Höjning av skatten på bensin och diesel
Interpellation 2018/19:228 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-05-08
- Överlämnad
- 2019-05-09
- Anmäld
- 2019-05-10
- Svarsdatum
- 2019-05-29
- Besvarad
- 2019-05-29
- Sista svarsdatum
- 2019-05-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Inför valrörelsen 2014 tyckte finansminister Magdalena Andersson inte att bensinskatten behövde höjas något mer. Sedan har finansministern höjt skatten på drivmedel varje år hon suttit i regeringen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Hur mycket ska skatten på bensin och diesel höjas enligt ministern?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:228
Webb-tv: Höjning av skatten på bensin och diesel
Dokument från debatten
- Onsdag den 29 maj 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:97
- Protokoll 2018/19:97 Onsdagen den 29 majProtokoll 2018/19:97 Svar på interpellation 2018/19:228 om höjning av skatten på bensin och diesel
Protokoll från debatten
Anf. 33 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Edward Riedl har frågat mig hur mycket skatten på bensin och diesel ska höjas.
Jag vill inledningsvis säga att jag delar den oro som många känner för de ökande drivmedelspriserna. Det finns många områden i Sverige där man är helt beroende av bilen. De senaste prishöjningarna som orsakats av ett stigande oljepris och en svag krona slår hårt för människor i dessa områden. I längden är inte oljeberoendet hållbart, varken ekonomiskt eller för klimatet.
Jag vill också understryka vikten av att hela Sverige ska leva och växa, samtidigt som det är angeläget att bedriva en effektiv miljöpolitik. I januariavtalet anges att en kraftfull grön skatteväxling ska genomföras. Exakt hur denna skatteväxling ska genomföras kommer regeringen att återkomma till.
Det stämmer att drivmedelsskatten på bensin och diesel höjdes förra mandatperioden. Det finns flera skäl till detta. Ett av skälen var att vi ärvde ett stort budgetunderskott i en tid när det fanns ett stort behov av gemensamma investeringar. Ett annat skäl är att regeringen anser att det är viktigt att skatternas miljöstyrande effekt inte urholkas. I sammanhanget bör det också noteras att även interpellantens parti höjde drivmedelsskatterna under sin tid i regeringsställning.
Regeringen har samtidigt gjort ansträngningar för att hitta åtgärder utanför skatteområdet för att uppnå de nationella målen om minskade utsläpp från transportsektorn, mål som också interpellantens parti har ställt sig bakom. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 en reduktionsplikt som innebär att miljövänliga bränslen blandas in i fossila bränslen. I samband med att reduktionsplikten infördes den 1 juli 2018 sänktes energi- och koldioxidskatten för bensin och diesel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt har bilarna blivit alltmer bränslesnåla de senaste 15 åren, och dagens begagnade bilar drar allt mindre bränsle i takt med att fordonsflottan ställs om. Detta innebär att det faktiskt inte är dyrare att köra en fem år gammal bil till jobbet i dag än vad det var för 15 år sedan. Regeringens ambition är att skynda på utvecklingen mot mer bränslesnåla bilar.
När jag tillträdde som finansminister hade vi ett system där vanligt folk via skatten fick vara med och bekosta nybilsköp. Den supermiljöbilspremie som fanns då gick till den som hade råd med en splitterny bil. Supermiljöbilspremien har vi ersatt med ett bonus-malus-system. De som har råd att köpa en ny bil med höga koldioxidutsläpp bekostar i dag bonusen till dem som köper en bil med låga koldioxidutsläpp. Detta är ett sätt att styra mot en bilflotta med bilar som släpper ut mindre och dessutom är billigare att köra.
Regeringen har också tillsatt en kommitté för att se över reseavdraget. Översynen görs bland annat för att underlätta för dem som bor på landsbygden och för att bidra till klimatmålet för transportsektorn 2030. Reseavdragskommittén ska lämna sitt betänkande senast den 1 juli 2019, och efter det följer sedvanlig beredning i Regeringskansliet.
Anf. 34 Edward Riedl (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Hur mycket har kostnaderna ökat för alla människor i Sverige som är beroende av bilen och saknar alternativ? Har regeringen räknat på det? Kan finansministern presentera några kalkyler eller beräkningar för hur klimatpolitikens kostnader fördelas mellan stad och land, mellan dem som har alternativ till bilen och dem som inte har det? Regeringen har höjt bensinskatten, dieselskatten och fordonsskatten och försämrat reseavdraget. Samtidigt har klimatutsläppen ökat i Sverige, trots alla straffskatter på Norrland, på landsbygd och på alla som varje dag är beroende av bilen.
Regeringens klimatpolitik har fått mycket kritik för att vara dyr och ineffektiv. Dessutom får bördan för regeringens klimatpolitik till stor del bäras av människor som inte har alternativ till bilen samtidigt som regeringens satsningar går till dem som redan har alternativ till bilen. Elcykelpremien, satsningar på kollektivtrafik och elbilspremien nyttjas till största delen av människor i städer som redan har bra kollektivtrafik och korta avstånd. Kostnaderna får sedan bäras av alla dem som inte har möjlighet att på samma sätt nyttja dessa satsningar. Att det är på det sättet tycker jag är djupt orättvist.
Men jag ska vara ärlig. Moderaterna har tidigare heller inte varit bra på detta område. Jag har själv varit väldigt arg på mitt eget parti för att det historiskt har höjt bränsleskatten. Vi är inte på något sätt utan skuld. Men vi moderater har till slut förstått att man inte kan fortsätta höja redan höga bränsleskatter hur mycket som helst.
När M-KD-budgeten röstades igenom i höstas innebar det att vi i Sverige för första gången på riktigt sänkte skatten på bensin och diesel. Det handlar inte om någon stor sänkning, men det är ett trendbrott i raden av tidigare skattehöjningar på området. Om man har gjort fel kan man erkänna det och sedan börja rätta till det. Priset på bensin och diesel är för högt, och vi måste börja sänka skatterna.
Bensinupproret 2.0 har samlat långt över 600 000 människor som tycker att bränsleskatterna är för höga. Det är ett fantastiskt initiativ, fru talman. De har samlats över parti- och blockgränser för att säga ifrån, och åtminstone vi moderater har lyssnat på det budskap de levererar. Frågan är om regeringen tänker göra det. Eller tänker man slå dövörat till när människor försöker säga till om att det är alldeles för dyrt att tanka bilen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Kravet från Bensinupproret 2.0 är ett bensinpris på 12 kronor per liter. Det kan tyckas helt orimligt i en tid när bensin- och dieselpriset ligger uppemot 17 kronor per liter. Men för fem år sedan, när Magdalena Andersson blev finansminister, kostade en liter bensin eller diesel i Sverige lite drygt 12 kronor. I en valrörelse precis då gav ministern uttryck för att priset på bensin och diesel - då låg det på 12 kronor per liter - var alldeles tillräckligt högt. Så är det inte nu.
Vad har ändrats sedan dess, enligt finansministern? Varför var drygt 12 kronor per liter tillräckligt högt och varför räcker inte 17 kronor per liter i dag? Varför ska man fortsätta klämma åt med höjda skatter, överindexering och så vidare? Varför räckte 12 kronor då, medan vi ska höja priserna ännu mer när det är 17 kronor? Vad har hänt sedan dess? Varför vill finansministern klämma åt alla dem som inte har några alternativ till bilen?
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Edward Riedl frågar om vi har räknat på kostnader. Det berättade jag om i mitt interpellationssvar. Det är alltså inte dyrare att i dag köra en fem år gammal bil till jobbet än det var för fem år sedan eller för den delen tio eller femton år sedan. Det beror på att våra bilar, även begagnade, har blivit så mycket mer effektiva att det inte krävs att man jobbar längre för att kunna betala kostnaden för att ta sig till jobbet, trots att bränslepriset har gått upp.
Frågan är om utvecklingen kommer att stoppas eller om den kommer att fortsätta. Om vi ser in i framtiden tror vi då att oljepriset kommer att sjunka på världsmarknaden? Kommer efterfrågan att minska eller utbudet av råolja att öka mycket kraftigt? Nej, det är inte det mest troliga, utan tvärtom är det högst troligt att råoljepriset kommer att fortsätta ligga högt eller till och med öka i framtiden.
Vad är det bästa svaret på det? Är det att ställa om så att vi inte behöver vara så beroende av råoljepriset? I dag påverkas det av osäkerheten i Venezuela, utvecklingen i Libyen och hur Opec agerar. Är det vad vi även i framtiden ska vara beroende av när det handlar om hur dyrt det är att köra till jobbet eller hämta ungarna från fotbollsträningen? Nej, det här visar behovet av att ställa om. Vi kan köra på svenskt biodrivmedel som kommer från restprodukter från vår skogsproduktion. Vi kan köra på svensktillverkad el. Det är sådant som behövs i framtiden. För att slippa vara såhär beroende av oljepriset behöver vi se till att ställa om.
När vi gör omställningen ska vi se till att hela landet kan vara med i den. Det är därför vi bland annat tittar på hur vi kan stärka reseavdraget och på så vis underlätta för människor i glesbygden. Det är också därför som vi inte längre gör som Edward Riedls parti gjorde då man satt i regeringsställning, nämligen att se till att undersköterskan, vaktmästaren eller matbespisningspersonalen var tvungna att betala supermiljöbilspremie för dem som har råd att köpa nya bilar, det vill säga oftast dem i storstäder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu ser vi till att de som har råd att köpa dyra bensinslukande bilar får betala en premie för dem som köper de miljövänliga bilarna. På så vis slipper vanligt folk i glesbygd stå för storstadens nybilskonsumtion.
Anf. 36 Edward Riedl (M)
Fru talman! Finansministern säger att hon delar oron hos de människor som tycker att det har blivit alldeles för dyrt att tanka. Men den slutsats som finansministern drar av den oro som vanliga människor som är beroende av bilen känner är att skatten behöver höjas betydligt mycket mer.
Om drygt 12 kronor litern var ett alldeles tillräckligt högt bensinpris för fem år sedan är min fråga: Vad har hänt under de fem år då Magdalena Andersson varit finansminister, när nu inte ens 17 kronor litern räcker? Ska bensin- och dieselpriset vara 20 kronor litern? När är finansministern och den här regeringen nöjd? Vad bör priset ligga på? Det är en rimlig fråga, med tanke på de svar finansministern ger.
Sedan är det ju bra för alla er som lyssnar på den här debatten att ni nu åtminstone förstår att bara för att priset vid bensinmacken har gått upp från 12 kronor litern till 17 kronor litern är det inte dyrare för er att åka till jobbet. Det är bra att finansministern nu kan förklara det för er, om ni inte begriper det på egen hand. Alla de drygt 600 000 människorna i Bensinupproret 2.0 ska förstå att det inte har blivit dyrare för dem, trots att bensinpriset och dieselpriset har gått upp från 12 kronor litern till snart 17 kronor litern. Det är helt enkelt inte dyrare för er att tanka - bara så att ni där ute förstår. Det är finansministerns ord. Hon tycker att det är fullt okej för er. Ni borde förstå att det inte har blivit dyrare. Jag kan inte tolka svaren på annat sätt än så, fru talman.
De kostnadsökningar på drygt 4 kronor litern som har skett sedan Magdalena Andersson blev finansminister är till största delen koldioxidskatt och moms och ingenting annat. Det framförs ofta att de beror på oljepriset. Ja, oljepriset styr givetvis kostnaden för bensin och diesel. Oro i omvärlden påverkar givetvis också bensin- och dieselpriset. Men faktum är att den enskilt största förklaringen till de ökade kostnaderna är finansministerns politik och ingenting annat. Det är till största delen moms och koldioxidskatt som är förklaringen till de högre kostnaderna.
Vi är helt överens om att vi behöver ställa om till fossiloberoende. Där är jag och finansministern inte oöverens. Men frågan är: Måste man klämma åt människor som inte har alternativ på vägen? Det blir inte kortare till jobbet bara för att finansministern höjer kostnaderna för bensin och diesel. Barnen behöver fortfarande skjutsas. Det hjälper inte klimatomställningen att de som inte har alternativ ska bli fattigare. Alla de människor som behöver bilen till vardags ska bli fattigare med finansministerns politik. Det är tydligen lösningen på klimatproblemen enligt henne.
Jag tror inte det, fru talman. Jag tror att vi kan göra väldigt mycket annat för att lösa de utmaningar vi står inför. Det handlar givetvis om kärnkraft och om att se till att vi har en trygg elförsörjning. Vi måste se till att vi bygger ut, så att vi klarar av elförsörjningen. Det är ett stort problem när folk i dag köper elbilar att vi inte klarar av att dra in el som räcker till i alla områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågan som jag ställde från början tycker jag kvarstår: Vad har egentligen ändrats hos finansministern, när 12 kronor var fullt tillräckligt förut men 17 kronor absolut inte räcker i dag?
Anf. 37 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Någon ordning får det faktiskt vara i riksdagen. Det är inte korrekt att större delen av de prisökningar som har skett de senaste fem åren beror på skatten. Skatten står för ungefär 90 öre. Resten beror på andra faktorer, framför allt att oljepriset har ökat. Det handlar också om kronans värde.
Någon ordning får det faktiskt vara i debatten, Edward Riedl!
Anf. 38 Edward Riedl (M)
Fru talman! Jag håller med finansministern om att det måste vara ordning och reda. Det bör det vara på finansministerns svar också. Jag fick denna uppgift av petroleumindustrierna, där man räknat ut vad kostnadsökningen beror på från årsskiftet 2014-2015, då Magdalena Andersson tog över budgetansvaret som finansminister i det här landet. 2 kronor och 15 öre kan förklaras av moms och koldioxidskatt. Givetvis påverkar i botten världsmarknadspriset på olja och en del andra faktorer, såsom kronkurs med mera. Men momsen växer i takt med de kostnaderna.
Om finansministern nu hävdar att jag har fel i den här kammaren, fru talman, skulle jag väldigt gärna vilja höra finansministern berätta exakt hur mycket av kostnadsökningen som hon menar att momsen och koldioxidbeskattningen står för i kronor och ören sedan den dag hon tog över budgetansvaret, den 1 januari 2015. Kan finansministern inte presentera det tycker jag att finansministern ska överväga om man ska ha de starka formuleringar finansministern nyss hade.
Anf. 39 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! 90 öre är den uppgift som jag har fått från tjänstemännen på Finansdepartementet. Vi kan jämföra siffrorna efter debatten. 90 öre kan jämföras med de höjningar på 80 öre som skedde under åtta alliansår vad gäller diesel.
Vi kommer att behöva ställa om vår fordonsflotta. Det finns ny teknik vad gäller el, men det finns också ny teknik vad gäller fossilfritt. Det är dit vi behöver gå. Långsiktigt är det inte hållbart att släppa ut så mycket som vi gör. Det är inte så att oljepriset långsiktigt kommer att sjunka. Det är tvärtom. För att människor långsiktigt ska kunna leva på landsbygden och i glesbygden i Sverige behöver vi se till att ställa om vår fordonsflotta, så att man kan ta sig till jobbet och hämta ungarna på dagis trots oljeprisökningarna och de fluktuationer som vi ser i världsmarknadspriset på olja. Vi behöver köra på inhemskt producerade biodrivmedel. Vi behöver köra på inhemskt producerad el. Det är så vi långsiktigt säkrar att vi kan leva i hela landet och kan ta bilen till och från arbetet och till och från de nödvändiga aktiviteterna.
Men framför allt har vi ett ansvar mot framtida generationer att göra det som krävs för att stoppa klimatförändringarna. Det är för våra barns och barnbarns skull. Lyssna inte bara på Bensinupproret! De samlar många konton på Facebook. Man får se hur många människor som står bakom de kontona. Men de samlar inte så många i sina demonstrationståg. Titta på de tusentals och åter tusentals ungdomar som demonstrerar! De fyllde Kungsträdgården i Stockholm. De demonstrerar över hela Europa och över världen för att du och jag och andra politiker ska ta vårt ansvar gentemot våra framtida generationer. Jag vill göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.