Regeringens ställningstagande till det svenska skogsbruket
Interpellation 2016/17:104 av Eskil Erlandsson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-03
- Överlämnad
- 2016-11-04
- Anmäld
- 2016-11-08
- Svarsdatum
- 2016-11-17
- Besvarad
- 2016-11-17
- Sista svarsdatum
- 2016-11-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Regeringen presenterar i höstbudgeten, under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, en tydlig ambition att försvåra och byråkratisera det svenska skogsbruket. Skrivningen innebär att regeringen anser att alla ska ha rätt att överklaga en enkel avverkningsanmälan för varje enskild brukare, vilket skulle slå hårt mot skogsägarna och det svenska skogsbrukets framtid.
Regeringen har sagt sig värna om det svenska skogsbruket. Men när det kommer till faktiska åtgärder styr man i rakt motsatt riktning, vilket bland annat är tydligt i skrivningen kring friluftsliv. Samtidigt blundar regeringen för de hinder som redan i dag stoppar ett aktivt och hållbart skogsbruk. Under en längre tid har till exempel skogsägare tvingats stå maktlösa och se på när deras äganderätt inskränks till förmån för bombmurkla och lavskrika. Regeringen har hittills inte presenterat en lösning på denna ohållbara situation. Till detta vill regeringen införa en skatt på avstånd som kommer att drabba de gröna näringarna och möjligheten att använda bioenergi mycket hårt.
Nu visar det sig att regeringen ytterligare vill begränsa äganderätten och möjligheterna för ett hållbart och effektivt skogsbruk till förmån för friluftslivet. Inställningen i kombination med regeringens ignorans för befintliga problem väcker en stor oro bland skogsägare.
Mina frågor till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke är därför:
- På vilka sätt avser ministern och regeringen att genomföra sin ambition att stärka allmänhetens delaktighet i naturvårdsarbetet, bland annat genom tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning, så som det uttrycks i budgetpropositionen under utgiftsområde 17?
- Vilka konsekvenser bedömer ministern att dessa åtgärder kommer att få för enskilda skogsägare, företag och skogsnäringen i stort?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:104
Webb-tv: Regeringens ställningstagande till det svenska skogsbruket
Dokument från debatten
- Torsdag den 17 november 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:30
- Protokoll 2016/17:30 Torsdagen den 17 novemberProtokoll 2016/17:30 Svar på interpellation 2016/17:104 om regeringens ställningstagande till det svenska skogsbruket
Protokoll från debatten
Anf. 8 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Eskil Erlandsson har frågat mig på vilka sätt regeringen avser att genomföra sin ambition att stärka allmänhetens delaktighet i naturvårdsarbetet, bland annat genom tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning så som det uttrycks i budgetpropositionen under utgiftsområde 17.
Eskil Erlandsson har vidare frågat mig vilka konsekvenser dessa åtgärder kommer att få för enskilda skogsägare, företag och skogsnäringen i stort. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Låt mig inleda med att regeringen anser att det är viktigt att säkra allmänhetens tillgång till miljöinformation, rättslig prövning och medverkan i beslutsprocesser. Sverige är sedan 2005 part i konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den så kallade Århuskonventionen. Konventionen är också en del av EU:s rättsordning.
Som part i konventionen ska Sverige garantera att allmänheten har rätt att ta del av miljöinformation och att, under de förutsättningar som anges i konventionen, delta i beslutsprocesser om miljön. Konventionen innehåller även bestämmelser som ger den berörda allmänheten tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
Sverige är skyldigt att se till att handlingar och underlåtelser av personer och myndigheter som strider mot miljölagstiftningen kan prövas av domstol eller i administrativ ordning. Med berörd allmänhet avses bland annat organisationer i det civila samhället som främjar miljöskydd.
Regeringen och departementen arbetar kontinuerligt med att stärka allmänhetens tillgång till miljöinformation, tillgång till rättslig prövning och medverkan i beslutsprocesser. På så sätt ökar allmänhetens medvetenhet om miljöfrågor. Syftet måste alltid vara att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt.
Som ett led i arbetet med att förbättra tillgången till miljöinformation gav regeringen i mars 2016 Naturvårdsverket i uppdrag att vara utvecklingsmyndighet för smartare miljöinformation. Syftet är att miljöinformation ska användas i större utsträckning, bland annat för att möta klimatutmaningen och för att nå klimatmålen. Naturvårdsverket inriktar uppdraget på att stödja den omställning mot hållbarhet som redan pågår i samhället genom att ge organisationer och individer större möjligheter att delta och påverka. Miljöinformation ska skapa engagemang och bidra till handling genom att vara lätt att hitta, förstå och vidareutnyttja.
Friluftsliv är ett allmänt intresse och en hörnsten i naturvårdspolitiken. Regeringen anser att Århuskonventionen är en viktig grund för att stärka arbetet med friluftspolitiken.
Det stämmer att regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet bland annat vad gäller tillgång till rättslig prövning, men naturligtvis måste varje åtgärd föregås av en noggrann avvägning mellan olika intressen och utifrån sina respektive förutsättningar. Det är därför som frågan ingår i den rättsliga översyn av skogsvårdslagen som nu genomförs. Det finns exempel på frågor som bereds nu eller som redan har beretts av regeringen som rör allmänhetens tillgång till rättslig prövning, bland annat miljöorganisationers klagorätt i miljöbalken och rättsliga processer i relation till jakt efter vilda fåglar och stora rovdjur.
I den rättsliga översynen av skogsvårdslagstiftningen ingår bland annat att utredaren ska se över vilka krav som följer av Århuskonventionen när det gäller just allmänhetens tillgång till rättslig prövning av Skogsstyrelsens beslut och ställningstaganden att inte fatta beslut med anledning av underrättelser om avverkning med mera enligt 14 § skogsvårdslagen. Om utredaren bedömer att allmänheten har en sådan rätt till överprövning ska utredaren föreslå lämpliga författningsändringar. Utredaren ska även se över om det finns behov av att tydliggöra bestämmelserna om överklagande i skogsvårdslagen mot bakgrund av ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen och lämna de förslag som bedöms vara lämpliga.
Regeringen avvaktar naturligtvis utredningens slutsatser.
Anf. 9 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag vill inleda med att tacka för svaret på min, som jag tycker, viktiga och väsentliga interpellation.
Låt mig, herr talman, konstatera att regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet i naturvårdsarbetet bland annat genom tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning. Ja, det är vad regeringen skriver i en del av höstbudgeten - det är i delen om kulturpolitik, vilket jag, herr talman, ber att få notera.
Jag tycker, herr talman, att skrivningen är uppseendeväckande, inte minst med tanke på att regeringen i våras tillsatte en utredning där man - nu citerar jag - skulle identifiera behov och analysera om allmänheten ska ha rätt till överprövning av till exempel Skogsstyrelsens beslut.
Men i höstbudgeten inväntar man inte utredningens slutsatser, utan man slår alltså fast att man vill ge allmänheten de här befogenheterna. För det första, som jag ser det, föregriper regeringen sin egen utredning. För det andra - och det är inte minst viktigt - föregriper man det arbete som branschen har varit involverad i, bland annat i de referensgrupper som finns när det gäller att ta fram ett nationellt skogsprogram.
Men det allra allvarligaste är kanske inte att regeringen har en oförmåga att bereda frågorna rätt, utan det är faktiskt konsekvensen av det förslag som man vill genomföra, om det skulle bli verklighet. Som jag ser det följer det med äganderätten en rådighet, en förfoganderätt. Ett sådant här ingrepp i äganderätten kommer att ställa till otroligt stora problem, inte bara för alla skogsägare i vårt land. Det handlar faktiskt om jätteproblem i alla de rättsprocesser som kommer att bli. Det är att betänka att det är i storleksordningen 60 000 avverkningsanmälningar varje år i vårt land. Till detta kommer en minst lika stor mängd övriga åtgärder i vårt skogsbruk.
Om allt detta ska kunna prövas rättsligt av vem som helst - man använder ju ordet allmänhet - kommer påfrestningen på vårt rättsväsen att bli på gränsen till obegränsad. Vilka följder detta kommer att få ekonomiskt är helt omöjligt att överblicka i det skede som vi är i just nu.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag i detta anförande säga att jag dessutom tycker att det som man föreslår är kontraproduktivt ur miljö- och klimatsynpunkt. Det svenska skogsbruket är oerhört viktigt för att vi ska få den gröna omställning som jag förutsätter att jag och nuvarande regering är överens om att vi ska gå mot. Biobaserade produkter och bränslen behövs ju för att vi ska klara den klimatomställning som vi måste göra för att kunna fortleva på den här planeten.
Slutligen kommer jag till min fråga: Kommer man verkligen att genomföra det man aviserar i höstbudgeten från regeringens sida, och tar man ingen hänsyn till andra konventioner och vår egen regeringsform som vi har i vårt land och har att leva efter?
Anf. 10 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Som jag redogjorde i mitt första anförande arbetar regeringen brett med det som har identifierats i Århuskonventionen om allmänhetens tillgång till miljöinformation och möjlighet att delta i beslutsprocesser.
Den här omstörtande, revolutionerande och farliga verksamheten, om man ska tro ledamoten, som vi sysslar med tänkte jag ge ett exempel på. En av de verksamheter som enligt ledamoten uppenbarligen är ett hot handlar om att vi avser att digitalisera delar av den miljöinformation som Naturvårdsverket har tillgång till, så att allmänheten kan hitta den, läsa den och dela den med varandra. Jag har väldigt svårt att förstå hur detta utgör ett hot mot svenska skogsägare.
Miljöinformation ska i enlighet med det uppdrag vi har gett till Naturvårdsverket, som är en av de saker som åsyftas i budgetskrivelsen, genom ny teknik göras mer lätthittad för allmänheten. Vi ser nämligen digitaliseringen som en möjlighet i miljöarbetet. Ny teknik kan innebära att insamling och analys av miljödata kan revolutioneras. Allmänheten, inte minst miljöorganisationer, kan göras bättre delaktig. Och de beslut vi fattar kan fattas på bättre underlag.
Vad gäller friluftspolitiken har den här regeringen, jämfört med den regering som Eskil Erlandsson var en del av, skärpt ambitionerna otroligt mycket. Man har stärkt friluftsorganisationernas arbete. De jobbar med sådant som att ta ut barn i skogen och lära dem hur skogen fungerar. Det är också en del av vår breda friluftspolitik, där skogsfrågorna är en väldigt viktig del.
Sedan har vi en utredning som ser över just behovet av att eventuellt kunna överklaga vissa beslut som Skogsstyrelsen tar. Det är en följd av en dom. Den utredningen ska vi självklart inte föregripa. Hade jag svarat på frågan och börjat spekulera om vilka effekter det beslut som eventuellt kommer att läggas fram skulle ha hade jag gjort just det. Därför kommer jag självklart inte att göra detta. Vi behöver avvakta utredningen och sedan dra slutsatser. Vi ska inte börja med att sprida rykten och göra skogsägarna oroliga, kanske helt i onödan.
Anf. 11 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag noterar med beklagande att regeringen tycks ha för avsikt att genomföra det man skriver i budgetpropositionen. Jag förutsätter, herr talman, att kammaren, som de facto ska besluta om lag i det här landet, inte kommer att bifalla ett sådant förslag. Jag säger det eftersom vi har två andra lagstiftningar att följa.
Vi har till exempel en EU-stadga, som i sin artikel 17 säger: "Var och en har rätt att besitta lagligen förvärvad egendom, att nyttja den, att förfoga över den och att testamentera bort den." I vår egen regeringsform, som regeringen likaväl som vi alla har att leva efter står det: "Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen."
Att i en budgetproposition skriva att man ska genomföra en reform som innebär att allmänheten, det vill säga vi alla, ska kunna få en rättslig prövning av hur någon förfogar över sin egendom anser jag vara, och nu upprepar jag mig, uppseendeväckande. Jag bara förutsätter att regeringen kommer att leva upp till vår egen regeringsform och den EU-stadga som reglerar vårt arbete och som vi är involverade i i Europeiska unionen.
Jag vill, herr talman, ha ett klart besked från regeringens företrädare i den här debatten om man ämnar genomföra det man skriver i sin budgetproposition eller ej.
Anf. 12 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Den skrivning i budgetpropositionen som åsyftas fanns med även i budgetpropositionen för 2016. Om ingen revolution eller stora intrång har skett i år, när vi kontinuerligt har arbetat med att förbättra tillgången till miljöinformation, bland annat genom att ge ett uppdrag till Naturvårdsverket att digitalisera de uppgifter man har, så att allmänheten kan hitta dem och dela dem med varandra. Detta är ett exempel på det kontinuerliga arbete som vi gör, och det är också ett exempel som tydligt talar om vad vi menar med att stärka allmänhetens tillgång.
Det som är uppseendeväckande i detta är att en före detta minister inte vet vad som är definitionen av allmänheten i Århuskonventionen. Det är väldigt väl reglerat. Det är inte nytt; det är en konvention som har gällt i många år, även under de år du hade ansvar, Eskil Erlandsson.
Det är också uppseendeväckande att stå och skrämma upp folk, inte minst skogsägare, genom lösa spekulationer. Det har varit känt länge att det finns en utredning som ska se över en specifik följd av en specifik dom. Man ska göra detta avvägt mot bland annat äganderätten. Det framgår mycket tydligt av instruktionen. Det är inga nyheter, och det är inget att skrämma upp skogsägarna för. Det är en process som pågår, och vi bör ta debatten när utredningen är färdig och inte spekulera och hitta på följder som vi inte vet någonting om.
Det är inte skrämmande att allmänheten ska få bättre tillgång till miljöinformation, att vi ska följa en internationell konvention som vi har skrivit på och att vi ska se till att säkra att allmänheten har möjlighet att överklaga de beslut som fattas. Det är inget annat än en god rättsordning.
I denna rättsordning har vi fått ett specifikt fall som nu utreds i god ordning. Varje åtgärd som eventuellt ska vidtas ska självklart avvägas mot olika intressen och förutsättningar. Det är just därför det görs en rättslig översyn av frågan.
Vi har ett stort engagemang för naturvård och skogsfrågor i vårt land, och det är flera organisationer som är engagerade. De utvärderingar som har gjorts av hur Århuskonventionen tillämpas i Sverige har kunnat konstatera att allmänhetens och organisationers deltagande i beslutsprocesser har lett till att beslutsunderlagen har fått ökad kvalitet och att besluten därmed har kunnat fattas på bättre grunder än om allmänheten inte var delaktig. Det är självklart något positivt och något vi från regeringens sida välkomnar och värnar.
De beslutsordningar vi har ska vara effektiva, rationella och rättssäkra. Århuskonventionen är en viktig del av det, men självklart har vi andra rättsgrunder också. De är oerhört viktiga, och varje beslut ska vara välavvägt.
Jag måste säga att jag beklagar Eskil Erlandssons metod att hitta spöken i regeringens skrivelser och använda dem för att helt i onödan skrämma svenska skogsägare och måla upp att det skulle vara ett problem att vi digitaliserar miljöinformationen, så att allmänheten kan få tillgång till den.
Anf. 13 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Låt mig konstatera att miljöministern nu i alla sina inlägg har valt att prata om miljöinformationen. Det är inte detta jag har frågat om. Jag har frågat om regeringen har för avsikt att genomföra det man skriver i sin egen budgetproposition, nämligen att allmänheten ska ha tillgång till rättslig prövning av skogliga åtgärder. Jag tvingas konstatera att jag inte har fått något svar på det.
Låt mig avslutningsvis lägga till att varken Århuskonventionen eller rättspraxis uppställer tydliga, preciserade eller absoluta krav på att talerätten för miljöorganisationer eller allmänheten utvidgas, jämfört med i dag. Konventionen medger tvärtom en nationell anpassning enligt skrivningen i artikeln om talerätt - det är artikel 9.3, kan jag upplysningsvis säga. Regeringen behöver skilja på rättsligt motiv respektive sina politiska ambitioner i den här frågan, tycker jag.
Tack för den här debatten!
Anf. 14 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Den här debatten handlar om två saker som är väldigt olika och säkert svåra att skilja åt för den som lyssnar.
Det finns ett specifikt fall, som handlar om rättslig prövning av ett specifikt beslut som tas i Skogsstyrelsen. Detta utreds av en särskild utredare. Från regeringens sida föregriper vi inte den utredningen.
Den andra delen är en allmän, generell ambition om att i både friluftspolitiken, skogsvårdspolitiken och miljövården släppa in allmänheten. Då finns det begrepp som är definierade av Århuskonventionen och som är till för just detta. Det handlar om tillgången till miljöinformation och om möjligheten att, där det är relevant, kunna överklaga myndigheters beslut och få till stånd en rättslig prövning.
Från regeringens sida ser vi positivt på att allmänheten är engagerad i miljöarbetet i stort, och i naturvårdsarbetet och friluftsarbetet specifikt. Vi har en generell ambition att hela tiden göra detta bättre och bland annat öka allmänhetens tillgång till information. Detta är inte ett hot mot dem som äger mark, sköter den väl och ofta gör det i samverkan bland annat med organisationer. Vår roll är att hitta en balans i denna samverkan.
Bättre information är en viktig del av det. Dialog är en otroligt viktig del. Vi ska inte leta efter problem där det inte finns några.
En generell ambition att öka allmänhetens engagemang i skogsfrågor är inte ett hot mot de kloka och duktiga skogsägare vi har i hela landet.
Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.