klarhet i försvunna släktingars öden. Dmitrijev har under ett tjugotal år varit verksam i den ansedda MR-organisationen Memorial, som jobbar med forskning kring och publicering av material om Sovjetunionens totalitära historia samt med att övervaka mänskliga rättigheter i dagens Ryssland och i före detta sovjetstater.
Verksamheten, som inleddes på 1990-talet, har sedan några år tillbaka mött kraftigt motstånd från myndigheterna, och Memorial har tillsammans med en lång rad andra organisationer stämplats som utländsk agent. Den 16 december 2016 arresterades Dmitrijev, formellt anklagad för spridande av barnpornografi. Flera experter bedömer anklagelsen som helt politiskt motiverad. De forskare som arbetar med att synliggöra och avslöja stalinismens brott lever under ständigt hot från den ryska statsmakten.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
- Avser ministern att verka för att Sverige ska ge ökat stöd till ryska civilsamhällesorganisationer när dessa tvingas verka under ett allt hårdare tryck?
- Avser ministern att verka för att Sverige ska kräva att Ryssland respekterar människorättsförsvarares rättigheter att söka och få finansiering enligt internationella konventioner?
- Avser ministern att verka för att Sverige ska engagera sig för dem som forskar om stalinismens brott och utsätts av förföljelse av den ryska regimen?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:162
Webb-tv: Rysslands angrepp på civilsamhället
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 januari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:57
- Protokoll 2019/20:57 Tisdagen den 14 januariProtokoll 2019/20:57 Svar på interpellation 2019/20:162 om Rysslands angrepp på civilsamhället
Protokoll från debatten
Anf. 56 Utrikesminister Ann Linde (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Yasmine Posio har frågat mig hur regeringen verkar för att ge stöd till ryska civilsamhällesorganisationer, huruvida regeringen kommer att kräva att Ryssland respekterar människorättsförsvarares rättigheter att ansöka om och få finansiering och om Sverige ska engagera sig för dem som forskar om stalinismens brott och utsätts av förföljelse av den ryska regimen.
Sverige för en tydlig och principfast politik gentemot Ryssland och kommer att fortsätta att regelmässigt ta upp kränkningar av mänskliga rättigheter i internationella forum såsom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa - OSSE - och Europarådet. Vi är och kommer att fortsätta vara en drivande aktör i EU för att respekten för mänskliga rättigheter ska förbli en given beståndsdel i utformningen av relationen till Ryssland och ställer oss bakom de fem vägledande principerna för EU:s relation till Ryssland, där kontakter och stöd till det ryska civilsamhället utgör viktiga delkomponenter.
Sverige ger även ett omfattande bilateralt stöd till det ryska civilsamhället. En stor del av stödet riktas till organisationer som verkar för mänskliga rättigheter. Ett delsyfte är att stärka kapaciteten hos relevanta aktörer att förse den ryska allmänheten med oberoende information och öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna.
En del av detta arbete är att kartlägga och informera om stalinismens brott. När jag besökte Sankt Petersburg förra våren träffade jag representanter från civilsamhället, inklusive organisationen Memorial, som bland annat arbetar med forskning om den politiska repression som ägde rum i Sovjetunionen under Stalintiden.
Inom kort antar regeringen en ny strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland för perioden 2020-2024. Strategin beräknas omfatta 390 miljoner kronor för hela perioden. Samarbetet med Ryssland inom ramen för denna strategi ska främja en demokratisk utveckling i landet och bidra till stärkt yttrandefrihet och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Oppositionella i Ryssland verkar under svåra förhållanden, och det är viktigt att omvärlden visar dem sitt stöd. Vi fortsätter att uppmana ryska företrädare att garantera sina invånare rättigheter i enlighet med Rysslands egen konstitution och folkrättsliga åtaganden.
Det understryker vikten av ett rättsväsen som agerar professionellt och självständigt och åtnjuter förtroende hos sina medborgare.
Anf. 57 Yasmine Posio (V)
Fru talman! Tack, utrikesminister Ann Linde, för svaret! Sedan Vladimir Putin återtog presidentposten 2012 har Ryssland antagit flera lagar som inskränker civilsamhällets möjligheter att verka fritt. Den mest kända är nog den så kallade agentlagen, som tvingar opinionsbildande organisationer med finansiering från utlandet att registrera sig som utländska agenter. Det innebär att de får en officiell stämpel med mycket negativ klang - i praktiken likställs de med spioner. Hittills har agentlagen i första hand tillämpats mot organisationer som verkar för att stärka respekten för mänskliga rättigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I en annan lagändring har omfattningen av begreppet "landsförräderi" breddats. All verksamhet som av myndigheterna bedöms vara riktad mot Rysslands säkerhet kan utgöra grund för åtal. Dessa två lagar innebär brott mot såväl Europakonventionen som flera FN-resolutioner vilka garanterar föreningsfriheten och slår fast rätten för människorättsförsvarare att söka utländsk finansiering utan att drabbas av repressalier eller diskriminering.
Även demonstrationsfriheten är kraftigt inskränkt, vilket gör det svårt för folket att komma ut och visa sina åsikter.
Ryssland är i dag ett säkerhetspolitiskt hot, först och främst mot alla i Ryssland som motsätter sig regimen eller som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska hbtq-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot. Rysslands imperialistiska politik utgör också ett direkt hot mot befolkningen i flera grannländer, främst mot Ukraina, Georgien, Moldavien och länderna i Centralasien.
Under några års tid är det många, framför allt från högerkanten, som ropat att ryssen kommer för att på så sätt få till större satsningar på ökad militarisering. Vi i Vänsterpartiet menar att det bästa sättet att öka säkerheten i omvärlden är att arbeta för fria länder där människor får utvecklas till dem de vill vara. Därför valde Jonas Sjöstedt, Håkan Svenneling och jag att göra ett studiebesök i Ryssland för att träffa civilsamhällesorganisationer som på olika sätt arbetar med mänskliga rättigheter. Vi besökte även Novaja Gazeta - ett av få fria medier som finns kvar i Ryssland - där den internationellt erkända journalisten Anna Politkovskaja arbetade tills hon mördades 2006.
Samtliga organisationer, oavsett inriktning, vittnade om svårigheterna med att verka i dagens Ryssland. Samtidigt visar det ryska folket tydligt att man inte är nöjd med det samhälle man lever i, då aktivismen ökar. Fler väljer att engagera sig. Då måste vi stötta dessa organisationer som vill verka för ett fritt och demokratiskt Ryssland. Det är vårt bästa skydd för att skapa en säker omvärld.
Det var därför jag ville få svar på huruvida utrikesminister Ann Linde avser att verka för att Sverige ska ge ökat stöd till ryska civilsamhällesorganisationer när dessa tvingas verka under ett mycket hårdare tryck.
Visst är det bra att regeringen ökar anslaget till Ryssland i sin nya strategi. Det blir ca 78 miljoner kronor per år. Men åren 2004 till 2006 gav Sverige 100 miljoner per år, och i dag är behoven än mer skriande.
Vi i Vänsterpartiet ökar stödet till ryska MR-försvarare i vår budgetmotion för år 2020. Regeringen gör en annan prioritering. Men hur kommer utrikesminister Ann Linde att agera i framtiden, i kommande budgetar? Och även om uppmaningar är bra undrar jag om ministern kommer att verka på fler sätt i kraven att Ryssland ska respektera människorättsförsvarares rättigheter att söka och få finansiering enligt internationella konventioner.
Anf. 58 Marcus Jonsson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Till att börja med vill jag tacka utrikesministern för det svar som getts, och jag vill även tacka min kollega Yasmine Posio för att hon väckt denna interpellation.
För två veckor sedan var det exakt 20 år sedan Vladimir Putin utsågs till president i Ryssland. Boris Jeltsin klev av scenen, och efter denne pionjär visste vi inte riktigt vad som skulle komma. Nu vet vi. Ridån går ned för det demokratiska experimentet i Ryssland.
Ja, fru talman, jag dristar mig till att kalla det för just ett experiment. Ty demokratin är alltid ett försök som aldrig blir mer än vad den tillåts bli.
Den ryska utvecklingen är mer än tragisk. Vi har redan belyst en del i den här debatten, men vi har inte nämnt de försvårande omständigheter som flera trossamfund nu lever under.
Tillåt mig att ge en exposé med uppgifter från det norsk-dansk-svenska initiativet Forum 18, som i sitt namn utgår från artikel 18 i FN:s konvention om mänskliga rättigheter. I just denna artikel garanteras religionsfriheten. Tyvärr kan inte Ryssland garantera sina medborgare denna mänskliga rättighet.
Den ryska pingströrelsens teologiska lärosäte förlorade sina rättigheter i oktober 2018. I januari 2019 fick de ryska baptisterna sitt teologiska seminarium i Moskva suspenderat i 60 dagar och förbjöds att ta emot nya studenter.
I september förra året klargjordes i staden Samara, ca 100 mil från Moskva, att den lokala pingstkyrkan skulle rivas, trots att medlemmarna använt kyrkan som mötesplats i mer än 20 år och att församlingen fick sig marken tilldelad redan år 1997. Myndigheterna förklarade att församlingen måste betala för förstörelsen av sin egen kyrka.
Detta är några exempel på hur de ryska myndigheterna slår mot två trossamfund som är traditionellt starka i vårt eget land och verkligen en del av det svenska civilsamhället. Men den ryska överheten slår inte endast mot en specifik grupp troende. Flera trossamfund har mött hinder när de har ansökt om att få bygga en ny tillbedjanslokal. Såväl muslimer och buddister som anhängare av Hare Krishna vittnar om hur de har nekats laglig rätt till mark eller fått bygglov indraget då de påbörjat byggarbetet. I maj 2019 användes bulldozrar för att riva en moské i staden Tjernjachovsk i Kaliningrad, bara på andra sidan Östersjön.
Men i Ryssland märker vi inte bara hinder för att få samlas i en lokal utan också den beryktade antimissionärslagen, som förbjuder troende att offentligt tala om sin tro.
Trossamfund är en naturlig del av civilsamhället. Vi vet det av egen erfarenhet i Sverige. I propositionen 2009/10:55 En politik för det civila samhället står det så här: "En tradition av demokratiska mötesformer utvecklades, som spreds från frikyrko- och nykterhetsrörelserna till arbetarrörelsen." Så såg det ut i vårt land, men det ryska folket har inte fått uppleva detta. För 30 år sedan existerade fortfarande Sovjetunionen, som vilade på det tsarryska enväldet. Demokrati tar tid att växa fram.
Fru talman! Jag skulle vilja att utrikesministern svarar på hur Sverige vill stödja trossamfunden i Ryssland när de tvingas verka under ett allt hårdare tryck.
Anf. 59 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Tack, Yasmine Posio och Marcus Jonsson för att ni tar upp dessa viktiga frågor om läget i Ryssland. UD:s rapport om mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Ryssland ger en tydlig bild av hur vi ser på utvecklingen i landet. Vi följer den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland nära och är väl medvetna om hur det demokratiska utrymmet i landet krymper, samtidigt som det civila samhället ställs under allt större press. Det gäller också trossamfunden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Upptakten till regionalvalen den 8 september var ännu ett exempel på hur oppositionspolitiker nekas möjlighet att kandidera och hur folkliga missnöjesyttringar bemöts med massingripande och övervåld från polisen.
Jag kritiserade själv offentligt de polisräder som ägde rum mot oppositionella runt om i Ryssland några dagar efter valen och har med stor oro noterat den senaste utvecklingen, där ryska och utländska människorättsorganisationer tvingats upphöra med sitt arbete.
Lagstiftningen om utländska agenter, som Yasmine Posio tog upp, har också nyligen vidgats till att omfatta individer och inte bara organisationer. Det kommer att avskräcka ännu fler från journalistisk granskning av makthavare, vilket är en omistlig komponent för varje demokratiskt samhälle.
Sverige för en tydlig och principfast politik gentemot Ryssland, där vi i våra bilaterala kontakter konsekvent uppmanar dem att garantera sina invånares rättigheter i enlighet med Rysslands egen konstitution och internationella åtaganden. I vår MR-rapport konstateras det svart på vitt att Ryssland inte kan anses vara en fungerande rättsstat.
Vi ger ett omfattande bilateralt stöd till det ryska civilsamhället. Inom kort antar regeringen en ny strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland för perioden 2020-2024. Den omfattar 390 miljoner kronor, vilket är ungefär 80 miljoner kronor per år. Samarbetet med Ryssland inom ramen för denna strategi ska främja demokratisk utveckling i landet och bidra till stärkt yttrandefrihet och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Vi deltar aktivt i de forum där demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland diskuteras, inklusive Europarådet. Vi ger också konkret stöd till en rad olika organisationer. Vi vill stärka kapaciteten hos civilsamhället och andra relevanta aktörer och värna om rättsstatens principer och ökad förståelse för detta bland den ryska allmänheten. Vi vill stärka kapaciteten hos civilsamhället och oberoende medier, förse allmänheten med oberoende information och öka kunskapen om medborgerliga och politiska rättigheter. Vi vill också stärka kapaciteten hos civilsamhället och andra relevanta aktörer och verka mot diskriminering och för jämställdhet. Vi vill ha en ökad förståelse för värdet av likabehandling bland allmänheten.
Fru talman! Redan under min första vecka som utrikesminister fick jag tillfälle att i Reykjavík och Helsingfors möta nordiska och baltiska kollegor och bland annat beröra våra välkända och oförändrade positioner gällande MR-situationen i Ryssland. Vi framför också regelbundet våra synpunkter i internationella forum, såsom OSSE och Europarådet.
Anf. 60 Yasmine Posio (V)
Fru talman! Tack, Marcus Jonsson, som även lyfte religionsfriheten, som ju också är under Putins alltmer hårda tryck!
Ja, det ska bli väldigt intressant att följa upp detta och se om regeringen verkligen kommer att lägga kraft på att öka tryggheten för folk i omvärlden eller om man kommer att följa högerns domedagsprofetior genom ökad militarisering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! En av platserna som vi besökte under vår Rysslandsresa var Sandarmokh, en plats med massgravar för dem som föll offer för stalinismens terror. En av dem som ligger där är min morfars bror Matti Posio. Släkten trodde att han hade försökt åka till Amerika med ett skepp som sedan skulle ha förlist, och därmed trodde släkten att han var död. Men det visade sig att han hade åkt från det fattiga norra Finland till Sovjet för att arbeta i skogen. I Petrozavodsk hann Matti gifta sig och få två barn innan han ansågs vara emot stalinismen och dömdes till döden genom nackskott.
Min släkt hade inte fått veta att Matti faktiskt åkt till Sovjet eller att han fått barn om inte den ryske historikern, forskaren och MR-aktivisten Jurij Dmitrijev forskat i de dokument som ännu finns kvar. Tack vare Dmitrijevs arbete kunde jag få träffa Mattis barnbarn och barnbarnsbarn i Petrozavodsk.
Dessvärre har Dmitrijev drabbats av en annan strategi som den ryska regimen använder i försöken att kväva oppositionen och människorättsförsvararnas kamp, och den strategin är falska anklagelser.
Dmitrijev har under ett tjugotal år varit verksam i den ansedda MR-organisationen Memorial, som jobbar med forskning kring och publicering av material om Sovjetunionens totalitära historia och med att övervaka mänskliga rättigheter i dagens Ryssland och i de före detta Sovjetstaterna.
Verksamheten, som inleddes på 1990-talet, har sedan några år tillbaka mött kraftigt motstånd från myndigheterna, och Memorial har tillsammans med en lång rad andra organisationer stämplats som utländska agenter.
Den 16 december 2016 arresterades Dmitrijev, formellt anklagad för spridande av barnpornografi. Flera experter bedömer anklagelsen som politiskt motiverad. De forskare som arbetar med att synliggöra och avslöja stalinismens brott lever alltså under ständigt hot från den ryska statsmakten.
En annan mycket uppmärksammad politisk fånge är den tjetjenske människorättsaktivisten Oyub Titijev. Han greps 2018 och dömdes till fyra års fängelse för påstått narkotikainnehav. Själv menar han att narkotikan placerats hos honom av polisen. Han släpptes i förtid sommaren 2019, vilket pekar på att falska anklagelser faktiskt använts. Vi fick möjligheten att träffa Oyub Titijev i Moskva, och han uttryckte stor oro och frustration över den repression som Putin driver.
Fru talman! Den ryska regimens användning av falska anklagelser och propaganda som riktas mot enskilda forskare och aktivister som betraktas som ett hot mot regimen behöver synliggöras och motarbetas. Genom att följa upp och uppmärksamma dessa fall kan omvärlden minska effekterna av denna strategi. Här kan närvaro och uppmärksamhet från utländska ambassader spela en väldigt viktig roll. Vi i Vänsterpartiet menar att den svenska ambassaden bör bevaka politiskt motiverade rättsprocesser mot forskare och aktivister.
Min fråga till utrikesminister Ann Linde är: Kommer ministern att verka för att Sverige ska engagera sig för dem som forskar om stalinismens brott och som utsätts för förföljelse av den ryska regimen och i så fall på vilka olika sätt?
Anf. 61 Marcus Jonsson (KD)
Fru talman! Det är positivt att höra det engagemang som Ann Linde ger uttryck för och om regeringens kommande satsning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är min personliga och fasta övertygelse att demokratiseringen kommer underifrån. Jag styrks i denna uppfattning när jag ser hur den svenska historien ser ut. Sju decennier innan kvinnor fick rösträtt genom lagstiftning i denna riksdag hade kvinnor rösträtt i frikyrkan i Sverige. Den 21 september 1848 gavs kvinnor rösträtt i Sveriges första baptistförsamling, som också blev den första demokratiska föreningen i vårt land. Här var män och kvinnor likställda, och de beslut som skulle tas togs med hjälp av votering där varje person hade en egen röst.
Fru talman! Medveten om just den betydelsen skulle jag vilja fokusera lite på hur trossamfund har spelat en roll i vårt land. Jag tror inte att den rollen är begränsad till just Sverige. Jag tror att den rollen även kan finnas i det ryska samhället. Därför skulle jag vilja fråga utrikesministern om Sveriges regering skulle kunna tänka sig att ge de beskickningar som vi har i utlandet instruktioner att inkludera en analys av religionsfrihetens status i de länder som undersöks i de så kallade MR-rapporterna - rapporter om mänskliga rättigheter - som utrikesministern tidigare nämnde.
Fru talman! Jag skulle även vilja fråga utrikesministern om Sverige skulle kunna tänka sig att arbeta med svenska aktörer inom det svenska civilsamhället som har ett pågående arbete och utbyte med sina ryska motsvarigheter.
Anf. 62 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Yasmine Posio för att hon delar sin personliga berättelse här i riksdagens kammare, för det är just det som visar att det vi sysslar med handlar om riktiga människor och deras öde. Det är det som vi alla försöker jobba med.
För att inför det ryska civilsamhället och de ryska myndigheterna markera hur viktigt vi tycker att det är med dessa frågor närvarar utsänd personal från vår ambassad i Moskva och från generalkonsulatet i Sankt Petersburg regelbundet vid rättegångar där demokrati- och människorättsförsvarare ställs inför rätta. Till exempel var vår personal på plats när det gällde Oyub Titijev. Detta följdes också väldigt noga av ambassaden till dess att han släpptes villkorligt fri i somras.
Jag besökte själv Ryssland i juni 2016 för att delta i Sankt Petersburgs ekonomiska forum och träffade då företrädare för MR-organisationerna, bland annat Memorial, som berättade om sitt arbete. Vi ger ju stöd till civilsamhällesorganisationerna. Detta gjorde väldigt starkt intryck på mig. Det var inte bara Memorial utan också hbtq-organisationer, som har en oerhört svår situation i Ryssland nu.
I slutet av november ordnade vår ambassad i Moskva ett evenemang med fokus på jämställdhet och kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter. Där medverkade flera svenska riksdagsledamöter som experter, liksom ryska företrädare.
Att stödja och försvara en bredd av civilsamhällets organisationer och aktörer i syfte att stärka demokratin och människors deltagande är en prioritering för Sverige sedan länge. Vi gör nu detta med förnyad kraft sedan vi startat demokratisatsningen Drive for Democracy.
Individer och grupper är ofta en del av civilsamhället och förkämpar för marginaliserade och utsatta grupper. Därför får MR-försvararna en central roll när det gäller att upprätta livskraftiga samhällen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I våra MR-rapporter tar vi upp religionsfrihet. Jag tror alltså att vi redan hanterar den fråga som Marcus Jonsson tog upp. Vi ger inte specifikt stöd till trossamfund, men vi stöder religionsfrihet i Ryssland på olika sätt.
Anf. 63 Yasmine Posio (V)
Fru talman! Tack, Ann Linde, för svaret! Nu när vi närmar oss slutet av denna interpellationsdebatt tänker jag även komma till slutet på vår Rysslandsresa, som faktiskt visade sig bli början till fler kontakter med både nyfunnen släkt och svenska och ryska aktivister.
Bokmässan i min hemstad Göteborg ägde nämligen rum direkt efter att jag kommit hem, och på ett möte samlades svenska civilorganisationsaktörer, svenska och ryska journalister och skribenter och jag. Där pratades om behovet av mellanfolkliga kontakter och möten och om hur viktigt det är att få en nyanserad bild av det som sker, inte bara för oss i Sverige som matas med rysshotet utan även för dem i Ryssland som matas med en skev bild av hur det är i Sverige i dag.
Det är nämligen genom mänskliga möten som vi upptäcker att de flesta av oss i grunden är rätt lika. Vi vill leva i samhällen där vi har balans mellan arbete och fritid och där vi kan fostra våra barn till fria, självständiga, reflekterande, jämställda och medkännande människor - hållbara samhällen, där vi får uttrycka oss fritt och där vi värnar varandra. Det är genom mänskliga möten vi inser att det inte är vanligt folk som vill ut i krig, utan det är män med makt som utan att själva riskera sina liv skickar ut folk i fält.
Vänsterpartiet vill se en utveckling som ökar de mellanfolkliga kontakterna, till exempel genom vänortssamarbete. Vi vill också möjliggöra ökad rörlighet för den ryska befolkningen, bland annat genom att underlätta för ryska studenter att studera i Sverige.
Därmed, fru talman, kommer jag till min avslutande fråga: Hur ser utrikesminister Ann Linde på mellanfolkliga utbyten, och avser regeringen att göra något för att öka utbytet mellan ryssar och svenskar?
Anf. 64 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Tack, Yasmine Posio, för att du satte igång denna interpellationsdebatt! För att börja med den sista frågan är jag på alla sätt väldigt positiv till mellanfolkligt utbyte. Jag gjorde min första resa till dåvarande Sovjetunionen 1984 och fick där kontakter som jag sedan behöll i flera decennier, med människor som på den tiden var ungdomar men sedermera blivit lite äldre. Jag tror att organisationer i de olika länderna kan vara det absolut viktigaste för ett livaktigt civilsamhälle och för att dela erfarenheter.
Men jag vill också säga att man kan använda de organisationer som finns inom OSSE, Europarådet, EU och så vidare. Till exempel tog 16 länder 2018 initiativ för att aktivera det vi kallar för Moskvamekanismen. Detta ledde till att en oberoende expertdelegation reste till Ryssland för att utreda anklagelser om förföljelse av hbtq-personer i Tjetjenien.
Vi uppmärksammade frågan i samband med Human Dimension Implementation Meeting, som är Europas allra största konferens för mänskliga rättigheter och under två veckor i september samlade runt 1 500 regeringsföreträdare, internationella experter och representanter för civilsamhället. Jag tror att det är just samarbete mellan regeringsföreträdare och representanter för olika organisationer och experter som gör att man kan trycka på i dessa frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Inget politiskt styre eller samhälle har rätt att neka sina medborgare rätten att tala och tänka fritt. Detta innefattar även personer som i egenskap av forskare måste få ägna sig åt sin verksamhet oavsett akademiskt fält och utan rädsla för repressalier. Jag är säker på att vi i regeringen och ni i riksdagen har samma syn på dessa frågor.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.