Lag om kvotering
Interpellation 2016/17:46 av Isabella Hökmark (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-10-12
- Överlämnad
- 2016-10-13
- Anmäld
- 2016-10-14
- Sista svarsdatum
- 2016-10-27
- Svarsdatum
- 2016-10-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Regeringen skickade den 8 september en promemoria med lagförslag som avser könsfördelning i börsbolag och statliga bolag. Enligt förslaget ska minst 40 procent av styrelseledamöterna vara av vartdera könet senast år 2019.
Regeringen gör det nu tydligt att man via lag och hot om sanktioner nu vill kräva statliga företag samt börsbolag att kvotera in människor av ettdera könet. Frågan är hur man på annat sätt avser att samverka med näringslivet, som redan i dag bedriver ett arbete med att lyfta kvinnor i ledande positioner.
Regeringen väljer att ta strid för en symbolfråga, i stället för att ta itu med de verkliga jämställdhetsutmaningarna, som till exempel att förenkla för utrikes födda kvinnor att få jobb eller möjliggöra för mer av företagande i kvinnodominerade sektorer.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsministern:
Vilka andra åtgärder kan ministern tänka sig att vidta för att öka den kvinnliga representationen såväl i bolagsstyrelser som på högre chefsposter?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:46
Webb-tv: Lag om kvotering
Dokument från debatten
- Fredag den 28 oktober 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:23
- Protokoll 2016/17:23 Fredagen den 28 oktoberProtokoll 2016/17:23 Svar på interpellation 2016/17:46 om lag om kvotering
Protokoll från debatten
Anf. 15 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Isabella Hökmark har frågat mig vilka andra åtgärder jag kan tänka mig att vidta för att öka den kvinnliga representationen såväl i bolagsstyrelser som på högre chefsposter.
Regeringen vill öka jämställdheten i hela samhället. Ett jämställt beslutsfattande ger företagen mångfald som kan öka deras konkurrenskraft. För att driva på utvecklingen har regeringen föreslagit att minst 40 procent av styrelseledamöterna i aktiemarknadsbolag och statligt helägda aktiebolag ska vara av vartdera könet.
Promemorians förslag ger en jämnare fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i landets största bolag. Det har i sig ett värde. En sådan utveckling kan också bidra till att urval och rekrytering av såväl styrelseledamöter som personer på ledningsnivå görs utifrån en bredare rekryteringsbas i syfte att ta vara på kompetens hos såväl kvinnor som män. Då förbättras även förutsättningarna för kvinnors företagande i allmänhet.
Regeringen vidtar vid sidan av det nämnda lagförslaget ett flertal olika åtgärder för att förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet. Dessa har betydelse även för till exempel styrelserepresentation och ledande befattningar som inte omfattas av lagförslaget. Till exempel ökade andelen kvinnor på ledande befattningar när de statliga bolagens styrelser blev mer jämställda.
Ett annat exempel är att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över reglerna för föräldraledighet och föräldraförsäkring. Syftet är att identifiera problem och föreslå åtgärder för att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn.
Näringslivet delar regeringens syn att båda könens kompetens måste tas till vara. Jag förväntar mig därför att även näringslivets aktörer fortsätter att arbeta för att åstadkomma mångfald i bolagens styrelser och ledningar och därmed öka bolagens konkurrenskraft.
Anf. 16 Isabella Hökmark (M)
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret! Jag blir ändå förvånad över att den här reformen om kvotering till bolagsstyrelser blir en så viktig symbolfråga för regeringen. Tittar man på Norge där kvotering infördes 2006 kan man inte se de fördelar som man kanske skulle vilja se, för det har inte blivit fler kvinnor på mellanchefsnivå eller fler kvinnliga vd:ar. Det har inte hänt i Norge. Det är bara det uppenbara som har hänt: fler uppdrag till en liten privilegierad grupp av kvinnor som redan har uppdrag.
Min uppfattning är därför att regeringen nu satsar på styrelseproffsen i stället för på de många kvinnorna. Det finns problem på arbetsmarknaden, till exempel i form av löneskillnader, och en orsak till det som är lätt att se är att det finns många kvinnor i offentlig sektor och många män i det privata näringslivet. Vill man då göra någonting åt detta borde man uppmuntra företag i välfärden.
Därför är min fråga återigen: Vad tror regeringen sig uppnå med att införa kvotering till bolagsstyrelser när man inte kan se att det blir fler kvinnliga chefer på lägre nivåer?
Anf. 17 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack till interpellanten för den här diskussionen! Den är viktig.
Om kvinnor hade bedömts efter sin kompetens hade vi redan haft ett mer jämställt näringsliv. Det är ett faktum, och det är också därför näringslivet själva har argumenterat för att det är ett problem att man har så ojämställda styrelser i näringslivet. Det är därför näringslivet själva genom koden har bestämt att man ska uppnå jämställda styrelser, därför att man tror att arbetet i styrelserna då blir bättre. Det finns också forskning som visar att mer jämställda styrelser de facto fungerar bättre, inte bara i styrelserummet, och att de också producerar mer lönsamma bolag, vilket är spännande.
Det är också statens erfarenhet. Det känns som om det här skulle vara en ny diskussion om styrelserepresentation, men så är det ju inte. År 2000 tog den dåvarande socialdemokratiska regeringen initiativ till att sätta upp ett mål om jämställda styrelser i de statliga bolagen. Det tog tre år, från 2000 till 2003, att uppnå jämställda statliga bolag.
I dag har vi haft en situation i nästan tio års tid med jämställda styrelser i de statliga bolagen. Vad har då hänt? I förra veckan kom ny statistik från OECD som visar att Sverige, bland de undersökta länderna i OECD, var det land som hade kommit längst både när det gäller styrelserepresentation i de statliga bolagen och när man tittar på antalet vd:ar i de statliga bolagen.
Vår erfarenhet från de statliga bolagen är alltså väldigt tydlig: När man fick jämställda styrelser började också styrelserna att ställa krav på rekryteringsprocesserna för ledande befattningshavare så att man fick ett brett urval. Detta har i dag lett till att Sverige leder utvecklingen även när det gäller kvinnliga ordförande i statliga bolag. Enligt den senaste siffran som jag har är i dag 32 procent av de statliga bolagens vd:ar kvinnor, att jämföra med börsbolagen där motsvarande siffra är 5 procent. Mer jämställda styrelser har alltså haft effekt i Sverige.
Före den här debatten hade vi en annan debatt om jämställdhet. Det är lite märkligt att Moderaterna hamnar på fel sida varje gång vi ska diskutera en jämställdhetsreform. Historiskt sett har det varit rösträtten, särbeskattningen, föräldraförsäkringen; vid varje stor reform som har drivits fram för att öka jämställdheten i Sverige har Moderaterna tyvärr varit på fel sida. Och nu hamnar man återigen på fel sida och säger att det visserligen är bra med jämställdhet men inte just nu och inte så snabbt och att det kan vänta.
Min fråga blir då: Hur länge är Moderaterna beredda att vänta på att vi får jämställda styrelser och jämställda ledningsgrupper i Sverige? Är det inte bra att ta vara på den kompetens som finns i hela befolkningen och att faktiskt se till att kvinnor och män får samma chans i samhället att nå sin fulla potential?
Anf. 18 Isabella Hökmark (M)
Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Jag är av uppfattningen att en ägare ska få utse sin styrelse. Man får titta i sitt bolag och se vilken kompetens man vill ha. Det finns ju företag där det bara sitter kvinnor i styrelsen. Ska man då tvingas ta in en man som man inte tycker är lika kompetent? Den frågan finns också. Sedan är det ju det att det har krupit upp också att man tittar på kompetens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om man verkligen vill titta på vad som är viktigast för kvinnor och deras företagande kan man se på hur det ser ut i Europa och de länder som slår oss med hästlängder och har fler kvinnliga vd:ar och fler kvinnliga chefer. Det är de länder som har mer privat verksamhet i välfärden. Så är det.
Jag kan inte förstå varför man inte ska låta kvinnor driva företag på samma villkor som män som gör det i industrin, i byggbranschen, som asfaltsläggare, elektriker eller rörmokare och som kan göra detta, och de måste göra vinst också för att kunna driva sitt företag.
Jag ser det som att det här är en symbolfråga. Jag har varit ute på många företag, och det arbetas mycket med att rekrytera kompetent personal, både kvinnor och män, och man lyfter också kvinnor i företagen.
När det gäller den här symbolhandlingen är ett ensidigt krav på kvotering den viktigaste reformen, och jag anser att man inte ser vad som verkligen spelar roll.
Det är inte bara det här med öppenhet för privata företag i välfärden, utan vad som också skulle hjälpa till är att man skulle kunna utöka RUT-tjänsterna. De kvinnor som har använt RUT-tjänster mest har använt tiden de sparat till att arbeta mer. Det har alltså varit en hjälp till att kombinera hemarbete med sitt eget arbete. Därför anser jag att när det gäller modernt jämställdhetsarbete måste man se i näringslivet att både kvinnor och män kan utvecklas på sina egna villkor. De ska inte delas in i olika kategorier utan snarare befrias från att delas in i kategorier, och alla människor oavsett kön eller någon annan uppdelning ska ges samma möjligheter.
Anf. 19 Erik Andersson (M)
Herr talman! Som herr talmannen vet är jämställdhetsfrågan en fråga som berör mig mycket och något som jag kämpar hårt för.
I grund och botten handlar det om att vi inte tar vara på de resurser vi har i Sverige. Det är essensen av hela problematiken. Då får man titta bakåt i historien. Det är ganska bra att göra det ibland för att ta reda på varför det ser ut som det gör i dag.
I mångt och mycket handlar det om utbildning. För 20-30 år sedan utbildade sig kvinnor inte i lika hög utsträckning som män. Men det här börjar ändras, så det är nu nästan fler kvinnor som utbildar sig. Problemet är att vi också måste locka kvinnor till de tekniska utbildningarna.
Om man jämför andelen kvinnor som utbildade sig för 20-30 år sedan och andelen kvinnor i styrelser ser man att de är ganska lika. Man vill gärna ha människor som har kunskap i en styrelse. Då är utbildning en del. Om man tittar på utbildning då och utbildning sedan och hur styrelserna ser ut är det alltså ganska lika, och det här är med andra ord en fråga som kommer att lösa sig ju mer kvinnor utbildar sig för att på så sätt också kunna anpassas till näringslivet.
Vi har en feministisk regering som säger att man har 32 procent kvinnliga vd:ar i statens bolag. Det är ju helt uselt egentligen. 32 procent! Jag skulle förvänta mig att den här feministiska regeringen sa att den hade i alla fall minst 50 procent kvinnliga vd:ar. Vad tänker ni göra åt det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Isabella Hökmark var inne på det här med RUT. Regeringen säger att man vill öka jämställdheten på en rad områden. Men sedan motarbetar man samma sak på andra sidan. Just RUT-reformen har inneburit att många fler kvinnor har kunnat arbeta mer - tyvärr är det fortfarande så att de allra flesta kvinnor har hand om hemarbetet, och där kunde man ju önska att männen skulle ta mer ansvar - och det har regeringen försämrat i RUT-reformen.
Det har också inneburit att vi har fått väldigt många fler kvinnliga företagare. Vi måste få fler kvinnliga företagare i det här landet om vi ska lyckas med de jämställdhetspolitiska målen.
Men att vara företagare i Sverige är inte heller lätt. Där motarbetas alla, inte bara kvinnor. Det finns alltså många hinder som regeringen sätter upp mot att det ska bli fler kvinnor, och sedan kommer lösningen med en tvingande lagstiftning, möjligtvis, om kvotering. Man ska också inrätta en ny myndighet som ska övervaka allt detta.
Det är inte rätt sätt att angripa problemet. Vi måste se vilka hindren är för att få fler kvinnor i styrelser exempelvis. Det är märkligt att såväl USA som Italien och Schweiz har fler kvinnliga ledare - företagsledare och chefer - än vad Sverige har. Man kan undra vad det beror på.
Anf. 20 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Det här är en jättespännande debatt. Den kan verkligen handla om nästan allting. Och det ska den ju göra, för det här är en viktig fråga om jämställdhet. Däremot märker man, om man skrapar lite på ytan, hur lite Moderaterna har jobbat med den här frågan och under väldigt kort tid. Ni har inget historiskt track record när det gäller jämställdhet i Sverige. Ni har motarbetat alla större reformer som de facto har lett till ökad jämställdhet.
När det gäller den logik som fördes fram här om att kvinnor inte utbildar sig lika mycket som män har kvinnor under många årtionden utbildat sig mer än män. Det är många årtionden som det har varit så i Sverige. Förklaringsmodellen att kvinnor får vänta några decennier till, tills de har utbildat sig ännu mer, för att nå chefspositioner i Sverige är väldig dålig. Hade vi gjort kopplingen mellan utbildningsnivå och chefspositioner i Sverige hade kvinnor gått om män för länge sedan. Om det handlar om utbildningsnivå skulle vi inte ha haft 6 procent kvinnliga vd:ar i svenska börsbolag. Det är alltså en dålig förklaringsmodell.
När det gäller RUT-systemet försöker man hitta något exempel på där det på något sätt har försämrats. RUT-systemet har aldrig varit större än i dag. Det har aldrig varit så omfattande som i dag. Det har aldrig varit så många människor som har använt RUT-systemet som i dag. Det har aldrig varit så många människor som har jobbat inom RUT-systemet som i dag.
Jag önskar att män ska ta mer ansvar i hemmet, sas det här. Men hur gör man det då? Vad säger forskningen? Jo, forskningen säger att då krävs det ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Hoppla! Och på vilken sida hamnar Moderaterna i diskussionen om ytterligare en pappamånad? På fel sida, igen, naturligtvis.
Vi vet av forskningen att varje gång vi har förändrat föräldraförsäkringen och faktiskt sett till att den blir mer jämställd har det lett till ett annat ansvar i hemmet. Att fler pappor är hemma med barnen när de är små leder till en annan utveckling på arbetsmarknaden. Fler kvinnor kan göra karriär och utvecklas i arbetslivet, men män får också en närmare koppling till sina barn om de är hemma med dem när de är små. Det var ett exempel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kan ta upp den större frågan om jämställda löner. De oförklarliga löneskillnaderna mellan män och kvinnor är större i privat sektor än i offentlig sektor. Jag har sällan hört Moderaterna tala om mer jämställda löner och vad man kan göra. Den här regeringen har föreslagit obligatorisk lönekartläggning för att verkligen se till att vi varje år ser vilka löneskillnader som finns på svensk arbetsmarknad och hur man gör någonting åt dem.
Kan Moderaterna i den här debatten redovisa på vilken sida ni hamnar i den diskussionen? Var ni för det? Nej. Ni vill ha det vart tredje år. Det händer ingenting med lönerna på ett år, menar man. Det händer ganska mycket, och att varje år få koll på vilka strukturella löneskillnader som finns i Sverige gör att man faktiskt kan åstadkomma förändringar på riktigt.
Vi kan ta budgetarna som ett annat exempel. Under åtta år satt ni i regeringsställning. Jag tror inte att ni hade en enda budget på åtta år där kvinnor gynnades mer än män av era förslag - inte en enda budget på åtta år. Titta på de budgetar som vi har lagt under den tid vi har haft chansen att lägga budgetar! I varje budget har vi haft sådana förslag, och sammantaget ser vi att det är kvinnor som är vinnare på våra budgetförslag. Det är skillnad på moderat och socialdemokratisk jämställdhetspolitik, och det är inte förvånande att man även i den här diskussionen säger: Vänta, det löser sig nog, vi har inte så bråttom.
Jag tror att de flesta kvinnor som är engagerade i jämställdhetsfrågor tycker att de någon gång också måste få samma rätt till löneutveckling, makt och ansvar som män. Det har gått väldigt lång tid, och de statliga bolagen har gått före.
Anf. 21 Isabella Hökmark (M)
Herr talman! Tack, ministern!
Ja, det är skillnad på socialdemokratisk och moderat jämställdhetspolitik. Och skillnaden är att ert recept hela tiden är att styra människor. Det är det ni kommer med. Politiker ska bestämma hur man ska leva och hur man ska välja. Ert recept är hela tiden att någon ovanför ska bestämma över hur de enskilda individernas föräldraförsäkring ska fördelas. Jag är helt emot det. Jag tycker att det är bra att föräldrarna får välja det själva. Vi borde snarare utöka det, så att någon annan också kan vara med och dela på föräldraförsäkringen. I dag finns det nämligen också kvinnor som inte har möjligheten att vara hemma särskilt länge. Vilka drabbas i slutänden? Jo, barnen. Men dem pratar ni aldrig om i det här sammanhanget.
Min slutfråga blir: Om ni tror att kvotering bidrar till jämställdhet, varför vill ni då inte bidra till jämställdhet där jämställdheten är som sämst? Var är det? Jo, inom de stora fackförbunden och deras styrelser. Antingen tror ni inte att kvotering hjälper, eller så bryr ni er inte om jämställdheten i er egen rörelse.
Anf. 22 Erik Andersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är jättebra att man visar tydligt vad man anser i en debatt. Det hedrar statsrådet. Men jag tror att statsrådet har missat att det som kan leda till förändringar inte enbart handlar om tvång. Det handlar också om värderingar och värderingsförskjutningar i samhället, det handlar om goda exempel och det handlar om att män vill vara mer med sina barn. Så är det. Det kan vi inte blunda för.
Man kan gå till sitt lilla lokalsamhälle och titta. Mina vänner är alltid med sina barn. Det är inget konstigt i dag. Förut var det kanske märkligt att en man skulle vara hemma med sitt sjuka barn, men det är det inte längre. Vi har visserligen mycket att göra på området. Men det handlar inte bara om tvång. Det handlar om värderingsförskjutningar i samhället.
Statsrådet kan fortfarande inte komma ifrån att det aldrig har satsats så mycket på jämställdhet som under alliansregeringen. Inte en enda socialdemokratisk regering har kunnat visa på mer satsningar på jämställdhet än vad alliansregeringen satsade under sina åtta år.
Med tanke på Socialdemokraternas rötter i exempelvis fackföreningsrörelsen är det nästan pinsamt att till exempel Byggnads har 100 procent män i styrelsen. Det är pinsamt, om man står för en jämställdhetspolitik. LO sitter till och med i Socialdemokraternas verkställande utskott och är med och bestämmer. Ändå kan de inte föregå med gott exempel när det gäller att öka jämställdheten. Nej, de privata bolagen ska först tvingas, men inte fackföreningarna. Det tycker jag är uselt, herr talman.
Anf. 23 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Kul med en jämställdhetspolitisk diskussion!
Socialdemokraterna var det första partiet i Sverige som bestämde att vi utan kvotering skulle ha varannan damernas och varannan herrarnas på våra valsedlar. Den första jämställda regeringen i världen var en socialdemokratiskt ledd regering. Vi har jobbat med jämställdhet under hela vår historia. Det har tyvärr inte Moderaterna gjort.
Ni har motarbetat varje stor jämställdhetspolitisk reform. Ni har sagt: "Det där ska inte styras politiskt. Det kommer nog av sig självt. Det utbildas nog fram en förändring." Så har det inte varit.
Varför utnämns Sverige till världens mest jämställda land? Jo, därför att vi har vågat genomföra reformer som ger kvinnor större möjligheter att utvecklas i framtiden.
Ni säger att vi inte talar om barnen. Varför utnämns då Sverige till världens bästa land för barn att växa upp i? Jo, bland annat därför att vi har bedrivit ett jämställdhetsarbete som ger kvinnor och män möjlighet att kombinera förvärvsarbete med att vara hemma med barnen när de är små. Vi har byggt ut förskolan och en offentlig service som ger kvinnor och män stöd när man har barn. Det är otroligt viktigt.
Och vi har världens högsta förvärvsfrekvens för kvinnor. Det är frihet för kvinnor. Det handlar om egna pengar.
Ärligt talat, när det gäller jämställdhetsreformer, gynnades män framför kvinnor konsekvent i era budgetar under åtta år. Ni finansierade en del jämställdhetsprojekt. Men om man tittar på den hårda budgeten kan man se att män alltid gick före kvinnor. Det duger inte.
Nu kommer det återigen att stå i historieböckerna att Moderaterna var på fel sida i den här jämställdhetsdiskussionen också.
Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.