Till innehåll på sidan

Gotland som pilotprojekt för självförsörjande energisystem

Interpellation 2017/18:485 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-04-12
Överlämnad
2018-04-13
Anmäld
2018-04-16
Sista svarsdatum
2018-04-27
Svarsdatum
2018-05-04
Besvarad
2018-05-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

 

Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram en förstudie kring att göra Gotland till pilotprojekt för ett självförsörjande och förnybart energisystem. Bakgrunden är bland annat den energiöverenskommelse som gjordes 2016 mellan regeringen och Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Men detta kopplar också an till Sveriges åtagande på klimatområdet samt Svenska kraftnäts beslut att inte lägga en tredje elkabel till Gotland.

Förstudien nämner förslag som storskalig energilagring, övergång till elfordon i hela fordonsflottan samt en rad initiativ och samarbeten. Tyvärr är flera av förslagen beroende av en enorm teknikutveckling på kort tid, som dessutom ska hinna kommersialiseras och implementeras på bara några år. Samtidigt vet vi att Gotland står och stampar när det gäller att bygga ut förnybar energiförsörjning – eftersom begränsningen i anslutning till fastlandet sätter stopp rent tekniskt. Gotlands elförsörjning kan inte koppla in nya elproducenter utan att äventyra driftsäkerheten, vilket i praktiken blir ett stopp för ny vind- och solkraft.

Med andra ord har regeringen satt upp ett ambitiöst mål och målat upp en bild kring hur man vill att läget ska se ut 2040, men man har inte lyckats presentera en strategi för hur Gotland ska klara sig till 2030. Här ska sägas att det är välkommet om Gotland får mer förnybar energi i nätet. Alla ska dra sitt strå till stacken när det gäller omställningen till ett Sverige utan utsläpp 2045. Men att Gotland ska kunna bli helt självförsörjande på förnybar energi – samtidigt som det är stopp för utbyggnaden av förnybar energi – ter sig smått omöjligt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ibrahim Baylan:

 

Hur avser statsrådet och regeringen att gå vidare med förslaget om att göra Gotland självförsörjande på förnybar energi när det samtidigt är stopp för att koppla in nya elproducenter på nätet?

Debatt

(10 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig hur jag avser att gå vidare med förslaget om att göra Gotland självförsörjande på förnybar energi när det samtidigt är stopp för att koppla in nya elproducenter på nätet.

Emma Wallrup har ställt tre frågor till mig gällande förnybar energi på Gotland. Den första frågan gäller om jag avser att vidta åtgärder för att biogasproduktionen i Sverige ska få långsiktigt hållbara konkurrensförutsättningar. Den andra frågan gäller om jag avser att verka för åtgärder som stimulerar avskiljning och användning av koldioxid för transportändamål. Den tredje frågan gäller om jag avser att ta några ytterligare initiativ för att stödja Gotland i dess strävan att bli helt oberoende av elproduktion från omvärlden.

Jag vill inledningsvis tacka för interpellationerna, då de uppmärksammar flera viktiga och aktuella frågeställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bakgrunden till frågorna är det uppdrag som Energimyndigheten fick att ta fram en förstudie om hur Gotland kan bli en pilot som går före i omställningen till ett smart och förnybart energisystem.

I förstudien, som överlämnades till Regeringskansliet den 10 april, görs bland annat bedömningen att det är fullt möjligt att skapa ett robust och förnybart energisystem på Gotland. Förstudien är fokuserad på hur Gotland kan bli en pilot som går före mot de mål som man enades om i energiöverenskommelsen och som fastställs i propositionen Energipolitikens inriktning som överlämnades till riksdagen den 12 april. Fokus är alltså inte på hur Gotland kan bli ett isolerat system.

Jesper Skalberg Karlssons fråga om att kunna ansluta förnybar elproduktion på Gotland är viktig, inte minst med tanke på de goda resurser som finns på ön när det gäller sol och vind. Det bör dock poängteras att det i dag inte finns något stopp för investeringar i förnybar elproduktion på Gotland. På Gotlands Energis hemsida framgår det tydligt att alla som vill kan ansluta solelsproduktion till Gotlands elnät. För att kunna öka anslutningen av större elproduktion, som vindkraft, finns flera intressanta och innovativa tekniker som kan bli aktuella, såsom energilager, styrning av produktion och förbrukning med mera.

Energimyndigheten har därför beställt en studie av Vattenfall för att definiera de tekniska möjligheter som finns för att kunna ansluta ny storskalig elproduktion på Gotland och öka leveranssäkerheten med de befintliga kablarna till ön, som ägs av Vattenfall. I studien ingår också att ta fram en långsiktig plan för fastlandsanslutningen, för att säkerställa utvecklingen och göra det tydligt för aktörer vad som gäller på sikt.

Emma Wallrups första fråga om biogas och den konkurrenssituation som råder för våra nationella producenter har varit uppe i kammaren flera gånger. Jag är helt enig med Emma Wallrup om att vi måste hitta en lösning. Men jag kan konstatera att det inte finns några enkla sådana.

Biogas spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt Sverige. För att stötta svenskproducerad biogas föreslår regeringen i vårändringsbudgeten för 2018 att stödet till produktion av biogas utökas med 270 miljoner kronor under innevarande år. Regeringen avser därtill att tillsätta den aviserade utredningen om biogasens långsiktiga förutsättningar.

Den andra frågan som Emma Wallrup har ställt gäller avskiljning och användning av koldioxid för transportändamål. Det är en av flera nya tekniker som kan komma att spela en roll i omställningen av transportsystemet. Men tekniken är inte kommersiellt tillgänglig i dag.

Ett sätt att främja framtida lösningar inom transportsektorn är de kraftfulla insatser som görs för forskning och innovation på energiområdet. Regeringen har också successivt höjt anslaget för forskningsprogrammet, och år 2020 kommer nivån att vara ca 1,6 miljarder kronor per år.

Regeringen avser även att analysera förutsättningarna för avskiljning och lagring av koldioxid inom ramen för en utredning som ska ta fram förslag på en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp efter 2045. Där bör även möjligheten att använda den infångade koldioxiden som en insatsvara i andra processer beaktas, eftersom det kan bidra till substitution av fossila insatsvaror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Emma Wallrups sista fråga gäller eventuella ytterligare initiativ för att stödja Gotlands strävan inom energiområdet. Energimyndigheten föreslår i förstudien att de ska ges ett fortsättningsuppdrag. Det ser jag positivt på, och regeringen avser att återkomma i frågan. En förstudie är som vi vet bara en början.

Slutligen konstaterar jag att omställningen av energisystemet inte bara är ett tekniskt projekt utan är till minst lika stor del ett samhällsprojekt som görs med gemensamma krafter från det offentliga, näringslivet och den enskilde medborgaren. Jag är övertygad om att den drivkraft som krävs finns på Gotland. Det märktes inte minst när jag besökte Visby i samband med att Energimyndigheten presenterade sin förstudie.


Anf. 16 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Energimyndighetens förstudie är ett ganska välskrivet dokument, och det finns mycket där som är klokt. Vill man lära sig om Gotlands energiförsörjning är det bra att börja där. Men det är en rapport som ger långtifrån alla svar, särskilt vad gäller huvudfrågan: hur ön ska bli självförsörjande på förnybar energi.

Vi kan ta en sådan basal näring som lantbruket och de gröna näringarna som exempel. Gotland är ett livsmedelsproducerande län som exporterar till hela landet. Näringar mäts på olika sätt, och beroende på vad man mäter är lantbruket den största eller näst största näringen på Gotland, i tät konkurrens med turist- och besöksnäringen. Oavsett om det är störst eller näst störst har jordbruk pågått på ön i hundratals år. Det är en basnäring för Gotland. Och sett till arbetskraften sysselsätter jordbruket ungefär var femte person, om man räknar in livsmedelsförädlingen.

Frågan är dock hur lantbruket ska bli självförsörjande på energi eller mer specifikt på diesel. Traktorn som drar plogen går på diesel, och diesel tillverkar vi ju inte på ön. Gå då till alternativen: biogas eller el. Båda de teknikerna har ganska lång väg kvar för att slå igenom brett. Det finska traktorföretaget Valtra har tagit fram prototyper för biogastraktorer. De har inte slagit igenom särskilt brett. Och John Deere har tagit fram en traktor som går på el. Men den är också just en prototyp. Och den låter som ett jetplan. Man får också lägga till att det är tveksamt om bönder kan ha traktorer som går på el. Vid till exempel skörden, som är en intensiv tid, är frågan om det finns tid för att ladda traktorn vartannat dygn eller om vartannat.

Fru talman! Genom hela rapporten går en ändlös optimism om vad som kan komma att slå igenom lite längre fram eller snart. Jag kan inte låta bli att tänka lite på flyget och flygskatten. Den rödgröna regeringen har valt att beskatta flygresor, eftersom man vet att omställningen av flygplansflottan kommer att ta lång tid. Men om man skulle ha samma angreppssätt som Energimyndigheten har haft när de har tittat på Gotland skulle det verka som att elflygplan kommer att bli verklighet om bara några år. Men både eltraktorer och elflygplan är i princip prototyper.

Då får vi också ha med oss att för flygplansflottan gäller det ett fordon. När det gäller Gotland gäller det hela energisystemet: bilarna, traktorerna, reservkraften, redundansen, svängmassan och biogasen. Det är inte konstigt att man får en känsla av att det här kommer att bli oerhört kostsamt. Vem är det som kommer att betala?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är teknikoptimist. Jag tror att många av de utmaningar som vi har i dag kan lösas med hjälp av ny teknik och nya innovationer i framtiden. Men jag vet också att politiken inte kan baseras på att man hoppas saker. Det är inte ansvarsfullt att sätta oerhört höga och ambitiösa mål och sedan ha som strategi att hålla tummarna för att de ska bli verklighet.

En överdriven teknikoptimism kan också leda till förtroendekriser. Ropar man varg tillräckligt många gånger slutar folk att lyssna.

Fru talman! Mot bakgrund av det som jag har nämnt här undrar jag om statsrådet Baylan anser att det ändå är rimligt att tro att den väg som pekas ut i rapporten är den rätta för att Gotland ska bli självförsörjande på förnybar energi.


Anf. 17 Emma Wallrup (V)

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret på den här viktiga frågan.

Vi lever i en klimatorostid som är väldigt tuff. Vi ser att Golfströmmen saktar av. I somras kom också rapporter om metanutsläpp från tundran, om stora kratrar och om att husen sjunker. Jag är biolog, och mycket av de tidiga tecken som vi har varit rädda för väldigt länge är nu igång. Men vi har också en snabb teknikutveckling, som har gått fortare och är mer igång än vi kanske hade trott. Det är positivt.

Läget innebär dock att vi måste ha ett totalfokus på klimatomställning. Det måste vara högsta prio inom alla områden hela tiden, och på ett realistiskt sätt. Vi har inte råd med att vara flummiga eller politiskt populistiska. Vi måste jobba på riktigt, med verkliga styrmedel som får effekt. Det finns inte tid för att bara fundera på att bli återvald eller sådana saker. Därför ställde jag också den här interpellationen. Och den innehåller flera delar.

Det är intressant att ta just Gotland som exempel, eftersom det är en isolerad ö där man kan jobba effektivt med att titta på energiförsörjningen och självförsörjning av förnybart. Därför är det spännande att regeringen tar det här initiativet.

Jag ställer frågor, bland annat om hur man kan gynna biogasen. Jag tror att det är Swedegas som står bakom att det är biogasens år, och de lyfter fram cirkulär ekonomi, som är oerhört viktigt inom energisektorn och hela produktionssektorn.

Jag har också träffat flera aktörer som jobbar med biogas och som påpekar att man skulle behöva ändra det ekonomiska producentansvaret för att ha en god konkurrensmöjlighet med närliggande länder, eftersom många anläggningar läggs ned i Sverige på grund av olika uppbyggnad av regelsystemen. Jag undrar om ministern har några ytterligare tankar kring detta.

Sedan lyfts det fram att ekodesigndirektivet skulle behöva implementeras ordentligt och att man tittar på hela värdekedjan.

I Ronneby kommun har tre anställda tjänstemän jobbat med cirkulär ekonomi väldigt länge. Man har också börjat se på avlopp, näringsåterföring och ett cirkulärt tänkande i hela kretsloppet. Det skulle regeringen gärna kunna se på lite mer och lyfta fram som förebild och exempel i de olika strategierna. I Ronneby har man jobbat väldigt bra genom hela konceptet.

Vi måste bli cirkulära om vi ska klara klimatkrisen. Jag lyfter i interpellationen power to gas som är en teknik där man bland annat kan använda luften i koldioxid och göra motsvarande biogas till fartyg, så att de har både producerad biogas och producerad gas via luftens koldioxid. Här finns det också saker att göra. De aktörer som jobbar med detta menar att bränslekvalitetsdirektivet - där infångad koldioxid värderas - skulle kunna ses över och implementeras bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ställa frågorna till ministern om bränslekvalitetsdirektivet och om producentansvaret hos biogasproducenterna.


Anf. 18 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson och Emma Wallrup!

Jag ska börja med Gotland. Det är en förstudie som nu är genomförd. Den i sin tur baseras på - precis som jag sa i interpellationssvaret - att regeringens båda partier samt Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har kommit överens i energiuppgörelsen om att ställa upp målet om ett 100 procent förnybart elsystem 2040. Ett sådant förslag ligger också på riksdagens bord. Mig veterligen kommer även Jesper Skalberg Karlsson att rösta för detta, eftersom det är en uppgörelse mellan fem partier.

Det är inte så konstigt att det i en del av landet som har väldigt goda förutsättningar, i det här fallet Gotland, finns en stor entusiasm från såväl det privata näringslivet och de offentliga aktörerna som medborgarna. Man ska nu se hur man kan gå vidare och visa att det går att leva ett gott liv. Det går att vara en framstående industrination, att producera mat, att transportera sig vart man vill och göra det på ett sätt som inte nödvändigtvis orsakar en massa koldioxid i atmosfären som värmer upp vår planet.

Jag kommer att bidra till att gå vidare med detta, eftersom det bara är en förstudie. Den är bara en början. Då säger Jesper Skalberg Karlsson: Ja, men är det inte lite optimistiskt? Men det är tvärtom. Politiken också i Sverige har varit den sista in på banan. Verkligheten har ju sedan länge sprungit ifrån den energipolitiska debatten.

Till helt nyligen har den energipolitiska debatten varit densamma i 40 års tid. Under samma tid har kostnaderna för förnybar energi fallit kraftigt. Det billigaste sättet att investera i ny elkapacitet i Sverige i dag är - hör och häpna - vindkraft på land. Så var det inte för fem eller tio år sedan, men så är det i dag. Teknikutvecklingen går med sådana språng att vi ibland är till och med lite för pessimistiska.

Finns det problem och utmaningar? Ja, absolut. Det är därför som Energimyndigheten har fått detta uppdrag. Man behöver naturligtvis se över det här tillsammans med aktörerna och se hur det kan lösas.

Det för mig över till nästa fråga om biogas och biogasens utveckling. Här finns det naturligtvis en utmaning för oss. Den bygger på att Sverige, till skillnad från övriga länder i Europeiska unionen, har valt ett stödsystem som är koncentrerat på konsumtion och inte på produktion. Det är helt uppenbart inte hållbart, inte minst därför att en del bolag har sett att det går att utnyttja andra länders stödsystem samtidigt som man utnyttjar det svenska systemet. Därmed rubbas konkurrensförhållandena.

Jag har pratat med den danska regeringen, och det är svårt att se någon annan väg än att vi gör om vårt system. Under tiden stöttar vi biogasproduktionen ytterligare med 270 miljoner under innevarande år. Jag kommer inom kort att presentera en utredare som ska göra en utredning om hur systemet ska läggas om så att vi kan ha en bra utveckling när det gäller biogas i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Power to gas är en mycket spännande teknik som fungerar. Dock ligger kostnaderna fortfarande på en sådan nivå att den inte är kommersiellt gångbar, men det är klart att den kommer att bli det. När exakt? Hittills har vi alltid underskattat kraften i förändringen. Skulle power to gas få fullt genomslag hjälper det inte bara transportsektorn och traktorerna, utan det är också ett bra sätt att lagra överskottsel när det blåser mycket och är mycket soligt. Därmed kommer det att göra om hela vårt energisystem, inte minst vårt elsystem.

Visst, det finns utmaningar, men det finns också väldigt stora möjligheter.


Anf. 19 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet!

Ja, jag kommer att rösta för 2040-målet om att ha noll utsläpp i Sverige, eftersom det är en del av Miljömålsberedningens förslag. Men jag kan också se att utsläppsminskningarna bör gälla hela landet. Man kan inte se länen som separata delar där man tar en del i taget.

När det gäller Gotland, till exempel, är en av Sveriges absolut största utsläppare förlagd till just norra Gotland. Cementa är en cementfabrik som är till gagn för hela Norden. Det är klart att det finns skäl att se på Sverige som helhet och inte bara som enskilda delar.

Fru talman! Det största förslaget i rapporten, vilket också har nämnts i debatten, handlar om storskalig energilagring. Det låter ju bra, men precis som andra tekniker som behöver utvecklas är storskalig energilagring fortfarande inte något som kan komma på plats enkelt och snabbt. Man kan vara hoppfull inför att hela världen just nu arbetar med frågan. Våra smartest and brightest jobbar på att lösa energikrisen, på samma sätt som man jobbar på att lösa klimatkrisen. Men det finns ju inte en standardiserad teknik. Det går inte göra någon finansieringsplan för en omställning eftersom tekniken inte finns. Vi vet inte vad det kommer att kosta.

Man kan såklart vara positivt inställd till vätgas. Det är jag, men är det vätgas framställd av vind- och solkraft som ska vara bränsle till hela Gotland? Då kan väl regeringen eller någon myndighet ta bladet från munnen och säga det.

Fru talman! En annan vinkel som inte berörs är hur vi ska klara oss fram till att den storskaliga energilagringen är på plats. Just nu arbetar vi på marginalen med nuvarande kablar till fastlandet. En fortsatt utbyggnad av energikällor som ökar och minskar produktionen med vädret är ju inte möjlig för evigt. Ska vi mata en vätgasfabrik med el 2040 behöver det byggas vindkraft varje år fram till dess, vilket blir svårt om man inte har avsättning för den energi som produceras under den tiden.

Fru talman! Jag vill också nämna ett ämne som vi lite grann dansar runt i den här debatten, och det är den tredje elkabeln till Gotland. Rapporten kom ju till som ett svar på att Svenska kraftnät lägger ned planerna på en tredje kabel. I rapporten säger Energimyndigheten varken bu eller bä, men man är ärlig med att nuvarande kablar inte har evig teknisk livslängd. Och framför allt: Man är väldigt ärlig med att störningar på nuvarande kablar leder till en total nedsläckning av Gotland. Om den ena kabeln går ned, då släcks elsystemet ned. Gotland har reservkraft i form av diesel och gas, men det är just reservkraft. Då bör man komma ihåg att Gotland har ett särskilt utsatt läge. En tredje kabel handlar inte bara om att ställa om energiförsörjningen till mer förnybart. Det handlar också om beredskap inför kriser, både militära och andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ser inte statsrådet också att det vore klokt att lägga ned den tredje kabeln mot bakgrund av att den dels gör energiomställningen enklare, dels stärker Gotlands beredskap? I interpellationssvaret läser jag en liten passus om att det här inte handlar om att göra Gotland till ett isolerat system. Men rapporten har ju tillkommit eftersom Gotland blir ett isolerat system om man inte får nytt kablage på plats när nuvarande kablar närmar sig slutet på sin tekniska livslängd.


Anf. 20 Emma Wallrup (V)

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret! Det låter väldigt positivt.

Jag blir dock lite orolig av ministerns signal om att vi inte ska vara för oroliga. Jag håller helt med om att vi ska känna hopp och tro. Det är väldigt viktigt att sprida det, men samtidigt måste vi känna allvaret i situationen. Det är väldigt lätt att vi politiker släpper lite på det för att vi är bekväma, och det får vi inte vara i detta läge. Vi är de sista som kan agera i frågan och måste därför hålla den känslan uppe, även om vi kan se de enorma möjligheterna och att tillväxten av förnybart går fortare än förväntat.

Jag hoppas att ministern noga kommer att följa power to gas och sprida information om hur det går så att tekniken i sin tur kan spridas.

Jag vill lyfta upp ytterligare en fråga, och den handlar om information. När jag växte upp under energikrisen på 70-talet fanns enormt mycket information om hur man skulle spara energi. Det handlade om att duscha kortare tid eller släcka lampan när man gick ut ur rummet, och informationen kom från staten. Jag saknar sådana initiativ i dag, när vi har helt andra dimensioner. Det handlar ju faktiskt om vår civilisations överlevnad. Det gjorde det inte på 70-talet.

Nu är dimensionen i frågorna större, men ändå tar man inga sådana initiativ till information. Den borde kanske både gå till företagen om hur de kan jobba och till medborgarna om hur de kan göra. På så vis kan man förmedla en känsla av att vi nu styr tillsammans åt rätt håll och att vi gör det här koordinerat tillsammans i ett krisläge.

Jag är också lite nyfiken på hur mycket regeringen vill implementera av cirkulär ekonomi och ekodesigndirektivet. Nu har några förslag tagits fram om cirkulär ekonomi. Det handlar till exempel om bilpooler. Men jättemycket mer skulle behöva göras. Bland annat skulle man kunna göra det i samband med biogasen. Man kan även rikta sig mot konsumtionshållet och jobba med företagen om hur de kan bygga upp affärsmodeller som är innovativa men energi- och resurseffektiva.

Jag har talat med Volvochefer i Kina och andra. De säger att de redan är där eftersom de vet att de måste, då det börjar bli brist på resurser. Jag tycker att regeringen borde förstå att många av de stora företagen redan är där och har varit det länge. Man behöver dock putta på och sätta ribban genom lagar och regler så att alla företag kan komma upp i nivå med dem som ligger före. Man ska inte stödja dem som ligger lägst i dessa frågor.

Jag tror att det skulle vara positivt om vi implementerar ekodesigndirektivet i dess helhet med tanke på biogas och energieffektivitet över huvud taget. Jag är nyfiken på att få höra vad ministern tänker om det.


Anf. 21 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig börja med de frågor som Jesper Skalberg Karlsson har ställt.

Jag har den djupaste respekt för riksdagens möjlighet och rätt att granska regeringens politik, men det bör bygga på verkliga fakta. Hela grundtesen i den fråga som Jesper Skalberg Karlsson ställer till mig är att det skulle vara stopp för ansökningar om ny produktion på Gotland. Så är inte fallet.

En annan sak handlade om att om någon av kablarna till Gotland slås ut skulle även hela elproduktionen slås ut. Inte heller det är sant. Var och en av dessa kablar klarar elförsörjningen till Gotland.

Detta är förstås kablar som har funnits länge. Det har funnits planer på en tredje kabel, men det har huvudsakligen handlat om att på sikt kanske kunna ersätta någon av de här kablarna om man inte gör reinvesteringar. Nu finns dock planer på reinvesteringar.

Mitt budskap till gotlänningarna är så klart det kan vara: Vi kommer aldrig att på något sätt riskera elförsörjningen för Gotland. Tvärtom har hela detta projekt väldigt lite med kablarna att göra. Det har snarare att göra med den snabba tekniska utvecklingen och de möjligheter som skapas tack vare den.

Det för mig till en annan synpunkt. När vi talar om 2040 handlar det inte om utsläpp, utan det handlar om 100 procent förnybar energi, som ju också är en del av energiuppgörelsen. Därtill har vi en överenskommelse inom inte minst Miljömålsberedningen som gäller nollutsläpp till 2045. Detta har sju partier ställt sig bakom. Det handlar alltså både om energi och om utsläpp. Det är viktigt att fakta är rätt, annars blir det en konstig debatt och diskussion.

Låt mig gå över till frågan om kablarna. Jesper Skalberg Karlsson har tillsammans med övriga riksdagen röstat för att när Svenska kraftnät ska göra sina investeringar måste de vara samhällsekonomiskt försvarbara. Vad Svenska kraftnät har kommit fram till enligt den instruktion som finns från regering och riksdag är att den i det här fallet inte är det. Låt mig dock vara tydlig: Uppdraget till Energimyndigheten hade ingenting med detta att göra. Uppdraget handlar snarare om att ta till vara de stora möjligheter som nu dyker upp tack vare den snabba tekniska utvecklingen på alla led.

Som svar på Emma Wallrups frågor vill jag säga att jag tar klimatförändringarna på största allvar. Det som gör mig optimistisk ur svenskt perspektiv är att vi har tekniken, kunnandet, resurserna och musklerna för att visa att det här går att göra på ett annat sätt. Då är energieffektivisering, som Emma Wallrup tar upp, en väldigt viktig fråga.

Som del av den energiuppgörelse som nu ligger på riksdagens bord sätter vi ett mål till 2030 om att effektivisera vårt användande av energi med ytterligare 50 procent i relation till bnp. Detta kommer att inbegripa alla sektorer. Därför har det även gått ut ett uppdrag till Energimyndigheten att i dialog med såväl bostadssektorn som transportsektorn - ja, alla sektorer - ta fram handlingsplaner för hur vi kan göra det här.

Man ska vara medveten om att teknikutvecklingen underlättar även här. Vi kan ta digitaliseringen eller automatiseringen som exempel. Förra året besökte jag ett bostadsbolag, Örebro Bostäder, som tack vare ny analys- och styrningsteknologi har lyckats få ned användningen av elektricitet med 40 procent i sitt fastighetsbestånd och användningen av värme med 25 procent. Detta har man gjort samtidigt som hyresgästerna upplever att deras komfort har ökat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är alltså bara i början av en mycket positiv utveckling. Den görs inte av sig själv. Vi måste naturligtvis sätta upp mål och handlingsplaner, och det är precis detta som det handlar om och som Energimyndighetens uppdrag har handlat om.


Anf. 22 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Om ministern vill läsa om att det är stopp för nyanslutning kan han läsa det på SVT:s hemsida från den 5 september i fjol. Han kan läsa det i SvD och nättidningen Ny Teknik från den 11 september i fjol och i Expressen från den 17 februari i år.

Fru talman! Så länge moderaten Mikael Odenberg var generaldirektör för Svenska kraftnät fanns planer om att lägga en tredje kabel till Gotland. Vi har talat om och vi har blivit lovade en ny kabel i tio år. Men när den rödgröna regeringen utsåg en ny gd försvann planerna på en tredje kabel ganska kvickt. Den rapport från Energimyndigheten som vi har debatterat i dag har till uppgift att svara på frågan: Vad gör vi i stället för att lägga en tredje kabel?

Fru talman! Jag tycker att det är tydligt att alternativet som man har tagit fram och tittar på är behäftat med väldigt stor osäkerhet. Man hoppas att storskalig energilagring uppfinns ganska snabbt och kan lösa problemet. Samtidigt som man är teknikoptimist måste man dock utgå från den situation som vi har här och nu. Den säger till oss att en tredje elkabel är rätt lösning vad gäller både energiförsörjningens omställning och beredskap inför kris.


Anf. 23 Emma Wallrup (V)

Fru talman! Jag vill påpeka en sak till när det gäller energieffektivisering, och det handlar om information till medborgarna. Det finns ett signalvärde i detta. Många är klimatskeptiker och många tänker att de prioriterar andra saker. De har familj, de hinner inte eller de är inte intresserade av ta ett sådant ansvar.

Men staten skulle kunna göra som på 70-talet, fast kanske i en annan form. Man kan gå ut med information om vad regeringen gör, vad företagen gör och vad vi tillsammans kan göra och säga att det är väldigt viktigt att vi gör detta. Jag tror att detta skulle ge en signal, särskilt i dessa avreglerade tider när det känns som att ingen styr båten. Allt är individualism. Man ska rösta med fötterna i matbutiken och när man väljer elproducent och så vidare. Det här skapar känslor, även hos dem som är duktiga. De frågar sig hur vi ska hinna ställa om i tid när alla grannar inte bryr sig, inte hinner eller inte har råd. Men om staten skulle ta ett slags helhetsgrepp och göra ett utskick en gång om året eller någonting sådant tror jag att det skulle ge någon sorts känsla av att vi gör det här tillsammans. Jag tror att det skulle få alla de här fria viljorna att styra åt rätt håll på ett bättre sätt än i dag.


Anf. 24 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Här visades med avsevärd tydlighet vådan av att grunda sina interpellationer bara på det man har läst i medierna. Det är klart att detta var beskedet den 5 september, men vi har också en myndighet som reglerar detta, och man drog sedermera tillbaka det beslutet. Hade Jesper Skalberg Karlsson bemödat sig om att prata med energibolaget i fråga eller Energimarknadsinspektionen hade han sett att det där faktiskt inte gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men grunden är likväl ett uppdrag till Energimyndigheten att se om Gotland kan gå före. Svaret på frågan är ja. Det är många utmaningar förknippade med det, och det behövs en hel del teknikutveckling. Men det är inte omöjligt - tvärtom. Den optimism och den positiva energi jag mötte - från det privata näringslivet, från offentliga aktörer och från en hel del gotlänningar - när jag mottog rapporten på Gotland tar jag till vara. Därför ska vi gå vidare med det här uppdraget.

Vi ska samtidigt se till att vi har kablar så att vi garanterar att Gotland har den energi det behöver om det skulle hända något. Detta behöver varken gotlänningarna eller svenskarna i gemen över huvud taget oroa sig för. Det kommer vi alltid att försäkra oss om.

När det gäller energieffektivisering har vi nyligen tillsammans med Vänsterpartiet gjort en ganska stor satsning på kommunala energi- och klimatrådgivare i akt och mening att hjälpa medborgarna. Samtidigt upplever jag att medborgarna i dag inte bara är medvetna utan också är väldigt aktiva. Det gäller inte enbart besparingar av elektricitet, utan också sådant som återvinning av matrester och annat för att bidra till en mer hållbar utveckling. På det sättet är svenska folket faktiskt oerhört aktivt.

Visst kan och ska vi göra mer. Det är här tekniken med digitalisering, automatisering och elektrifiering kommer in. Jag menar på att vi bör göra detta, och jag känner mig oerhört optimistisk - vi ska kunna klara av utmaningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.