Svensk gruvnäring och cirkulär ekonomi
Interpellation 2017/18:386 av Penilla Gunther (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-19
- Överlämnad
- 2018-02-20
- Anmäld
- 2018-02-27
- Sista svarsdatum
- 2018-03-12
- Svarsdatum
- 2018-03-26
- Besvarad
- 2018-03-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
I oktober ställde jag en interpellation till miljöminister Karolina Skog. Interpellationen behandlade den beställda utredningen från Naturvårdverket om förbud mot uranbrytning, som ska ses i ljuset av den utredningen som närings- och Innovationsministern beställt från Tillväxtanalys angående innovationskritiska metaller.
Dessa två utredningar och ministrarnas inställning till gruvnäringen påvisar vitt skilda synsätt.
Sakkunniga inom geologi har påtalat det faktum att det är svårt att undvika att få med uran vid brytning av andra metaller och mineraler. Detta är också orsaken till att även Naturvårdsverket har svårt att se någon nytta med ett uranbrytningsförbud, och man skriver själva ”att det saknas miljöskäl för ett sådant förbud.”
Tyvärr har regeringens dubbla signaler i frågan skapat tveksamhet hos både svenska och utländska investerare, som i dag inte med säkerhet vet om det går att verka i Sverige framöver.
Om Sverige ska kunna ställa om till cirkulär ekonomi behöver gruvnäringen få långsiktiga förutsättningar. Svenska gruvbolag ligger i framkant i sitt miljöarbete, när det gäller allt från prospektering och brytning och vidare till förädling och produktutveckling. Detta är ett måste i dag för att mineraler och metaller sedan ska kunna återvinnas och återanvändas. Att endast förlita sig till andra, mindre demokratiska, länder med farlig arbetsmiljö, för att vi är beroende av ny teknik – i stället för att använda den långa erfarenhet som finns i vårt land inom näringen – känns märkligt.
Min fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg blir därför:
Hur går ett förbud mot uranbrytning ihop med utveckling av svensk gruvnäring och behovet av innovationskritiska metaller?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:386
Webb-tv: Svensk gruvnäring och cirkulär ekonomi
Dokument från debatten
- Måndag den 26 mars 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:91
- Protokoll 2017/18:91 Måndagen den 26 marsProtokoll 2017/18:91 Svar på interpellation 2017/18:386 om svensk gruvnäring och cirkulär ekonomi
Protokoll från debatten
Anf. 22 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Penilla Gunther har frågat mig hur ett förbud mot uranbrytning går ihop med utveckling av svensk gruvnäring och behovet av innovationskritiska metaller.
Regeringen beslutade den 21 mars 2018 att överlämna propositionen Förbud mot utvinning av uran till riksdagen. Förbudet införs i miljöbalken och gäller för gruvverksamhet med utvinning av uran som huvudsaklig produkt och biprodukt samt återvinning av uran ur utvinningsavfall. Förbudet omfattar däremot inte gruvverksamhet som avser järnmalm, övriga basmetaller, sällsynta jordartsmetaller eller andra mineraler där mineralet bryts, provbryts, bearbetas eller fysikaliskt eller kemiskt anrikas för andra ändamål än för att använda uranets fissila egenskaper. Utvinning av uran sker i dag inte i Sverige.
I minerallagen tas uran bort som koncessionsmineral. Ändringen innebär att det inte längre blir möjligt att bevilja undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran. Undersökningsmetoder som använder uranets egenskaper för att hitta koncessionsmineral för vilka undersökningstillstånd meddelats påverkas dock inte av lagändringen.
Förslaget innebär således att det fortsättningsvis kommer att vara möjligt att prospektera efter och utvinna så kallade innovationskritiska metaller och mineraler i Sverige.
Regeringen ser ett behov av att öka kunskapen om och förutsättningarna för hållbar utvinning av innovationskritiska mineraler i Sverige - dels för att säkerställa hållbart producerade metaller till EU:s industrier, dels för att säkerställa tillgången till de mineraler som krävs för utfasning av fossila energikällor och att byta ut dessa mot exempelvis vindkraft och solenergi. Regeringen har därför gett Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att kartlägga möjligheterna för utvinning av innovationskritiska metaller och mineraler i Sverige (N2018/01044/FÖF). Länder som både har tillgång till mineraler och metaller och möjlighet att förädla dessa inom landet har goda möjligheter att säkerställa ökade ekonomiska intäkter och arbetstillfällen.
Anf. 23 Penilla Gunther (KD)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag blir lite nyfiken, och man ställer väl frågor för att få svar. Som jag skrev i min interpellation finns en tvetydighet hos regeringen. Statsrådet fick i oktober en väldigt trevlig rapport från Tillväxtanalys om innovationskritiska metaller. Den gladde mig mycket, eftersom den visar en framåtanda och tanke avseende cirkulär ekonomi i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har diskussioner på området när det gäller återvinning av mobiler, datorer, pekplattor och så vidare. Men det kommer inte att räcka till för behovet av dessa produkter. Desto viktigare tycker jag att det är att vi får till cirkulär ekonomi i Sverige. Vi måste kunna gå från produktion till återvinning. I vårt land har vi otroliga möjligheter för att utvinna flera av de metaller som krävs.
Av detta skäl har den aviserade och numera avlämnade propositionen om förbud mot uranbrytning diskuterats mycket i olika sammanhang. Frågan om nyttan med ämnet för propositionen har lyfts upp. När Lagrådet nu har yttrat sig om detta kan man först och främst konstatera att det inte förekommer någon uranbrytning i Sverige i dag. Ingen har heller ansökt om det.
Man säger från Lagrådets sida att det mot den angivna bakgrunden är svårt att se vad remissens lagförslag tillför den reglering som redan finns. Det är klart att detta är en väldigt intressant uppfattning från Lagrådet, som ska bedöma huruvida en kommande lagstiftning är tillämpbar och tillräckligt bra eller stark och så vidare. Där säger man att det här inte kommer att föra med sig någon nytta över huvud taget.
Ministern redogjorde dock just för att förbudet inte ska omfatta gruvverksamhet som avser järnmalm, basmetaller och så vidare. Men det är precis här diskussionen ligger. Tveksamheten mot förbud mot uranbrytning har att göra med att det skulle innebära att man faktiskt inte kunde plocka upp annat heller, eftersom mycket av det som plockas upp ur marken faktiskt är uranberikat. Det är inte något som jag har hittat på själv, utan det finns geologer som tydligt har uttalat det. Då blir det också en tveksamhet från investerare. Vad händer om det här förbudet införs? Vad händer om vi får upp uran och inte kan använda det? Om det råder ett förbud mot att ta upp det, vad gör vi då med det när det väl är uppe ur marken? Jag skulle gärna vilja höra ministerns åsikt om just det.
Anf. 24 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag tackar Penilla Gunther för frågan. Det är sant att det inte sker någon uranbrytning i dag, men frågan har diskuterats under de senaste 10-15 åren och kanske längre tid än så, eftersom det sker en del prospektering runt om i Sverige. Inte minst har kommuner runt om i Sverige varit väldigt oroade för detta. De känner att de inte vill ha en urangruva i närheten av sig eller i sin kommun. Det här har varit en diskussion under lång tid, och vi har velat ta ett steg vidare och göra det tydligt att vi i Sverige inte ser uranbrytning som en framtidsbransch. Ändå är det så att vi definierar upp gruvsektorn i Sverige; den traditionella gruvnäringen är fortsatt väldigt viktig för oss.
Vi har gett uppdrag till både Tillväxtanalys och SGU; de ska analysera potentialen för de här innovationskritiska metallerna. Flera myndigheter har fått ytterligare uppdrag att jobba med de här frågorna. Vi har också gått vidare med en diskussion om att hållbarhetsmärka metaller och mineraler i framtiden, så att man skapar en ytterligare drivkraft för de länder och företag som ligger långt framme när det gäller hållbar gruvnäring och ger dem ytterligare stöd i utvecklingen. Det är samma sak som vi har haft på skogsområdet, där privata aktörer har gjort certifieringssystem och drivit hållbarhetsarbetet. Nu har vi gett ett sådant uppdrag för att se om Sverige på något sätt kan driva på för att också hållbarhetsmärka metaller och mineraler efter de skandaler som ägt rum i många länder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige sitter på en potentiell guldgruva, eller vad man nu ska säga, med de metaller och mineraler som finns i berggrunden. Men just eftersom det har varit en osäkerhet kring uran ville vi tydliggöra att uran inte är en metall som vi ser framför oss att vi ska börja öppna för gruvbrytning av. Blir det så att detta inte tillför någonting nytt är det inget problem. Men jag skulle vilja säga att alla de kommuner som yttrade sig över utredningen förespråkade ett förbud. Det har alltså funnits en uppfattning runt om i Sverige om att det här är viktigt.
Jag uppfattar ändå att Penilla Gunther inte har sagt - inte i den här diskussionen i alla fall - att vi tror att det är just uranbrytningen som är det viktiga; det är de andra metallerna och mineralerna som är det. Där kan jag lugna Penilla, för det är exakt det som är poängen med den här lagstiftningen. Vi säger att det här inte ens ska påverka möjligheten att söka efter de här metallerna och mineralerna. Uran är en metall som man kan söka efter för att förstå var de andra metallerna och mineralerna är. Om man däremot plockar upp uran måste man ta hand om det och deponera det under säkra tillstånd, så att det inte drabbar miljön på något sätt. På så sätt blir det en tydlighet i att det inte blir möjligt att utvinna detta och sälja det vidare. Jag tror att lagstiftningen blir tydlig på det här sättet. Om riksdagen gör som propositionen föreslår får vi en lagändring som börjar gälla den 1 augusti i år.
Anf. 25 Penilla Gunther (KD)
Herr talman! Jag tackar för svaret från ministern.
Det är ett bekymmer när två ledamöter i regeringen inte har samma åsikt. Jag hade den här diskussionen med miljöminister Karolina Skog för någon månad sedan. Hon hade beställt rapporten från Naturvårdsverket. SGU undrade varför den gjorts av just Naturvårdsverket, som inte har särskild kunskap om just det här området. En månad efter det kom närings- och innovationsministerns rapport från Tillväxtanalys, som tyckte någonting helt annat. Det blir en krock, utifrån sett. Både industrin och vi som sitter i den här kammaren måste kunna se hur allting hänger ihop. Men det är precis det som man inte har kunnat se vare sig från politiskt håll - det tror jag gäller många av oss i alla fall - eller från industrin. Jag har haft flera samtal och möten med oroliga personer som jobbar inom gruv- och mineralindustrin. Man förstår inte hur två ministrar i samma regering kan ha helt olika uppfattningar.
Den här propositionen har egentligen inte någon verkan. Jag kan hålla med ministern om att den kanske inte heller gör någon skada. Så kan det vara. Men den gör definitivt ingen nytta. Då kan man ju fråga sig varför den över huvud taget läggs fram.
Ministern tar upp frågan om kommuner som är oroliga för att någon skulle vilja bryta uran och som måste ta ställning. Men till och med Lagrådet uttrycker tydligt i sitt svar att det inte är rimligt att regeringen enligt förslaget ska pröva tillåtligheten av en verksamhet som aldrig kan få tillstånd. Nej, och då är det ju återigen ingen som helst nytta med förslaget. Är det bara en politisk markering, speciellt från Miljöpartiets sida, av att man egentligen inte vill ha några gruvor i det här landet? Då går det ju stick i stäv med närings- och innovationsministerns inställning, vilken i stället går ut på att utöka möjligheterna för svensk gruvindustri - som har funnits i det här landet i generationer och som har bidragit till landets välstånd - så att vi ska kunna utvecklas där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga till ministern kvarstår ändå. Kommer det att vara möjligt att utvinna de här innovationskritiska metallerna, som det sägs i ministerns svar, om den proposition som lagts fram så småningom antas i riksdagen? Kommer möjligheten att minska? Finns det en bedömning av det?
Anf. 26 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Först vill jag vara tydlig med att det för regeringen är viktigt att inte öppna för utvinning av uran i Sverige. Men om nu ni i Kristdemokraterna inte tycker att det är så viktigt tänkte jag att det kanske inte spelar så stor roll, om ni ändå ser det som att man med dagens lagstiftning antagligen inte får öppna en urangruva i Sverige. Jag försökte föra en argumentation gentemot dem som tycker att det här är ett dåligt förslag men tror att det ändå inte är möjligt med uranbrytning. Formellt sett är det dock i dag med gällande lagstiftning fortfarande möjligt att pröva om man får öppna en urangruva i Sverige. Den möjligheten vill vi täppa till med den här lagstiftningen, som skapar en tydlighet. Detta har uppskattats inte minst av alla de kommuner som har yttrat sig om den här utredningen. Detta har varit en fråga under ganska lång tid.
Detta hänger också ihop med den stora energiöverenskommelsen, där även Kristdemokraterna var med och där vi säger att framtiden för det svenska energisystemet är att gå mot fossilfrihet. Det här hänger ihop, tycker jag, i en linje och en logik som fungerar.
Vi har varit tydliga. Det är inte bara jag som har gett uppdrag till Tillväxtanalys och SGU att utreda vad de här innovationskritiska metallerna kan innebära för Sverige. Det är ju regeringen som har gett myndigheterna det uppdraget. Hela regeringen står bakom både den här propositionen och de uppdrag som har gått till SGU och Tillväxtanalys att titta på de möjligheter som även de gröna innovationskritiska metallerna har för den gröna omställningen. Även om Sverige är ganska duktigt på återvinning i ett internationellt perspektiv kommer inte enbart återvinning av metaller och mineraler att räcka till för den omställning som samhället behöver gå igenom.
Det kommer med den tekniska utveckling vi i varje fall har i dag att krävas flera av de här innovationskritiska metallerna. Vi har i svensk berggrund ett antal av dem. Myndigheterna påtalar att vi till och med har dem i en sådan omfattning att det antagligen skulle vara kommersiellt gångbart. Det måste undersökas, räknas på och också gås igenom. Det här är någonting som vi driver på och ser möjligheter i. Annars skulle myndigheterna inte ha fått uppdragen.
Däremot tycker vi inte att vi ska blanda ihop det med diskussionen om uranbrytning. Då tror jag att många grupper blir väldigt oroliga för om det snarare är så att de här innovationskritiska metallerna ska användas för att egentligen öppna urangruvor runt om i Sverige, eftersom de ligger i ungefär samma områden och kan ha kopplingar till varandra. Det är otroligt viktigt att vara tydlig här så att man inte får ett folkligt motstånd mot de här innovationskritiska metallerna som vi behöver för den gröna omställningen i samhället.
Anf. 27 Penilla Gunther (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag vill verkligen klargöra att Kristdemokraterna inte ser någon poäng med att vi skulle öppna för uranbrytning i Sverige. Vi har aldrig haft inställning att göra det. Däremot handlar det om att inte stänga möjligheten att i stället öppna nya gruvor. Vi behöver de här metallerna om vi ska bli fossilfria och framställa fler batterier för användning på många olika områden.
I många av kommunernas remissvar ligger att man är orolig över gruvbrytning över huvud taget oavsett vad det gäller. Det finns många naturresurser som man gärna vill använda, men man kanske inte alltid förstår eller tänker på hur de ska komma fram. Vi är beroende av svensk stålindustri. Det har vi inte minst sett med diskussionen vi har haft de senaste veckorna med Trumps ståltullar och allt detta.
Det är klart att det är viktigt att vi ser till att svensk gruvindustri får de investeringar som krävs för att kunna framställa de här innovationskritiska metallerna. Det är där jag vill avsluta debatten från min sida. Jag tackar statsrådet för svaren och hoppas på att vi gemensamt kan jobba för att det ska bli en öppning för gruvindustrin i Sverige och inte minst för framställningen av de här innovationskritiska metallerna.
Anf. 28 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag vill börja med att återgälda tacket och tacka för tydligheten med att KD inte ser uranbrytning som en framtidsbransch för Sverige. Då kanske vi också kan få stöd längre fram för propositionen. Det är väldigt tydligt i propositionen att undersökningsmetoder som använder uranets egenskaper för att hitta andra mineraler inte påverkas av lagstiftningen. Vi har verkligen utformat förslaget på det sättet.
Jag ser precis som Penilla Gunther en potential i gruvnäringen. Det gäller den befintliga gruvnäringen i samhället när vi växer, bygger städer, broar och infrastruktur och kommer att behöva många av de metallerna och mineralerna. Men det gäller också i vår vardag med mobiltelefoner, solpaneler, vindkraftsparker och elbilar. Där kommer man att behöva delvis nya metaller och mineraler för att driva den gröna omställningen.
Sverige har här goda förutsättningar. Förhoppningsvis kan de metaller och mineraler som finns i Sverige såväl i jorden men som i ökad användning av återvinning bli en framtidsbransch som skapar fler jobb och ännu mer exportintäkter till vårt land.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.