Arvoden i bolagsstyrelser
Interpellation 2016/17:595 av Hans Rothenberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-08-16
- Överlämnad
- 2017-08-16
- Anmäld
- 2017-08-31
- Svarsdatum
- 2017-09-15
- Sista svarsdatum
- 2017-09-15
- Besvarad
- 2017-09-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Den 20 juni 2017 slog Högsta förvaltningsdomstolen i en dom fast att styrelsearvode inte får ersättas mot faktura utan ska betalas ut som lön. Skatteverket kommenterade den 29 juni att man hädanefter kommer att följa rättspraxis och att det näringsbegrepp som infördes 2009 inte gäller längre. Sedan 2009 har svenska företag kunnat anlita erfarna styrelsearbetare och betala styrelsearvodet mot faktura. Detta gäller alltså inte längre.
Skatteverkets tolkning av domen försvårar och fördyrar för SME-bolag som tar in extern kompetens i styrelsen. Den tar bort en hel bransch och minskar antalet företagare. Möjligheten och viljan att ta in erfaren extern kompetens i styrelsen kommer att minskas samtidigt som färre nu ges möjlighet att på heltid och professionellt ägna sig åt att bidra till SME-bolagens tillväxt och utveckling.
Konsekvenserna av Högsta förvaltningsdomstolens beslut kommer att påverka Sveriges näringsliv på alla nivåer med långtgående konsekvenser.
Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att hantera följdverkningarna av Högsta förvaltningsdomstolens utlåtande?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:595
Webb-tv: Arvoden i bolagsstyrelser
Dokument från debatten
- Fredag den 15 september 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:5
Protokoll från debatten
Anf. 35 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Hans Rothenberg har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att hantera följdverkningarna av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 20 juni 2017 i mål nr 278-17 gällande beskattning av styrelsearvoden. Hans Rothenberg befarar att Skatteverkets tolkning av domen kommer att försvåra och fördyra för SME-bolag som tar in extern kompetens i styrelsen och bidra till att minska bolagens tillväxt och utveckling.
Uppdrag som styrelseledamot kan enligt aktiebolagslagen bara innehas av en fysisk person. Av bland annat den anledningen har styrelseuppdrag i praxis ansetts vara sådana personliga uppdrag som i normalfallet ska beskattas som inkomst av tjänst hos den som utför uppdragen. Endast under vissa särskilda förutsättningar har beskattning ansetts kunna ske i inkomstslaget näringsverksamhet.
Högsta förvaltningsdomstolen har i det nämnda avgörandet fastslagit att rättsläget gällande beskattning av styrelsearvoden inte har ändrats till följd av den lagändring om begreppet näringsverksamhet som gjordes 2009 i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen. Den bestämmelsen tar enligt Högsta förvaltningsdomstolen nämligen sikte på andra omständigheter än de som varit styrande i praxis avseende beskattningen av styrelsearvoden, det vill säga att aktiebolagslagen ger styrelseuppdraget en särskild och personlig karaktär.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att styrelsearvoden som huvudregel utgör inkomst av tjänst gäller alltså alltjämt, enligt Högsta förvaltningsdomstolens nämnda dom. Domen har dock föranlett en förändring i hur Skatteverket anser att reglerna ska tolkas. Skatteverket har sedan 2009 ansett att arbete som styrelseledamot, som inte är hänförligt till eget eller närståendes ägande i bolaget, bör kunna utgöra näringsverksamhet, antingen som ett led i en bedriven konsultverksamhet eller som egen verksamhetsgren, om minst tre sådana uppdrag fortlöpande finns. Numera anser Skatteverket att styrelsearvode normalt ska beskattas som inkomst av tjänst.
Förutsägbar och rättssäker lagstiftning är viktigt. Synlighet och transparens i skattesystemet är också en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och för jobb och ökad sysselsättning. Flera internationella undersökningar visar på att företagen i Sverige har mycket goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden.
Jag avser att noga följa utvecklingen i näringslivet till följd av domen.
Anf. 36 Hans Rothenberg (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Den 20 juni 2017 slog Högsta förvaltningsdomstolen i en dom fast att styrelsearvode inte får ersättas med faktura utan ska betalas ut som lön. Skatteverket ändrade sedan sin praxis, och det näringsbegrepp som infördes 2009 gäller inte längre. Sedan 2009 har nämligen svenska företag kunnat anlita erfarna styrelsearbetare och betala arvodet mot faktura. Men detta gäller alltså inte längre.
Skatteverkets tolkning av domen försvårar och fördyrar för små och medelstora bolag som tar in extern kompetens i styrelsen. Den tar bort en hel bransch, och den minskar antalet företagare. Möjligheten och viljan att ta in erfaren extern kompetens i styrelsen kommer att minska, samtidigt som färre nu ges möjlighet att på heltid och professionellt ägna sig åt att bidra till små och medelstora bolags tillväxt och utveckling.
Det är bara att konstatera, herr talman, att styrelsearbete är ett yrke. Det är väsentligt att vi har personer som har erfarenhet och kan ha flera uppdrag parallellt. För en bibehållen och förbättrad välfärd behöver Sverige entreprenörer och människor som vill, vågar och kan starta företag - företag som växer och anställer människor, köper och säljer varor och tjänster, både inom och utanför landet, och betalar skatter och avgifter.
Herr talman! Nyordningen löser inga problem, då problemen inte finns. För Sveriges skull behöver vi tänka större, på helheten. Att en enskild dom ska få påverka alla Sveriges aktiebolag och mer eller mindre utplåna en hel bransch är snävt, och det råder inte balans mellan för- och nackdelar med beslutets innebörd. Att skapa förutsättningar för svenska företag att växa och bli fler är vettigt. Låt därför företagsägare anlita kompetenta och erfarna styrelsearbetare, och låt styrelsearbetare få bedriva näringsverksamhet med F-skattsedel och fakturera!
Jag har lyssnat på ministerns svar, och jag läste det skriftliga svaret redan i går. Jag konstaterar att den sista meningen, som egentligen är det som är svaret, lyder: "Jag avser att noga följa utvecklingen i näringslivet till följd av domen." Det var egentligen inte svar på min fråga, som var vilka åtgärder ministern avser att vidta för att hantera följdverkningarna av domen. Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att ministern inte ger ett tydligare svar om någonting som påverkar små och medelstora bolag och påverkar de människor som arbetar som styrelseledamöter i bolag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle vilja ställa två frågor för att vi ska kunna gå vidare i diskussionen. Ser ministern något som helst problem med Högsta förvaltningsdomstolens beslut? Är det oproblematiskt kan jag förstå svaret, men ser ministern något problem? Följdfrågan är: Om ministern ser något problem, hur avser ministern att underlätta för små och medelstora företag att framöver rekrytera styrelsekompetens?
Anf. 37 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag tackar interpellanten för diskussionen.
Jag går tillbaka till den lagändring som skedde 2009 och börjar där. Det genomfördes en lagändring av näringsbegreppet i inkomstskattelagen. Den syftade inte till att ändra rättsläget gällande beskattning av styrelsearvode; det var inte så propositionen var skriven. Vi kan börja där. Sedan gjorde Skatteverket ändå en tolkning av det - att det kunde innebära att man kunde arbeta på detta nya sätt efter 2009. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen dömt av i frågan och sagt att eftersom aktiebolagslagen stipulerar att människor som sitter i en styrelse också har personligt ansvar i det mandatet ska det beskattas på ett annorlunda sätt. Det ska beskattas som en fysisk person.
Jag vill då ställa en fråga tillbaka. Har jag läst lagstiftningsarbetet fel - var detta syftet med den lagstiftning som presenterades 2009? Ska man göra ändringar i detta sätt att arbeta tror jag att Moderaterna och vi är överens om att man ska ha en lagstiftning som är tydlig, rättssäker och genomtänkt. Min fråga är därför om Moderaterna har tagit ställning för att ändra aktiebolagslagen. Innebär det även att man inte vill att det ska vara personligt ansvar i styrelserna för aktiebolag? Det är liksom en grundförutsättning.
Sedan vill jag säga att detta blir en förändrad tolkning. Det kommer att få en del effekter. Jag hoppas och tror att effekterna inte är så dramatiska som Hans Rothenberg beskriver dem. "Utplåna en hel bransch" - nu tar vi i ordentligt i diskussionen, vill jag säga!
Den bild vi har av inte minst små och medelstora företag i Sverige i dag är otroligt positiv. Jag tog del av den största barometern för småföretagande i Sverige sedan 1990-talet, om jag har rätt, Småföretagsbarometern. Den visar att småföretagarkonjunkturen är väldigt stark i Sverige. Nio av tio småföretag vill växa, och sju av tio småföretag ser goda förutsättningar att expandera i Sverige. Det är alltså en något annan bild än att en hel bransch skulle gå omkull.
När det gäller småföretagens utmaningar tror jag att det är helt korrekt att det är viktigt, inte minst för nystartade bolag, att ha bra kompetens i styrelsen. Jag talar ofta om kapital som en viktig del, men kunskap är lika viktigt i de små företagen - att ha ett smartkapital. Då är det viktigt att man får in erfarna människor i styrelsearbetet eller i andra delar i bolaget, så att man kan expandera och fatta rätt beslut. Det förutsätter jag att småföretag även i fortsättningen har stora intressen av att göra, för att ha en ekonomiskt god utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror alltså att man måste sätta det i perspektiv. De små företagens största utmaning just nu, vilket undersökningen visade, är att fyra av tio företag har tackat nej till ordrar den senaste tiden, just för att man har svårt att rekrytera rätt personal till sitt bolag. Regeringen gör en enorm satsning på utbildningsverksamhet för att matcha på svensk arbetsmarknad, och det hoppas jag har en stor och positiv inverkan på småföretagens utveckling framöver.
Anf. 38 Hans Rothenberg (M)
Herr talman! Att fyra av tio bolag har svårt att rekrytera personal är ju inget argument för att det ska bli svårare att rekrytera styrelsekompetens.
Det kommer att finnas mindre intresse från professionella styrelsearbetare för att arbeta i styrelser. Bolag behöver personer som har flera uppdrag parallellt för att kunna minska risk och dela erfarenheter mellan de olika bolagen och uppdragen. Det innebär faktiskt även ökade kostnader för dessa bolag. Nuvarande bolag som vill behålla sina arvoderade ledamöter kommer att behöva betala mer och därmed också få fördyrade styrelsekostnader.
Jag kan svara på ministerns fråga. Den ändring som gjordes 2009 kan vara ganska enkel att göra, och branschen har nu vant sig vid att man kan fakturera och att uppdragsgivare, det vill säga ägare till bolagen, som rekryterar styrelsepersonal kan lägga pengar på andra saker än på styrelsen. Om vi nu ändrar tillbaka kommer detta att bli dyrare. Då kommer ägarna för de små och medelstora bolagen, framför allt de som växer och behöver nyttja denna kompetens, att behöva betala mer. Det kan vara så att man blir tvungen att minska styrelsen. Man kanske går från en styrelse med sex personer till en styrelse med fem personer, och då tappar man en persons kompetens. Detta är en negativ sak som vi måste beakta.
Jag blev lite förvånad över att ministern inte svarade på om detta är ett problem eller ej. Det är nämligen ett uppenbart problem om det blir dyrare för små bolag att rekrytera styrelsepersonal och om personer som skulle kunna tänka sig att ta denna typ av uppdrag avböjer på grund av att det blir krångligt.
Jag skulle vilja lyfta fram ett annat perspektiv, och det är arbetsvillkoren. Om det är så att en styrelseledamot ska betraktas som anställd i ett bolag och dessutom sitter i styrelsen för flera bolag, vem är då huvudarbetsgivare? Hur hanteras semestervillkor? Hur hanteras LAS kopplat till löntagaren - är det sist in, först ut som gäller, eller vad är det som gäller i det sammanhanget? Hur hanteras löntagaren, alltså styrelseledamoten, vid nedskärningar?
Det är en ganska bra ordning att en styrelseledamot kan fakturera och stå lite grann vid sidan av den gängse hanteringen. Man kan också se det så här: En revisor är vald av ägarna att utföra regelmässiga genomlysningar för ägarna och styrelsen. En styrelse är på samma grunder vald av ägarna för att vara uppdragsgivare åt vd och ledningen för bolaget. Vad är det i uppdragens art som skiljer sig åt mellan ledamoten och revisorn som gör att revisorn kan fakturera men styrelseledamoten inte kan göra det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kommer tillbaka till det jag sa i början. Här har vi en lösning till vilken vi saknar ett problem. Om det inte finns ett problem men lösningen innebär att det skapas problem vore det ganska rimligt att gå tillbaka och säga att man får se över detta.
Jag hade faktiskt förväntat mig det svaret från ministern, det vill säga att regeringen noterar att detta har blivit mer problematiskt än man kunde ana och att man avser att se över förutsättningarna för att göra en lagändring och se över reglerna för att Skatteverket ska kunna göra en annan tolkning. Det hade jag tyckt var ett bra svar. Jag blir lite förvånad över att man bara betraktar omständigheterna och ser hur utvecklingen kommer att bli.
Anf. 39 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Det stämmer att små och, inte minst, snabbväxande företag är i behov av senior eller annan extern kompetens, som inte finns operativt i bolaget. Om detta råder inga tvivel. Det är en viktig poäng när det gäller bolagens utveckling framöver, vilket jag ofta för fram när jag träffar dessa bolag.
Men det rådet inte heller någon tveksamhet om att det är viktigt för bolag - både för sådana som startar och för sådana som växer - att det finns en förutsägbar lagstiftning. Det är detta som är grunden i den här frågan, för nu talar vi om Skatteverkets tolkning av lagstiftning som har fått underkänt i lag.
Man går då tillbaka till den lagstiftning som fanns 2009. Då satt en annan regering och förberedde denna lagstiftning. I förarbetena till den lagstiftningen angavs inte detta som ett syfte eller en åtgärd som var förutsägbar i lagstiftningen, och det är detta som Högsta förvaltningsdomstolen nu har dömt av.
Då blir effekterna väldigt dramatiska. Det som händer nu är att man går tillbaka till den ordning som gällde före 2009. Det är detta som händer - det är inte så att det blir någon annan ordning.
Det går att vrida och vända på det här. Jag säger inte att det är enkelt, och det är därför jag tycker att man ska följa frågan noga.
Det blir också en fråga om hur aktiebolagslagen ska tolkas - är man även fortsättningsvis personligt ansvarig i styrelsen? Detta är i dag en väldigt viktig princip i aktiebolagslagen. Vill ni från Moderaternas sida ändra den principen?
Det är lite märkligt att det i dag är olika skattevillkor som gäller för olika styrelseledamöter - eller rättare sagt var det så fram till denna dom. Det är inte någon optimal situation att vi har olika skatteregler för olika typer av styrelseledamöter. Jag tycker inte att det är så enkelt att man kan säga att det är glasklart hur denna fråga ska tas vidare.
Därför tycker jag att det är klokt att följa frågan noga. Både jag och finansministern säger att vi noga kommer att följa utvecklingen efter denna dom.
Men man ska heller inte måla upp ett drakoniskt resultat av den här domen. Jag vill betona att det är viktigt inte bara vilka tolkningar som myndigheter gör utan också att vi har lagstiftning som är förutsägbar och genomtänkt. När man inte har jobbat igenom lagstiftning på ett sätt som är långsiktigt hållbart kan det bli domstolstolkningar som går i motsatt riktning och får stora konsekvenser - det har vi sett på andra områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetskraftsinvandring är ett sådant område, där den förra regeringen gjorde ändringar. Jag tror inte att syftet med dessa ändringar var att vi skulle hamna i en situation där högkvalificerad arbetskraft utvisas från Sverige och får starta om sina processer för att komma in i Sverige. Men om man inte är noga med lagstiftningsarbetet kan det få oanade konsekvenser.
Därför är det viktigt att reflektera över detta om det är så att Moderaterna vill förändra principerna bakom aktiebolagslagen. Då är det en ganska stor fråga, och då måste man ha svar på det här innan man ger sig i kast med det hela.
Anf. 40 Hans Rothenberg (M)
Herr talman! Det är skillnad på att följa frågan och på att ta ledning och agera i frågan. Här tycker jag att regeringen borde ta ledning i frågan och se om den situation som har uppkommit är ett problem.
Ministern nämnde arbetskraftsinvandring, vilket är ett alldeles utmärkt exempel. Vi konstaterar att det finns regler här som kanske inte vantolkas men i alla fall tolkas på ett sätt som inte gagnar någon. Då får man göra om och göra rätt. Vi moderater har sagt att vi måste göra om och göra rätt här.
I detta fall är situationen ungefär densamma. Den effekt som vi nu förmodligen kommer att se är att fler personer kommer att undvika att ta styrelseansvar och i stället hantera det som konsult. Bolagen köper alltså in konsulttjänster i stället för att etablera dessa personer i styrelser.
Detta innebär att man inte har det fulla ansvaret, vilket man har som registrerad ledamot. Jag är rädd att vi kommer att få se fler kreativa lösningar på hur denna kompetens hanteras i stället. Effekten blir färre formella styrelseledamöter och fler konsulter. Detta är inte en effekt som någon av oss önskar.
Om det nu visar sig att detta blir ett problem, vilket vi redan nu har fått signaler om, är det dags att göra någonting. Jag kan redan nu signalera att om inte regeringen gör det kommer vi från Moderaternas sida att vara väldigt tydliga med att vi framöver vill se att det är möjligt för styrelseledamöter att kunna fakturera. Och om det inte är möjligt enligt gällande lag får man ändra på den lagen.
Av hänsyn till den kommande borgerliga regeringen, som tar vid efter 2018, tycker jag att det skulle vara en tjänst om nuvarande regering kunde ändra detta så att vi slipper att göra det.
Anf. 41 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Det har kommit på vår lott att ändra en del av den förra regeringens lagstiftning, som inte var så genomtänkt. Detta gäller inte minst på arbetskraftsinvandringsområdet, där vi nu har tillsatt en utredning för att ändra de lagar som inte var så genomtänkta och som därmed ledde till regeltolkningar som fått stora konsekvenser.
Min huvudpoäng här är att man måste veta vad man gör med lagstiftningen, så att man vet vilka konsekvenser denna får.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att intresset för att starta och driva nya, innovativa företag är väldigt starkt i Sverige i dag. Vi ser ett ökat intresse också bland yngre människor för att gå in i styrelsearbete på olika sätt. Jag tycker att det är en mycket positiv utveckling.
Jag tror inte att den utvecklingen kommer att brytas av detta, men vi kommer att följa frågan noga. Jag tror att en del bolag kan göra som Hans Rothenberg säger och ta in kompetens på lite olika sätt, medan andra även fortsättningsvis kommer att jobba med dessa personer i styrelsen, eftersom man vill knyta denna kompetens till sig.
Jag kan lova Hans Rothenberg att både jag och finansministern kommer att följa frågan noga. Men jag tror inte att man ska måla drakoniska svarta färger kring denna förändring, som har blivit ett domstolsbeslut. Det är inte ett politiskt beslut, utan domstolar har tolkat den lagstiftning som den förra borgerliga regeringen införde.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.