Unga utan asylskäl
Interpellation 2017/18:135 av Johan Forssell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-11-10
- Överlämnad
- 2017-11-13
- Anmäld
- 2017-11-14
- Sista svarsdatum
- 2017-11-27
- Svarsdatum
- 2017-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Sverige har under senaste åren tagit emot ett stort antal asylsökande barn och ungdomar utan vårdnadshavare. Under 2015 uppgick antalet asylsökande till över 35 000 barn och ungdomar. Merparten har kommit från Afghanistan, men Sverige har även tagit emot många barn och ungdomar från bland annat Syrien, Somalia, Eritrea, Irak och Marocko.
Sedan 2015 har antalet asylsökande barn utan vårdnadshavare till Sverige minskat kraftigt, men en grupp utmärker sig. Under 2017 har fler marockanska barn utan vårdnadshavare sökt asyl än under 2016. Mellan januari och september i år har Migrationsverket registrerat 189 asylsökande från Marocko, som utgett sig vara barn utan vårdnadshavare.
Denna grupp saknar ofta asylskäl och beviljas därför sällan asyl. Enligt Migrationsverkets statistik är det endast tre procent av alla som söker asyl som får bifall från Migrationsverket. Många får heller inte sin asylansökan prövad då de hinner avvika innan beslut fattas. Dessutom uppger gränspolisen att ett stort antal barn och ungdomar undviker att söka asyl för att inte blir registrerade hos Migrationsverket.
Många unga som inte har asylskäl riskerar att hamna i riskmiljöer präglade av kriminalitet, droger och ohälsa. Gränspolisen har vittnat om unga pojkar som hamnar i grov kriminalitet och att utsattheten för gruppen ökar.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Heléne Fritzon:
1. Vad ämnar statsrådet och regeringen göra för att korta handläggningstiderna för grupper där det är uppenbart att asylskäl saknas?
1. Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa att unga marockanska medborgare i asylprocessen inte lever på gatan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:135
Webb-tv: Unga utan asylskäl
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 december 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:43
- Protokoll 2017/18:43 Tisdagen den 5 decemberProtokoll 2017/18:43 Svar på interpellation 2017/18:135 om unga utan asylskäl
Protokoll från debatten
Anf. 108 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Herr talman! Jag har fått ytterligare en interpellation av Johan Forssell, som har frågat mig vad jag och regeringen ämnar göra för att korta handläggningstiderna för grupper där asylskäl saknas samt vilka åtgärder vi avser att vidta för att säkerställa att unga marockanska medborgare i asylprocessen inte lever på gatan.
Migrationsverket fick i regleringsbrevet för 2017 i uppdrag att redovisa en plan för hur handläggningen av asylärenden kan förkortas både på kort och på lång sikt, till exempel genom tidig sortering av ärenden utifrån kategorier, som uppenbart ogrundade ansökningar, presumtiva bifall, presumtiva avslag och ärenden om överföring enligt Dublinförordningen.
Migrationsverkets nya handläggningsprocess genomförs nu successivt i verksamheten. Den genomsnittliga handläggningstiden för alla kategorier när det gäller ensamkommande barn är 557 dagar men betydligt kortare för ensamkommande barn från Marocko, där den genomsnittliga handläggningstiden är 197 dagar. Vad gäller uppenbart ogrundade ansökningar är den genomsnittliga handläggningstiden 30 dagar för samtliga ärenden och 63 dagar för ensamkommande barn.
Hittills i år har 215 ensamkommande barn från Marocko ansökt om asyl, vilket gör Marocko till den största gruppen ensamkommande. En majoritet av dessa beviljas inte uppehållstillstånd. Många avviker under pågående asylprocess.
Mot bakgrund av denna problematik har regeringen gett i uppdrag åt Socialstyrelsen att inrätta ett kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga, och ett sådant inrättades i april 2017. Kunskapscentrumets verksamhet vänder sig till dem som är yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Kunskapscentrumet ska samla och sprida kunskap om ensamkommande barn och unga, utveckla samverkan mellan myndigheter och tydliggöra hur lagar och regler ska tillämpas.
Regeringen har i regleringsbrev också ställt krav på myndigheterna att samverka i dessa frågor. Som exempel kan nämnas Stockholm, där Polismyndigheten, Migrationsverket och socialtjänsten har tagit fram en samverkansplan för att effektivisera arbetet i frågor rörande ensamkommande barn. Polismyndigheten och Stockholms stad arbetar också gemensamt med uppsökande verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utredningen om ett effektivare återvändande överlämnade sitt betänkande den 29 november. Utredningen föreslår bland annat att Polismyndigheten i samband med inre utlänningskontroll ges utökade möjligheter att dels ta fingeravtryck, dels omhänderta pass eller andra id-handlingar. Utredningens förslag syftar bland annat till att identifiera yngre personer och därmed kunna ge stöd till utsatta minderåriga.
Förslagen ska nu ut på remiss. Regeringen följer utvecklingen och är vid behov beredd att vidta ytterligare åtgärder.
Anf. 109 Johan Forssell (M)
Herr talman! Tack även för det här svaret, ministern! Vi har ju precis talat om återvändande i migrationspolitiken, ett område som inte fungerar. Det här är tyvärr en interpellation lite på samma tema. Det är ett annat ämne, men det är ett område som inte fungerar lika bra som det borde göra, och det är även ett område där regeringen tidigare under mandatperioden har gjort utfästelser eller beskrivit att det här kommer att lösa sig. Tyvärr, och jag säger verkligen tyvärr, har verkligheten blivit en annan.
Det är ju så att under 2017 har fler barn från Marocko, utan vårdnadshavare, sökt asyl i Sverige än under 2016. Jag säger detta eftersom det finns en bild i debatten av att det motsatta förhållandet råder. Men så är det alltså inte, utan mellan januari och oktober i år har Migrationsverket registrerat 230 individer från Marocko, vilket är ungefär 100 fler än föregående år. Samtidigt finns det uppgifter - mig veterligen; det varierar ju lite - att uppemot 800 minderåriga från Marocko i dag uppehåller sig i Sverige.
Det kan man göra om man söker asyl och befinner sig i en asylprocess. Dock är det så att väldigt få i den här gruppen beviljas uppehållstillstånd. Jag tror att det handlar om endast 3 procent de senaste två åren. Det är alltså en mycket, mycket liten andel som beviljas uppehållstillstånd, och det är tyvärr alltför många som efter att man har fått ett beslut ändå väljer att stanna kvar i Sverige utan laglig rätt, i strid med våra lagar och regler.
Enligt Migrationsverkets senaste månadsstatistik, som kom så sent som i går, ökar handläggningstiderna i Sverige generellt sett. Vad jag kan utläsa är den genomsnittliga handläggningstiden för ett asylärende över 600 dagar. Det är en kraftig ökning.
Detta är bekymmersamt, dels för den gruppen individer, som lever ett utsatt liv i Sverige när man vistas här utan laglig rätt, dels för att vi vet att i kölvattnet finns problem med utsatthet, tredje person blir utsatt för brott etcetera. Det är en omfattande kriminalitet. Vi har sett flera aktuella exempel när tredje person drabbas på ett tydligt sätt.
Vid tidigare diskussioner har regeringen pekat på det avtal som har slutits och den diskussion som har förts mellan Sverige och Marocko samt vidare de insatser med hjälp av svenska medel som ska finansiera verksamhet på plats i Marocko för att underlätta återvändandet eller återtagandet. Men det verkar inte ha gett några särskilt omfattande resultat, mot bakgrund av att 800 personer fortfarande befinner sig i landet. Det kommer ännu fler personer i den här gruppen som inte har skyddsskäl.
Även på det här området undrar jag, migrationsministern, om det finns några mer konkreta förslag framöver på vad som ska göras för att få bukt med detta.
Anf. 110 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag kan i stort sett bekräfta Johan Forssells siffror. Jag kan möjligen komplettera med att hittills i år har Migrationsverket avgjort 417 ärenden rörande just ensamkommande barn och unga från Marocko. 29 har beviljats uppehållstillstånd. Det motsvarar strax under 7 procent. Det är siffror utan Dublinärenden.
Det är alldeles korrekt att det kommer förhållandevis många från Marocko sett på den samlade gruppen ensamkommande barn och unga. En stor andel av dem saknar skyddsskäl. Johan Forssell är kritisk till regeringens arbete och säger sig tidigare ha fått svaret att vi arbetar med dialogen med Marocko. Jag kan bekräfta att vi från svensk sida har arbetat mycket hårt, inte minst min ministerkollega Morgan Johansson, för att Marocko ska ta emot sina egna medborgare. Bakgrunden är att flera av de unga marockaner som har utgett sig för att vara barn i själva verket är vuxna.
Men det svenska samarbetet med Marocko ger resultat. Det är viktigt att se det också. Marocko tar emot allt fler av sina vuxna medborgare. Låt oss titta på vad den siffran var 2016. Då var det 35 ärenden som Marocko i den meningen accepterade för ett mottagande. Siffran för 2017, alltså innevarande år, som är accepterade för ett återvändande är nu uppe i 288 individer och ärenden.
Jag tycker att siffrorna talar för sig själva. De stryker under hur viktigt det är att regeringen arbetar med avtal och dialoger med de länder, i det här fallet Marocko, som vi har anledning att stärka återvändandet till.
Jag vet att Johan Forssell är väl förtrogen med den ordning som finns när det gäller ensamkommande barn, nämligen att för att ett återvändande ska vara möjligt krävs ett ordnat mottagande i hemlandet. När det inte är möjligt, när barnen riskerar att fara illa, genomförs inte ett återvändande. Därför har Sverige - vi vill ju i grunden att återvändandet och mottagandet ska fungera - ökat resurserna till Statens institutionsstyrelse.
Jag vill understryka att samarbetet med Marocko fördjupas och förbättras. Utgångspunkten från svensk sida är att även barn på sikt ska kunna återvända till Marocko.
Anf. 111 Johan Forssell (M)
Fru talman! Det finns fortfarande 800 personer i den här gruppen som befinner sig i Sverige som inte har skyddsskäl. Samtidigt ser vi hur söktrycket ökar.
Det är problematiskt. Om man har skyddsskäl ska man bli beviljad asyl. Men vi vet samtidigt att de är få. Det har möjligtvis varit några fler det senaste året, men för 2016-2017 är det 3 procent. Vi vet också att återvändandet inte heller fungerar.
Om återvändandet kommer att fungera bättre framöver är det naturligtvis positivt. Jag är dock lite luttrad på området eftersom jag minns att regeringen har slagit på stora trumman tidigare. Inte bara den tidigare migrationsministern utan även den tidigare inrikesministern har beskrivit stora framgångar. Jag tycker fortfarande att det är lite svårt att förstå, med tanke på den problembild vi ser i samhället i dag, exakt vad de framgångarna består av.
Det handlar om återvändandet i stort. Ett återvändande som inte fungerar är en delmängd. Jag beskrev i den tidigare interpellationsdebatten några av våra förslag. De handlar inte minst om att skärpa den i dag korta preskriptionstiden, om att göra en kraftig satsning på polisen och genomföra fler inre utlänningskontroller, om att bygga ut förvarsplatserna och att förändra regelverket för förvarstagande. Slutligen handlar det om att säkerställa att svenska skattebetalares pengar inte går till att finansiera uppehället för personer som bryter mot svensk lag och vistas i Sverige utan laglig rätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror på sikt att problemen understryker det som vi har sagt från Moderaterna. Tiden är nu mogen att fundera mer långsiktigt på hur migrationspolitiken ska se ut. Vi har föreslagit att EU-kretsen tillsammans ska gå mot ett renodlat kvotflyktingsystem där asylprövningar görs utanför EU:s gräns. På ett mycket bättre sätt än i dag kan de personer som är i störst behov av skydd väljas ut. Det kan ifrågasättas om det alltid är de personer som har störst skäl, som känner störst utsatthet, som har möjlighet att komma till Sverige eller om det är många andra människor. Den här gruppen visar på att det är få som har skyddsskäl.
Jag vill understryka att en sådan förändring är i linje med asylrätten. Vi vill inte sända någon till en osäker plats. Detta är precis samma princip som den svenska regeringen har drivit på i Europa. Låt oss se på Turkietavtalet, eller för den delen på Dublinprincipen. Påståendet att detta skulle strida mot asylrätten är helt fel och onyanserat. Jag är förvånad över att få höra det i en sådan här debatt.
I ett tidigare svar har Morgan Johansson konstaterat att Statens institutionsstyrelse kan få mer pengar och på så sätt öka antalet låsta anläggningar. Något sådant initiativ har inte migrationsministern hänvisat till i sitt svar till mig i dag. Vidtar regeringen några åtgärder i linje med detta?
Anf. 112 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Johan Forssell reflekterar över att jag ställde en fråga på Moderaternas förslag om asylrätten. Det var i den förra interpellationsdebatten, men vi kan ta frågan i denna debatt också.
Bakgrunden från min och regeringens sida är tydlig. Regeringen står upp för asylrätten, och vi står upp för kvotsystemet - ett gemensamt FN-system. Vad jag kan förstå och hör i Sveriges riksdag är det inget annat parti, utöver Moderaterna, som tycker att man ska urholka asylrätten till förmån för endast ett kvotflyktingsystem.
När kriget i Syrien bröt ut 2015 hade det inte varit så enkelt att tala om för de asylsökande att de får söka och göra sin prövning utanför EU:s gräns. Den debatten lär fortsätta.
Jag välkomnar att Johan Forssell ställer interpellationer även om han säger sig vara luttrad av regeringens svar.
Jag hoppas att Johan Forssell ändå noterar att jag som svar på den konkreta frågan om hur vi hanterar problematiken i förhållande till Marocko i dag har redovisat att dialogen med Marocko från svensk sida, från regeringens sida, är framgångsrik. Förra året hade vi 35 accepterade ärenden där Marocko sa: Det är våra medborgare; dem ska vi ta ansvar för. Detta år har vi 288 accepterade ärenden med Marocko. Det är ingenting annat än bekräftelse på att samarbete, samverkan och dialog med de länder som många lämnar för att söka asyl i Sverige utan att ha skyddsskäl får dessa länder att faktiskt ta ansvar. Det arbetet kommer regeringen på alla sätt att fortsätta. Jag är naturligtvis glad om vi gemensamt kan stå upp för att det är så relationerna med Marocko eller andra länder måste byggas för att vi ska få en ordning så att inte unga människor söker asyl i vårt land eller andra länder utan att ha skyddsbehov och hamnar i en situation där de far illa. Det ska vi på alla sätt ta ansvar för att undvika.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det tackar jag för interpellationsdebatten och för ordet.
Anf. 113 Johan Forssell (M)
Fru talman! Vi har en runda kvar.
Man kan fundera på detta med att urholka asylrätten. Kvotflyktingsystemet är ju det som hjälper människor i störst nöd. Det är det vi vill utveckla.
Det vi ser i dag, till exempel på det här området, är ett system där det kommer väldigt många personer utan asylskäl som har betalat för en resa hit, som inte är flyktingar och som sedan inte återvänder.
Det är för att förändra precis detta som vi lägger fram det här förslaget. Det står i bjärt kontrast till den politik som regeringen för - den regering som efter att under lång tid ha sagt raka motsatsen nu lägger fram förslaget att vi ska bevilja uppehållstillstånd på ett rättsosäkert och godtyckligt sätt till personer som inte har skyddsskäl. Men mer om det vid ett annat tillfälle.
Det är positivt om det är så att fler i den här gruppen följer svensk lag och återvänder hem. Problemet i sammanhanget är dock att det fortfarande kommer fler än tidigare. Grundproblemet - de 800 personerna som vistas här utan tillstånd, som lever i utsatthet och som väldigt många gånger utsätter tredje man för regelrätta brott och kriminalitet - ser inte ut att minska nämnvärt, åtminstone inte i närtid, och det gör mig bekymrad.
Jag vill ge migrationsministern rätt i att jag är lite luttrad. Jag har ställt den här typen av frågor och interpellationer under flera års tid, och jag får ungefär samma svar: Vi har gjort någonting, och nu ska vi överväga någonting annat. Ett år senare överväger man fortfarande det där. Regeringens aktivitet på området har kanske inte varit den allra största, för att uttrycka sig milt.
Jag skulle gärna vilja följa upp det som Morgan Johansson konstaterade - att Statens institutionsstyrelse ska få mer pengar och att antalet låsta anläggningar ska ökas. Jag hittar inte detta i svaret här i dag och undrar hur regeringen ser på det.
Anf. 114 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Tack för utrymmet för ytterligare ett slutinlägg! Det gäller att hålla ordning på replikerna.
Man ska inte tvivla på regeringens och Sveriges aktivitet, Johan Forssell. Jag tror att den som efterfrågar den ser i det som är gjort sedan 2015 att Sverige har tagit ett väldigt stort ansvar.
Jag tycker också att det är bra att vi har en sådan bred förankring i Sveriges riksdag med den överenskommelse som är gjord mellan regeringen och de borgerliga partierna. Den kom också till i ett läge då vi behövde ett gemensamt ansvarstagande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är den första att beklaga att Johan Forssell säger att det är djupt olyckligt att vi har en ordning där personer utan skyddsbehov söker asyl och att Johan Forssells argumentation står i bjärt kontrast till regeringens hållning. Jag tycker att det borde vara ett större problem för Johan Forssell att det finns en bjärt kontrast på den borgerliga sidan i fråga om hur man ser på migrationspolitiken framöver.
Jag kan inte annat än uppmana till att vi gemensamt fortsätter att ta ansvar för såväl den grundläggande asylrätten och återvändandet som en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det gör regeringen i ett antal åtgärder och även i den budget som regeringen lägger fram för riksdagen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.