Skärpta demokrativillkor för bidrag till organisationer
Interpellation 2018/19:33 av Jan Ericson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-30
- Överlämnad
- 2019-01-31
- Anmäld
- 2019-02-01
- Svarsdatum
- 2019-02-12
- Besvarad
- 2019-02-12
- Sista svarsdatum
- 2019-02-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Strax före jul presenterade Dagens Samhälle en omfattande granskning av hur kommunerna delar ut bidrag till föreningslivet. Totalt betalas över 17 miljarder ut av stat, landsting, regioner och kommuner.
I artikeln konstaterar terrorexperten Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan att ”bidrag delas ut som konfetti” och menar att det handlar om en släpphänt hantering av våra skattepengar. Han efterlyser fler löpande uppföljningar av verksamheten.
Vi har på senare år sett att det inte bara är extrema grupperingar på de politiska ytterkanterna som är ett problem. Även islamistiska grupperingar liksom våldsbejakande miljö- och djurrättsaktivister hotar vår demokrati.
Enligt en kartläggning från Sveriges Kommuner och Landsting ställer de flesta kommuner krav på att föreningar och organisationer som får stöd ska vara ”demokratiskt uppbyggda”. Men bara hälften har krav på att verksamheten ”ska ske i enlighet med demokratins idéer”. Och bara 59 procent av kommunerna säger att man har någon policy/föreskrifter eller riktlinjer för vilka demokrativillkor som gäller. Inte minst är det upprörande att rent demokratifientliga föreningar alltför lätt kan beviljas bidrag av våra skattepengar. Skattebetalare på alla nivåer måste kunna vara säkra på att deras skattepengar inte gynnar våldsbejakande extremism eller demokratifientlig eller rent av kriminell verksamhet.
Granskningen från Dagens Samhälle visar att det är helt uppenbart att det behövs skärpning vad gäller såväl statliga som kommunala och regionala bidrag.
Jag vill därför fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Vad avser ministern att göra för att skärpa demokrativillkoren för bidrag till organisationer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:33
Webb-tv: Skärpta demokrativillkor för bidrag till organisationer
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 februari 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:51
- Protokoll 2018/19:51 Tisdagen den 12 februariProtokoll 2018/19:51 Svar på interpellation 2018/19:33 om skärpta demokrativillkor för bidrag till organisationer
Protokoll från debatten
Anf. 133 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! har frågat mig vad jag avser att göra för att skärpa demokrativillkoren för bidrag till organisationer.
Låt mig börja med att slå fast att offentliga bidragsmedel inte ska gå till verksamheter som inte är förenliga med samhällets grundläggande värderingar så som de formuleras i grundlagen och i de internationella konventionerna. Det är heller inte försvarbart att offentliga medel som kommuner delar ut går till sådana verksamheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med detta som utgångspunkt är det samtidigt viktigt att värna ett fritt och självständigt civilsamhälle med en mångfald av organisationer, verksamheter och röster. Det är en förutsättning för en väl fungerande demokrati. Föreningsfriheten är en av de grundläggande rättigheter som slås fast i regeringsformen. För att säkra existensen av ett självständigt civilsamhälle med aktörer som på olika sätt kan bidra till samhällets utveckling stöder staten ideella organisationer ekonomiskt. Det ligger därför i allas intresse, inte minst i myndigheternas och i det civila samhällets intresse, att värna bidragssystemens legitimitet.
Som ett led i den överenskommelse om åtgärder mot terrorism som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna enades om under den förra mandatperioden tillsatte regeringen i mars 2018 en utredning för att se över de så kallade demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa villkor. Syftet med utredningen är att säkerställa att allmänna medel endast ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Utredningen ska vidare analysera demokrativillkoren i statliga bidragsförordningar samt föreslå ett förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor, inklusive nödvändiga författningsändringar.
Jan Ericson hänvisar i sin interpellation till en undersökning som nyss nämnda utredning genomfört i samarbete med SKL. Undersökningen visar att inte alla kommuner och landsting har riktlinjer för vilka demokrativillkor som gäller eller för hur de ska tillämpas. Regeringen bör inte föreskriva på vilka grunder en kommun ska bevilja bidrag till det civila samhället. Däremot är det viktigt att offentliga aktörer på lokal nivå får stöd och vägledning för bidragsgivningen. Utredaren ska därför anordna möten med representanter för kommunsektorn för att diskutera hur de lokalt kan arbeta för att motverka att organisationer som inte verkar i enlighet med samhällets grundläggande värderingar ska få stöd. Utredaren ska även ta fram ett stödmaterial som kan användas av både statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter som hanterar bidragsgivning. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 20 juni 2019.
Översynen av demokrativillkoren lägger en god grund för regeringens kommande arbete. Jag ser fram emot att i samarbete med övriga partier fortsätta arbetet med att säkerställa att allmänna medel inte hamnar hos organisationer som bedriver verksamhet som står i strid med samhällets grundläggande värderingar.
Anf. 134 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag vill först gratulera kulturministern till hennes uppdrag och önska henne välkommen till riksdagen. I denna sena timma får vi äran att avsluta dagens interpellationsdebatter - jag tror att det är 28 interpellationer.
Jag får också tacka för svaret. Jag måste säga att jag välkomnar att kulturministern är tydlig med att offentliga bidragsmedel inte ska gå till verksamheter som inte är förenliga med samhällets grundläggande värderingar enligt grundlagen och internationella konventioner, som det står i svaret, och att detta gäller bidrag från både stat och kommun.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är som sagt bra att kulturministern är tydlig med det här, även om vi båda två säkert vet att det är en helt annan sak att hitta ett effektivt sätt att kontrollera detta.
Fru talman! Den granskning som kulturministern nämner presenterades också i Dagens Samhälle i slutet av förra året. Enligt den delas det årligen ut minst 17 miljarder i föreningsstöd av stat, kommuner och landsting. Staten står för 13 miljarder, som delas ut av ungefär 30 olika myndigheter. Kommunerna betalar ut ungefär 4 miljarder och landstingen knappt 2. Till detta kommer ett stort antal subventionerade lokalhyror, främst i kommunerna. Totalt handlar det om enormt stora summor. Och allt är skattepengar som invånarna i Sverige har betalat in.
Magnus Ranstorp, terrorexpert på Försvarshögskolan, anser att bidrag delas ut som konfetti och menar att det handlar om en släpphänt hantering och bristande uppföljningar. Detta borde få alla politiker att tänka till.
Vi har på senare år sett att det inte bara är extrema grupperingar på de politiska ytterkanterna som är ett problem. Även islamistiska grupperingar oroar mycket. Och vi har nyligen sett hur medierna avslöjat våldsbejakande djurrättsaktivister som riktar allvarliga hot mot enskilda människor. Sedan tidigare finns även exempel på att andra miljöaktivister gjort olaga intrång och medvetet brutit mot lagen. Det finns också uppgifter om att rent kriminella nätverk kan komma åt skattepengar genom att använda en på papperet klanderfri förening som täckmantel.
Ingen av dessa uppräknade organisationer, föreningar eller grupperingar borde givetvis få bidrag från våra skattepengar, och de bör såklart inte heller tillåtas hyra offentliga lokaler.
Jag konstaterar att kulturministern uppmärksammar den breda politiska överenskommelsen om åtgärder mot terrorism och den utredning som finns. Problemet är bara att utredningens fokus är lite väl snävt, eftersom man kopplar det just till frågan om terrorism och att det bara handlar om statliga bidrag. Jag tycker att frågan är mycket större än så.
Kulturministern skriver i sitt svar att regeringen inte bör föreskriva på vilka grunder en kommun ska bevilja bidrag till det civila samhället. Jag tycker tvärtom att det är en fråga som borde diskuteras. Kommuner och landsting står ju för en stor del av här pengarna, och över 40 procent av kommunerna saknar över huvud taget riktlinjer för vilka villkor som ska gälla. Att utredaren har möten med kommunsektorn och tar fram stödmaterial må vara en sak, men detta handlar om så stora summor att det borde finnas tydliga regelverk även för kommunerna.
Kulturministerns företrädare sa i artikeln i Dagens Samhälle att det saknas enhetliga riktlinjer i kommunerna. Samtidigt säger den nuvarande kulturministern att det inte är försvarbart att offentliga medel går till olämpliga verksamheter. Trots detta vill inte kulturministern föreskriva på vilka grunder en kommun ska bevilja bidrag till det civila samhället. Jag tycker inte det är riktigt logiskt.
Min första fråga blir därför om inte kulturministern borde utöka direktivet för den pågående utredningen så att man tittar lite bredare på frågan och även inkluderar kommunernas bidragsgivning när det gäller lagreglering av tydliga demokrativillkor. Borde man inte också skärpa reglerna för uppföljning från kommunernas sida av redan utbetalda bidrag så att det inte bara handlar om utbetalningstillfället?
Anf. 135 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Ett tack till Jan Ericson för gratulationerna och för att jag får påbörja min första interpellationsdebatt med honom i detta ämne! Jag vill också understryka det Jan Ericson själv konstaterade, nämligen att vi är helt eniga om att bidrag inte ska gå till organisationer som arbetar i strid med grundläggande värderingar.
Den pågående utredning som jag hänvisade till och som ska redovisa sina förslag i juni i år är ett direktiv som vi också har varit brett överens om och som vi jobbar på. Jag tror att det är viktigt att vi nu kommer till en slutpunkt i de förslagen. Det har tagit tid, för utredningar tar tid, och jag ser fram emot att ta del av vad utredningen ska presentera.
Jag delar Ericsons problembild gällande att bara hälften av kommunerna har riktlinjer för den här typen av bidragsgivning, och det är precis därför som det är viktigt att den kommunala sektorn får stöd och vägledning. Det är också anledningen till att vi gav utredningen för demokrativillkor i statlig bidragsgivning i uppdrag just att anordna möten och ta fram ett stödmaterial. Det är viktigt att vi ändå respekterar den kommunala kompetensen när det gäller den här typen av bidragsgivning.
För regeringen är det dock viktigt att de organisationer som uppbär statligt stöd också är demokratiskt uppbyggda, och jag tror att det är viktigt att vi tittar på de här sakerna tillsammans. Jag vill också nämna att förutom den pågående Demokrativillkorsutredningen, som ju är genomgripande, pågår även två andra beredningar eller utredningar. Det handlar om utredningen Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige, som också ska titta på förslag om villkor för stöd och ett förtydligat demokratikriterium. Den tredje utredningen som pågår är utredningen om Allmänna arvsfondens verksamhet. I uppdraget ingår att lämna förslag på utformningen av villkor som säkerställer att endast organisationer som respekterar demokratiska värderingar kan få stöd. Det betänkandet är nu ute på remiss, och remisstiden går ut den 15 mars 2019.
De här sakerna totalt sett kommer att ge både verktyg och vägledning.
Jan Ericson nämnde också kontroll av de bidrag som delas ut. Där vill jag nämna att även på MUCF pågår det arbete med att förbättra rutiner för bidragshantering, till exempel skärpta kontroller av sökande organisationer. Detta kopplar bland annat mot ett tidigare givet uppdrag av Statskontoret att göra en myndighetsöversyn av MUCF och titta på möjligheten att tillämpa demokratikriteriet.
Regeringen har också gett MUCF uppdraget att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av de förslag som Statskontoret lämnade. Det här är ett uppdrag som är redovisat, och jag och regeringen ämnar följa frågan.
Det pågår alltså en rad åtgärder från regeringens sida för att säkra en korrekt bidragsgivning, och jag vill återigen understryka att ambitionen är vi helt eniga om.
Anf. 136 Jan Ericson (M)
Fru talman! Det är positivt att det pågår en del arbete. Att sätta upp riktlinjer för bidragsgivning till föreningar och organisationer är såklart en bra början, även om det av naturliga skäl kommer att bli komplicerat att fastställa vad de här grundläggande demokratiska värderingarna hos en förening faktiskt är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Lika viktigt är det vilka som är ledande företrädare för de här föreningarna och vad de säger offentligt. Det handlar även om vilka andra organisationer en sådan här förening kan ha nära koppling till. Det är alltså inget enkelt utredningsuppdrag som regeringen har gett, och vi är många som kommer att ta del av utredningen med intresse när den presenteras i juni.
Det är som sagt inte bara viktigt med ett demokrativillkor i samband med ansökan och utbetalning, utan det är också viktigt med löpande uppföljning. Inte minst är det viktigt att skapa en kultur bland dem som beviljar bidrag så att man förebygger risken att oseriösa organisationer kan gå runt regelverken.
När det gäller kommunala bidrag kvarstår frågan om hur detta eventuellt ska regleras. Jag tycker att man skulle våga titta på det, även om jag är medveten om att direktiven inte medger det vid detta tillfälle.
När det gäller statens egna myndigheter, runt ett trettiotal, finns det såklart olika kulturer och traditioner för hur man ser på dessa frågor, hur man handlägger ärenden och hur man följer upp sina tidigare beslut. Risken finns att besluten blir godtyckliga när varje myndighet skapar sina egna processer, och i den nämnda artikeln i Dagens Samhälle nämns även att ett avslag hos en myndighet eller en kommun ibland kringgås genom att samma organisation beviljas bidrag av en annan myndighet.
Det finns alltså en risk att man lägger all kraft på utbetalningstillfället och sedan saknar resurser för löpande uppföljning av att de villkor som gällde vid ansökan efterlevs i fortsättningen. Vi vet ju att en förening eller organisation snabbt kan utvecklas på ett icke önskvärt sätt, och då måste den som betalar ut bidrag kunna agera snabbt och stoppa pengarna.
Jag har därför ytterligare några frågor till kulturministern: Hur tänker kulturministern försäkra sig om att alla statliga myndigheter som arbetar med bidragsgivning skapar någon form av gemensam kultur så att man beslutar enligt samma principer oavsett myndighet?
Hur kan man verka för att ett avslag hos en myndighet inte upphävs genom att samma organisation beviljas bidrag av en annan myndighet?
Hur tänker man arbeta för att löpande följa upp de verksamheter som beviljas bidrag?
Jag förstår att kulturministern bara kan svara för de statliga myndigheterna i det här sammanhanget.
Anf. 137 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! Det är viktigt att understryka, vilket Jan Ericson också är inne på, att det är myndigheterna som har regeringens uppdrag att hantera bidragsfördelningen. Där har regeringen och jag stor tilltro till att myndigheterna handlägger bidragen i enlighet med lagstiftningen. Vi har självklart också höga förväntningar på att det handläggs korrekt.
Myndigheterna kan kräva återbetalning av statsbidrag om det visar sig att en organisation inte lever upp till förväntningarna för statsbidrag eller om de genomfört verksamhet som står i motsättning till de grundläggande värderingarna. Därför är uppföljning och rutiner för detta såklart viktigt.
Att tillämpa demokrativillkoren är relativt ny mark för myndigheterna, och regeringen har informerats om att demokrativillkoret upplevs som svårtolkat, vilket Jan Ericson också var inne på. Därför har Demokrativillkorsutredningen fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta myndigheternas tillämpning av demokrativillkoret, något som jag tror är centralt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill också kommentera det som Jan Ericson lyfter upp om att skapa en kultur för att bevaka de här frågorna generellt. Detta är ju inte en fråga som enbart rör statliga myndigheter, och det är bra att frågorna diskuteras. Det finns ett värde i att frågorna är uppe på bordet, att regeringen har tagit de här initiativen och att vi är brett överens om att titta vidare på frågorna just för att kunna möta de lite trixiga gränsdragningar som finns på området.
Anf. 138 Jan Ericson (M)
Fru talman! Frågan om hur vi förhindrar att extremistiska, våldsbejakande eller odemokratiska organisationer får tillgång till bidrag från skattebetalarna har engagerat mig ända sedan jag började arbeta politiskt, först i kommunen och sedan i riksdagen. Det har ett dubbelt syfte - både att hushålla med skattepengarna och att motverka dessa typer av organisationer.
Jag har uppmärksammat dessa frågor sedan ett antal år tillbaka. Redan 2011 skrev jag min första riksdagsmotion om saken, och jag har sedan återkommit med olika inspel i frågan vid ett flertal tillfällen.
I dagsläget har jag en lite blandad syn på utvecklingen. Det är positivt att allt fler tar frågan på allvar och att det fanns bred politisk enighet om att tillsätta denna utredning. Vi får snart se vad den kommit fram till. Det är också positivt att i alla fall en del av problemen utreds. Men det känns samtidigt som om den aktuella utredningen bara behandlar delar av problemet och att andra delar hamnar utanför. Då tänker jag främst på kommunsektorn.
Jag är samtidigt nöjd med kulturministerns tydlighet i frågan och hoppas att den ska omsättas i konkret politik, för detta är viktigt. Det handlar som sagt både om hur vi bäst hanterar våra skattepengar och om hur vi motarbetar organisationer som har en destruktiv påverkan på vårt samhälle och vår demokrati.
Jag tackar kulturministern för debatten och får passa på att önska alla som finns kvar i kammaren en god natt!
Anf. 139 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Jan Ericson för en intressant debatt och ett intressant meningsutbyte.
Jag säger återigen att det civila samhällets organisationer är en central del av vår svenska demokrati. I mötet mellan människor som engagerar sig i det civila samhällets organisationer uppstår en gemenskap som bidrar till tillit och sammanhållning. Det civila samhället bidrar också till samhällsutveckling och välfärd, både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald av verksamheter.
Därför är det viktigt att staten stöder detta engagemang med den utgångspunkt som jag och regeringen har, nämligen att Sveriges medborgare ska kunna känna sig säkra på att statliga medel bara betalas ut till organisationer som respekterar demokratins idéer. Det betyder att bidragsgivningen till organisationerna måste ske under strikt kontroll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det pågår nu en rad åtgärder för att säkra och vid behov skärpa regelverk och rutiner för statsbidrag till det civila samhällets organisationer, ta fram riktlinjer och vägledning och föra en aktiv dialog med kommunerna för att ge stöd för korrekt bidragsgivning även på kommunal nivå.
Regeringens ambition är att det ska finnas ett regelverk som är tydligt med att de organisationer som tar del av samhällets stöd också ska leva upp till de demokratiska värderingarna, som utgör grunden för det gemensamma samhällsbygget.
Med det vill också jag tacka och önska trevlig kväll!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.