Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vaccinationer och bioterrorberedskap

Interpellation 2018/19:225 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-05-06
Överlämnad
2019-05-08
Anmäld
2019-05-09
Sista svarsdatum
2019-05-29
Svarsdatum
2019-06-11
Besvarad
2019-06-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Vaccinationer och bioterrorberedskap(pdf, 88 KB)

Interpellationen

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det är av stor vikt att Sverige ligger i framkant med en modern och hållbar förmåga på CBRN-området. CBRN-försvaret är ett exempel på dem vars roll är hantera och arbeta mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Samtliga har oerhört viktiga roller för att hantera eventuella hot och risker.

Det kan handla om beredskapsanskaffning för att kunna möta eventuella kommande hot i fråga om smittor som används i biologisk krigföring men också om utbyggd säkerhetsanalytisk förmåga. Flera länder i Europa och omvärlden har uppmärksammat vikten av att bygga beredskap mot exempelvis olika typer av smittor.

Sverige får inte ligga efter med att bygga upp en strategisk och säker beredskap gällande olika typer av smittor och biologiska och kemiska angrepp.

Därför vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

  1. Hur avser ministern att säkerställa Sveriges beredskap vid eventuella spridningar av biosmittor och kemiska angrepp för hela svenska folket?
  2. Anser ministern att Sverige har tillräckligt robusta vaccinationsstrategier i beredskap vid en bioterroristattack, eller avser ministern att vidta ytterligare åtgärder?
  3. Hur avser ministern att skydda första linjens personal inom räddningstjänst, sjukvård och Försvarsmakten mot angrepp/utbrott av exempelvis ebola och smittkoppor?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:225, Vaccinationer och bioterrorberedskap

Interpellationsdebatt 2018/19:225

Webb-tv: Vaccinationer och bioterrorberedskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Hallengren (S)
Anf. 8 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! har frågat mig hur jag avser att säkerställa Sveriges beredskap vid eventuella spridningar av biosmittor och kemiska angrepp mot hela svenska folket. Hon har också frågat mig om jag anser att Sverige har tillräckligt robusta vaccinationsstrategier i beredskap vid en bioterroristattack eller jag avser att vidta ytterligare åtgärder. Slutligen har Marléne Lund Kopparklint frågat hur jag avser att skydda första linjens personal inom räddningstjänst, sjukvård och Försvarsmakten mot angrepp eller utbrott av exempelvis ebola och smittkoppor.

Låt mig börja med att instämma med Marléne Lund Kopparklint. Den förändrade hotbilden när det gäller terroristattentat och hälsohot ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdens beredskap. Det gäller såväl smittsamma sjukdomar som andra typer av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot, så kallade CBRN-hot.

I januari 2017 beslutade regeringen om en nationell säkerhetsstrategi som definierar säkerhet utifrån det helhetsperspektiv som krävs. Genom det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2015 återupptogs också planeringen för totalförsvaret. I den planeringen ingår att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga.

I augusti i fjol gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarlig händelse i fredstid och höjd beredskap. Utredaren ska lämna förslag på hur vårdens förmåga att hantera sådana händelser bör utvecklas. I denna utredning ligger flera av s frågor, liksom möjliga vägar framåt.

Det pågår ett kontinuerligt arbete med att säkerställa beredskap och förmåga att hantera biosmittor och andra angrepp. Det finns väl utvecklade former för internationella samarbeten på området, både inom EU och globalt. De är förstås centrala.

Inom EU har samarbetet mot gränsöverskridande hälsohot stärkts genom inrättandet av EU:s hälsosäkerhetskommitté. Därtill presenterade EU-kommissionen i oktober 2017 en handlingsplan för att förbättra beredskapen mot CBRN-hot. Sverige deltar aktivt i det arbetet.

Det internationella hälsoreglementet är ett bindande regelverk för alla WHO:s medlemsländer för att så tidigt som möjligt upptäcka och begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar och ämnen inom och mellan länder. Det internationella hälsoreglementet omfattar samtliga allvarliga hälsohot inom CBRN-området. Även andra organisationer och mekanismer inom FN-systemet syftar till att stärka beredskapen för olika former av biologisk krigsföring och terrorism. Sverige deltar aktivt i den internationella samordningen av sådana insatser. Utöver detta har Försvarsmakten ett särskilt kompani för att möta CBRN-hot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sverige har Folkhälsomyndigheten det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar. Myndigheten samordnar smittskyddet på nationell nivå, liksom förberedelserna för försörjning av läkemedel inför allvarliga smittoutbrott och beredskapen mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot. Smittskyddsläkarna i landstingen och många andra myndigheter är viktiga delar i den kedjan.

I Folkhälsomyndighetens ansvar ingår också att utarbeta planer och vaccinationsstrategier. Myndigheten har vidare ansvar för beredskapslager av vissa smittskyddsläkemedel. Det finns beredskapslagrade läkemedel för influensapandemier och andra större utbrott av smittsamma sjukdomar.

Vad gäller skyddet mot smittkoppor för personal inom räddningstjänst, sjukvård och Försvarsmakten har Sverige utarbetat särskilda planer för hur ett eventuellt smittkoppsutbrott kan bekämpas. När det gäller ebola och liknande sjukdomar har Sverige byggt en beredskap sedan 1990-talet. På infektionsklinikerna i landet finns planer för hur misstänkta fall ska hanteras, och vid högspecialiserade sjukhus finns särskilda lokaler och specialtränad personal.

Sammanfattningsvis pågår ett arbete inom många områden för att säkerställa beredskap och förmåga att hantera biosmittor och andra hälsohot. Utöver detta har regeringen, som jag berättade om inledningsvis, tillsatt en utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap. Utredningen ska lämna sina förslag senast den 31 december 2020, och jag ser fram emot att ta emot betänkandet.

Marléne Lund Kopparklint (M)
Anf. 9 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka socialministern för det svar som hon har gett. Detta är en mycket angelägen fråga som vi tyvärr måste ta på stort allvar när världen ser ut som den gör.

Den största rädslan handlar om att det oväntade sker, det som sas vara osannolikt. Men i ett upplyst samhälle kan vi inte ducka för de komplexa hot som kan komma att slå mot vår säkerhet. Vi kan inte förlita oss på stuprörstänkande och tänka att det sannolikt inte kommer att ske, åtminstone inte på vårt eget område.

Samhällets krisberedskap kräver att det finns en bred förståelse för vad säkerhet är. Det är något som även fackområden utanför försvar och säkerhet har ansvar för att ha förståelse för. Därför har jag tagit initiativ till den här debatten.

Omvärldsutvecklingen och de ökade terrorhoten gör att det krävs starkare skydd och försvar av Sverige, i synnerhet eftersom Säpo listat sju hot mot Sverige kommande år, varav två är hot från våldsbejakande extremism. De vapen som terrorister använder sig av är minst sagt oberäkneliga och går ut på att sätta skräck i människor och orsaka omfattande skador för samhället. Att stärka skyddet handlar om att ge goda förutsättningar för dem som arbetar inom försvaret, polisen och räddningstjänsten, så att första linjens personal har relevant utrustning och utbildning och själva är skyddade mot olika potentiella angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De komplexa hoten mot samhället diskuteras nu brett i internationella kretsar. Andra länder, som exempelvis Nederländerna, Kanada, Singapore, Storbritannien och Australien, diskuterar nu på såväl regerings- som myndighetsnivå biologiska smittor, inklusive sjukdomen smittkoppor. Smittkoppor är enligt WHO en utrotad sjukdom sedan i slutet av 1970-talet. Sverige slutade vaccinera sina medborgare mot smittkoppor i början av 1970-talet. Ändå valde socialminister Gabriel Wikström 2016 att besluta om inköp av smittkoppsvaccin för 17 500 personer. Vilka personer som ska få vaccin är dock okänt. Dessutom kommer vad jag har förstått dessa doser inte att förnyas när bästföredatumet går ut i början av nästa år.

Fru talman! Enligt det svar som jag har fått från riksdagens utredningstjänst förutsätter Sveriges vaccinationsstrategi mot till exempel smittkoppor att smittan börjar i ett annat land. Man talar alltså om ringvaccination. Detta innebär att Sverige inte har full beredskap för ett angrepp med allmänfarlig smitta som startar här i vårt land. Detta är anmärkningsvärt.

Jag hoppas att socialministern, justitieministern och försvarsministern tar tag i det här. Regeringen måste ha förmåga att tänka brett i komplexa försvars- och säkerhetsfrågor.

Pål Jonson (M)
Anf. 10 Pål Jonson (M)

Fru talman! Även jag tackar socialministern för svaret på interpellationen. Jag tackar också Marléne Lund Kopparklint för en mycket viktig och angelägen interpellation.

Samtidigt är det ytterst beklagligt att vi behöver ha den här debatten i kammaren i Sveriges riksdag 2019. De flesta hade förhoppningar om att de biologiska och kemiska vapnen skulle ha blivit förpassade till historiens soptipp vid det här laget, och det var ju också målen med de bindande konventioner mot kemiska och biologiska vapen som antogs för några årtionden sedan.

Tyvärr, fru talman, har de förhoppningarna inte besannats. I stället verkar tvärtom tröskeln för att använda kemiska och biologiska vapen ha gått ned. Vi ser en utbredd användning av kemiska vapen i konflikten i Syrien. FN:s inspektörer har identifierat förekomsten av sarin, klorin och senapsgas under konflikten. Bara för något år sedan försökte den ryska militära underrättelsetjänsten GRU angripa den avhoppade agenten Skripal i Salisbury med nervgiftet novitjok.

Det finns också en rad dokumenterade fall där terrorister har försökt använda biologiska vapen för att angripa människor. Framför allt har det handlat om mjältbrandsbakterier, som har varit brett och vanligt förekommande. Den tidigare socialdemokratiske utrikesministern Jan Eliasson påpekade att utvecklandet av biologiska vapen kommer att bli enklare genom ny teknik för genmanipulation.

Fru talman! Det finns med andra ord starka skäl för regeringen att verkligen vara på tårna i den här frågan och vidta fler åtgärder för att stärka skyddet mot CBRN-hotet.

Försvarsberedningen har i bred politisk samsyn enats om att hotet från smittsamma sjukdomar utgör en av de allra största utmaningarna för den mänskliga säkerheten. Det finns även ett starkt politiskt stöd i den här kammaren, fru talman, för att vidta fler åtgärder mot CBRN-hotet. Som Marléne Lund Kopparklint påpekade har en rad andra länder och även organisationer gjort det. Singapore, USA och Storbritannien har antagit strategier mot olika former av biologiska angrepp. Precis som Lena Hallengren säger i svaret har EU utvecklat en handlingsplan mot CBRN-vapnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men den centrala frågan är naturligtvis vilka åtgärder som Sverige avser att vidta på det här området. Att hantera CBRN-hotet är framför allt ett nationellt ansvar. Det finns en rad åtgärder som man kan vidta för att till exempel hantera angrepp med biologiska vapen. Det handlar om förmågan att kartlägga och detektera hoten. Det handlar om förmågan att se hur stor spridningen är på angreppen. Det handlar om förmågan att sätta kanske väldigt många människor i karantän på en väldigt kort tid. Det handlar om förmågan att dela in zoner och till exempel stoppa lokaltrafik. Det finns alltså mycket att göra på området.

Det handlar också om tillgången till läkemedel i krissituationer. Riksrevisionen gjorde förra året en granskning av den svenska läkemedelsförsörjningen vid krissituationer. Den innehöll mycket hård kritik mot regeringen och dess myndigheter på det här området. Den pekade bland annat på att det är för otydliga mål på området och att ansvarsfördelningen mellan myndigheterna inte är klarlagd. Jag vill därför fråga socialministern om hon delar Riksrevisionens uppfattning att läkemedelsförsörjningen i Sverige vid krissituationer lider av stora brister samt vilka åtgärder som regeringen i så fall avser att vidta för att hantera de stora bristerna.

Lena Hallengren (S)
Anf. 11 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag tackar igen för en väldigt viktig fråga, som naturligtvis berör mig som socialminister och det ansvar jag har. Men när vi börjar tala om krisberedskap i en vidare mening vill jag verkligen understryka att det är inrikesministerns ansvar. Den samlade bilden finns naturligtvis. Jag skulle vilja säga att en tydlig ansvarsfördelning och en väldigt väl fungerande samordning ändå gör att beredskapen mot hälsohot generellt bedöms vara god. Jag ska komma in på några specifika frågor, men arbetet med att säkerställa både beredskap och förmåga är ett ständigt pågående arbete. Det gäller att verkligen inte luta sig tillbaka eller säga att vi blev klara förra året eller att vi fullföljt detta i år; det här är naturligtvis en föränderlig materia som hela tiden måste följas.

Arbetet med det svenska samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen, det vill säga att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden även är ansvarig i en kris- eller krigssituation. Det innebär också att varje aktör har ett ansvar att samverka med andra. Folkhälsomyndigheten har det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar och är också den myndighet som samordnar smittskyddet och beredskapen för gränsöverskridande hälsohot. Det är även så att landstingen har ett långtgående ansvar att förbereda sig för allvarliga händelser i fredstid men också för en höjd beredskap.

Frågan och diskussionen här i kammaren gäller användning av smittämnen som stridsmedel, biologiska vapen. Totalförsvarets forskningsinstitut och Folkhälsomyndigheten har förmågan att upptäcka och identifiera misstänkt smitta. Det är FOI som har en bred kompetens rörande skydd mot biologiska stridsmedel och andra typer av massförstörelsevapen.

Jag vill verkligen understryka hur viktigt det är att svensk hälso- och sjukvård är starkt rustad för att möta allvarliga händelser. Det kan vara sjukdomar på det sätt som vi talar om, och det kan vara terrorattacker. Det handlar helt enkelt om att ha en stark beredskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför beslutade regeringen att förra året tillsätta en utredning. Jag nämnde det i mitt svar, men jag vill verkligen understryka det igen. Uppdraget är att göra en total översyn av hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser. Det handlar inte om att vården i dag inte har klarat sitt uppdrag, utan det handlar om att se till att svensk hälso- och sjukvård också i framtiden kan klara av kriser och katastrofer av olika slag. Utredningen ska bland annat göra en översyn av hur vården kan hantera hälsohot och smittsamma sjukdomar men också biologiska, kemiska, radiologiska och nukleära hot som sprids avsiktligt eller oavsiktligt. Utredningen ska även se över läkemedelsförsörjningen liksom beredskapslagringen. Mycket av det som rör sig i diskussionen här och nu och som rör den fråga som är ställd hanteras - i alla fall förhoppningsvis - i den här utredningen, för frågan är identifierad.

Sedan vill jag understryka det som inte minst Pål Jonson var inne på: Det är klart att det är väldigt angeläget att vi har ett gott internationellt samarbete. Det kan gälla smittor och andra attacker som uppstår i Sverige eller någon annanstans. Självklart måste vi ha ett väldigt gott och nära samarbete. Det handlar både om EU och om hur vi gör det globalt när det gäller behov till exempel. Det är skälet till att Sverige deltar i olika typer av samarbeten för att bidra på allra bästa sätt.

Avslutningsvis vill jag säga någonting om detta med smittkoppor. Jag upplevde att den frågan var lite specifikt ställd. Det finns nya vaccin utvecklade som kan användas om behov skulle uppstå. Smittkoppor klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig och också samhällsfarlig sjukdom.

Om ett fall av smittkoppor skulle upptäckas måste det enligt smittskyddslagen omedelbart anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Men vad som sedan sker görs enligt särskilt framtagna beredskapsplaner utifrån hur situationen då bedöms vara.

Marléne Lund Kopparklint (M)
Anf. 12 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Vi behöver strategi och tydligt ledarskap för att hantera de här frågorna på ett uppdaterat och seriöst sätt. Det räcker inte att höra förklaringar med andemeningen att vår beredskap är god när det finns många lösa trådar. Det här handlar om samhällets säkerhet. Det handlar om ansvaret för poliser, brandförsvar och andra välfärdsarbetare som kommer att vara i första linjen vid utbrott av en smittsam sjukdom.

Jag skulle vilja se regeringen presentera tydliga strategier för detta utifrån den globaliserade värld vi faktiskt lever i, inte utifrån en dåtid då människor levde och reste på ett helt annat sätt än i dag. Det har hänt ganska mycket i människors rörelsemönster de senaste decennierna. Svaret jag fått från riksdagens utredningstjänst visar att regeringens strategier inte direkt ligger i framkant.

Om ministern nu tycker att vi är väl förberedda vill jag veta hur man i regeringen ser på det faktum att vi förra året för första gången såg smitta från människa till människa i England, bara två timmars flygresa bort från Sverige, av sjukdomen apkoppor, närbesläktad med smittkoppor. Diskuterades detta utbrott över huvud taget på departementet? Har apkoppsfallen i Israel och Singapore över huvud taget diskuterats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vad är då statusen för biologiska vapen i dag? Jag kan nämna ett exempel. Förra året publicerades en artikel av forskare i Kanada som visade hela världen hur man kan tillverka det virus som orsakar hästkoppor, ett virus som påminner starkt om det betydligt farligare viruset smittkoppor. Forskarna hade beställt de olika delarna till virusets arvsmassa på internet och sedan pusslat ihop dem till ett fungerande virus. Publiceringen fick stark kritik, eftersom kunskapen kan utnyttjas för bioterror.

Doktor Filippa Lentzos är verksam på Kings College i London och har bland annat specialiserat sig på biologiska vapen. I en intervju framhåller hon att flera stater i dag nästan förväntar sig att biologiska vapen är på väg tillbaka. Därför finns det förberedelser för det med bioförsvarsprogram på flera ställen runt om i världen.

Stater och terrororganisationer har länge intresserat sig för att kontrollera sjukdomar till att bli massförstörelsevapen. År 2001 skedde den senaste attacken med biologiska vapen på ett sådant sätt att människor faktiskt dog när mjältbrandsbrev skickades runt till flera makthavare i USA.

Efter det började flera länder oroa sig på nytt, och nya biologiska försvarslabb har byggts över hela världen. Linjen mellan offensiva och defensiva biologiska och kemiska vapenprogram är tunn. Att det finns flera laboratorier ökar också risken för att olika former av vapen kan spridas och hamna i fel händer. Hoten mot samhället är komplexa, och Sverige måste ligga i framkant för de nya komplexa hoten. Internationellt och på EU-nivå finns en ökad medvetenhet om vad smittsamma sjukdomar - exempelvis smittkoppor, apkoppor, mjältbrand, ebola - kan innebära som potentiella hot mot samhället.

Pål Jonson (M)
Anf. 13 Pål Jonson (M)

Fru talman! Socialministern nämner Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Jag välkomnar den utredningen. Den är väldigt viktig inte minst på grund av att vi nu har återtagit totalförsvarsplaneringen. Det kommer att vara ett grannlaga arbete framför oss på det här området.

Jag vill för det första påminna om att den utredningen ligger ett och ett halvt år i framtiden. Innan den omvandlas till en proposition hinner det att gå en hel del tid. Det finns många åtgärder som behöver vidtas här och nu på området. Jag efterfrågar att utredningen inte på något sätt lamslår de åtgärder som behöver vidtas här och nu.

För det andra nämner Lena Hallengren den nationella säkerhetsstrategin. Den presenterades av statsministern för två och ett halvt år sedan som en åtgärd mot CBRN-hotet. Den strategin listar hälsohot som ett av åtta hot mot Sveriges säkerhet.

Strategin säger bland annat att det behövs beredskapsplaner för kris och katastrofsituationer, förstärkt sabotageskydd för dricksvatten och garanterad tillgång till läkemedel i krissituationer. Det är gott så och rimligt.

Jag vill ställa två frågor till socialministern. Den första gäller om de behov som har identifierats i den nationella säkerhetsstrategin på CBRN-området nu har åtgärdats. Det har gått två och ett halvt år sedan strategin presenterades på Folk och Försvar i Sälen. Finns det i dag ett förstärkt sabotageskydd för dricksvatten eller övade beredskapsplaner beträffande kris- och katastrofsituationer ute på våra regioner och landsting?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller den andra frågan vänder jag mig mot varje form av resonemang som hävdar att vi inte behöver en strategi på bioområdet på grund av att vi har en nationell strategi. Den nationella säkerhetsstrategin identifierar åtta hot mot Sveriges säkerhet. På tre av de områdena har vi nedbrutna strategier. Vi har en cybersäkerhetsstrategi, en strategi mot organiserad brottslighet och en strategi även mot terrorism. Jag tror att vi skulle vara betjänta av att även ha en strategi för att stärka Sveriges skydd mot bioterrorism.

Lena Hallengren (S)
Anf. 14 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag vill verkligen understryka att när vi talar om beredskapen har Folkhälsomyndigheten det övergripande nationella ansvaret. Bara för att påminna är Folkhälsomyndigheten en sammanslagning av de tidigare Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet.

Jag säger det för att det finns en mycket genuin och väldigt djup kunskap när det handlar om smittskyddshantering och smittskyddsberedskap. Det arbetet är någonting som Folkhälsomyndigheten verkligen ligger i framkant med. Jag gjorde själv ett besök där för inte så länge sedan. Jag rekommenderar de ledamöter som inte har gjort det att göra det för att se hur långt fram Sverige ligger i detta arbete.

När man talar om bioterrorism och väldigt smittsamma sjukdomar och så vidare används Sverige från andra länders håll för att göra tester och identifiera eventuella smittor. Jag skulle nog vilja säga att på det sättet ligger myndigheten väl till.

Pål Jonson har ytterst konkreta frågor. De är kanske lite väl konkreta för att jag ska känna till svaret nu. Jag skulle tro att både förvarsministern och inrikesministern med ansvar för krisberedskap har en bättre samlad bild när frågorna växer utifrån den interpellation som är ställd.

Naturligtvis är det inte någon som sitter och väntar på en utredning och under tiden rullar tummarna. Det är angeläget att återigen understryka att om vi ska göra större förändringar behöver vi titta nogsamt på detta, vilket denna utredning gör. Den kommer inom det dryga året. Det blir ett viktigt underlag.

Det är ett ständigt pågående arbete att se till att vara så redo som man bara kan vara för det som är det oväntade och många gånger oförutsägbara. Det är något som präglar såväl myndighetens som regeringens arbete. Jag hör inte till dem som var med under hela förra mandatperioden. Jag har ändå fått återgivet hur man har snäppat upp arbetet. Det är väldigt angeläget.

Jag märker att det finns en väldigt tydlig struktur och en ordning för hur man hanterar kriser. Vi talar om smittor i form av terrorism och inte bara att det kommer en smitta som någon identifierar och som sedan ska avhjälpas. Vi talar i denna debatt om en form av krigshandling eller terrorism. Det är viktigt att polisen har förstärkta resurser, och Säpo har ett viktigt arbete och uppdrag.

Det är myndigheter som inte ligger på mitt ansvar. Jag kan inte i detalj beskriva hur de arbetar. De tillskott som har givits polisen är väldigt viktiga. Det handlar om det arbete som Säpo gör tillsammans med inte minst Totalförsvarets forskningsinstitut och CBRN-kompaniet. Det är klart att det är väldigt angelägna delar. De finns av just det skälet. Frågan är identifierad, och vi behöver hela tiden förflytta positionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror kanske att Pål Jonson får ställa sina mer specifika frågor på nytt till undertecknad så att jag får förbereda mig på ett bättre sätt. Men om man talar om detta mer i ett totalförsvarsperspektiv och terrorperspektiv är det kanske lite smartare att ställa de frågorna till det ansvariga statsrådet.

Marléne Lund Kopparklint (M)
Anf. 15 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Det scenario som Folkhälsomyndigheten räknar med är alltså enstaka fall från utbrott i ett annat land, och den etablerade principen är ringvaccination runt dessa enstaka fall - trots att det ser ut som det gör i omvärlden.

Mina frågor kvarstår, och nya har uppstått: Hur kan socialministern försäkra mig, försvarspersonal, polis, räddningspersonal, sjukvårdspersonal, ja hela Sveriges befolkning att vi har en fullgod beredskap för ett eventuellt angrepp av exempelvis smittkoppor? Hur ser egentligen planen ut för de där 17 500 vaccinationsdoserna?

Viktigt att notera är att försvarsmaktspersonalen i USA är smittkoppsvaccinerad, men så är det inte här i Sverige. Varför finns det ingen plan för vilka som ska ha vaccin, och hur tänker man när bästföredatumet går ut på det? Tar regeringen upp dessa frågor på ministermöten i EU-sammanhang?

Jag tycker självklart att det är viktigt att utreda saker. Men omvärldsutvecklingen raskar på, och då är det inte läge att utreda. Med tanke på de spänstiga debatter som förs utomlands är det lite märkligt att det i öppenhetens land, Sverige, talas så lite om detta. Det är ministerns ansvar att ta upp frågorna på bordet och inte bara vänta på en utredning.

Med tanke på att det fortfarande finns många frågetecken kanske regeringen bör ha en hearing i riksdagen i denna fråga. Det är en alltför viktig fråga för att diskussionerna enbart ska ske bakom stängda dörrar.

Jag hoppas att denna debatt är början till ett gott samarbete som gör att vi gemensamt över partigränserna kommer fram till en bra och trygg strategi för framtiden i dessa frågor.

Lena Hallengren (S)
Anf. 16 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag tycker att det blir en märklig diskussion om vi inte kan utreda viktiga saker för att det skulle implicera att vi samtidigt inte gör någonting. Det är klart att vi behöver ha ganska gott om kunskap och ganska torrt på fötterna för att kunna göra eventuella stora förändringar. Det betyder inte att vi inte hela tiden flyttar fram positionerna.

Jag nämnde tidigare att regeringen 2017, för knappt två år sedan, fattade beslut om en ny nationell säkerhetsstrategi. Det är klart att det som vi har diskuterat i dag är en del i en sådan säkerhetsstrategi. Jag har också försökt att belysa det faktum att Folkhälsomyndigheten har det övergripande ansvaret när det gäller smittskydd.

Varje enskild aktör har huvudansvaret också i kris och krigstid. Det finns ingen, och det kan inte finnas någon, parallell organisation, utan detta ska helt enkelt fungera även i kris och krigstid men med ett ansvar att samarbeta och samverka.

Jag vet att Sverige har en god beredskap. Men jag vet också att vi hela tiden behöver jobba på den och att vi hela tiden behöver vara snabbfotade. Vi behöver naturligtvis hela tiden finnas i de internationella samarbeten som gör att vi får kunskap och vetskap om det som händer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också understryka att försvaret, polisen och Säkerhetspolisen inte är myndigheter under mitt ansvarsområde. Det här är inte kunskap som jag har. Jag tycker att det ger en orättvis bild om man beskriver socialministerns kunskap på detta område som regeringens beredskap. Det blir inte riktigt rättvist.

När det däremot gäller hälso- och sjukvården vill jag påstå att vi är väl rustade. Men återigen: Jag tror att det vore väldigt farligt att i något sammanhang stå och säga att vi klarar alla de hot som kan riktas mot Sverige. Det är ju precis detta som terrorism och krissituationer handlar om. Det är inte det förväntade, och det dyker inte upp när man är som bäst förberedd. Det gör att vi hela tiden behöver se till att vi är väl rustade för att möta det som kan uppstå.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.