Ökat understöd till arméstridskrafterna
Interpellation 2015/16:761 av Allan Widman (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-08-18
- Överlämnad
- 2016-08-18
- Anmäld
- 2016-08-25
- Svarsdatum
- 2016-09-01
- Besvarad
- 2016-09-01
- Sista svarsdatum
- 2016-09-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Det har nu blivit uppenbart att det saknas köpare till de av Norge avbeställda tjugofyra haubitsarna av modellen Archer.
Regeringen tycks välja mellan att använda pjäserna som ett reservdelsmagasin eller att förbandssätta dem i två nya artilleribataljoner. Det senare skulle, bortsett från bataljonsartilleri, fördubbla arméstridskrafternas förmåga till indirekt eld. Samtidigt kräver detta alternativ ökningar av försvarsanslaget utöver vad som tilldelades i förra årets försvarsbeslut.
Man kan på goda grunder ifrågasätta det beslut om utveckling och anskaffning av Archer som togs för mer än tio år sedan. Projektet har varit förenat med fördyringar och förseningar, och beställningen är ännu inte slutlevererad till det svenska försvaret. Att ta fram en unik, svensk artilleripjäs för en serie om 48 exemplar var naturligtvis helt och hållet industripolitiskt motiverat. Det fanns och finns många fullgoda alternativ på den internationella marknaden.
Att förvärva de norska pjäserna och lägga dem i malpåse, eller använda dem som reservdelar, framstår dock som ett kvalificerat slöseri med skattebetalarnas medel. Bättre då att organisera fler svenska artilleriförband. Pjäserna kan användas både som kustartilleri och/eller grupperas på strategiska platser, till exempel på Gotland för bekämpning av luftlandsättningar.
Mot den bakgrunden vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist följande:
Vilka åtgärder är försvarsministern och regeringen beredda att vidta för att stärka försvarets tillgång till långskjutande artilleri?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:761
Webb-tv: Ökat understöd till arméstridskrafterna
Dokument från debatten
- Torsdag den 1 september 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:129
- Protokoll 2015/16:129 Torsdagen den 1 septemberProtokoll 2015/16:129 Svar på interpellation 2015/16:761 om ökat understöd till arméstridskrafterna
Protokoll från debatten
Anf. 39 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att stärka försvarets tillgång till långskjutande artilleri.
I juni 2015 fattade riksdagen beslut om den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020. Regeringen fortsätter nu genomförandet av politiken i enlighet med beslutet. När det gäller Archerprojektet har regeringen i samband med propositionen Vårändringsbudget för 2015 redovisat att Norge avser att avbryta samarbetet med Sverige rörande Archer. Regeringen bereder för närvarande omfattningen och konsekvenserna av ett eventuellt utökat materiellt åtagande för Sverige och kommer därefter att återkomma till riksdagen.
Anf. 40 Allan Widman (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret på min interpellation. Det var kort, men måhända inte helt kärnfullt.
Jag väljer ändå att försöka att tolka det som ministern säger på de korta raderna. Jag fastnar då för meningen om att regeringen för närvarande bereder omfattningen och konsekvenserna av ett eventuellt utökat materiellt åtagande för Sverige och därefter avser att återkomma till riksdagen.
Fru talman! Om man läser mellan raderna kan man dra ett antal olika slutsatser, dels att någon export av de före detta norska Archerpjäserna - haubitsarna - inte är möjlig genom att det handlar om ett utökat svenskt åtagande för materielen, dels att det är uppenbart att Sverige kommer att behålla pjäserna och att det är förenat med kostnader.
Sedan är frågan: Vad kommer att hända när dessa artilleripjäser väl är tillverkade och levererade till den svenska staten? Kommer de att läggas i malpåse? Kommer man att använda reservdelar från de norska pjäserna och överföra dem till de svenska pjäserna? Eller kommer Sverige att organisera två nya artilleribataljoner?
Nu hänvisar naturligtvis försvarsministern till den pågående beredningen. Därför får jag inskränka mig till att ställa följande frågor. Kommer regeringen i budgeten att ge ett otvetydigt svar på de frågor som jag nu har ställt? Ska Sverige ha pjäserna, ska vi stoppa dem i malpåse eller ska vi förbandssätta dem i ytterligare två artilleribataljoner? Till saken hör, fru talman, att Sverige numera har bara två artilleribataljoner.
Ibland brukar vi prata om obalanser i det svenska militära försvaret. Det finns nog de som tycker att det förhållandet att vi har 100 stridsflygplan men bara 24 artilleripjäser är ett exempel på just en sådan obalans.
Här har nu regeringen och försvarsministern alla möjligheter att göra rätt och göra om på denna punkt.
Anf. 41 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Jag har egentligen gett det svar som jag i dag kan ge och avser att ge. Vad budgeten kommer att innehålla blir tydliggjort den dag den presenteras. Då handlar det om alla politikområden, inte bara försvarsområdet.
Det jag kan säga är att det jobbas intensivt med den här frågan. Det är väl ingen nyhet; jag har sagt det förut. Frågan är inte helt enkel. Det kan handla om rejält med pengar. Det är också fråga om olika balanser och avvägningar och hur man ser på det på både kort och lång sikt.
Det är ett gediget och omfattande arbete. Jag är naturligtvis beredd att komma till utskottet och ge ordentlig information så fort det är avslutat. Vi kan göra upp redan nu, Widman, om att jag kommer till utskottet och delger detta. Efter det har vi möjlighet att diskutera innehållet mer konkret. Men jag kommer inte att lätta på förlåten i förtid, innan saker och ting är avslutade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När man tillträder som försvarsminister har man ett arv att hantera. Norges uppsägning av de här pjäserna var en del av det arv jag fick att hantera. Det här är naturligtvis en svår problematik. Men den och många andra frågor måste hanteras. Man får inte blunda för den verkligheten.
Sedan får vi återkomma till de mer konkreta detaljerna. Jag tänker i dag inte ge mig in på att diskutera punkterna om export, utökat åtagande, behållande av pjäser och så vidare, utan det får vi återkomma till den dag jag har det här färdigt och kommer till utskottet.
Anf. 42 Allan Widman (L)
Herr talman! Nu hänvisar försvarsministern till att de här Archerpjäserna, som beslutades någon gång 2004, är ett arvegods från alliansregeringen. Men den alliansregering som tillträdde 2006 hade dessa haubitsar med sig i bagaget från den tidigare regeringen.
Försvarsministern kan uppenbarligen inte ge besked om huruvida han kommer till skott i den här frågan i budgeten eller inte. Då kanske jag skulle ha ställt frågan: När tror regeringen att man kan uppge ett datum då man kan komma att veta när detta ska uppenbaras, när förlåten ska dras av? Vi har slitit med den här frågan i snart ett och ett halvt decennium. Det är enligt min mening viktigt, herr talman, att man agerar så snabbt som möjligt.
Det får inte råda något som helst tvivel om att vi från Liberalernas sida anser att de här 24 pjäserna bör tillföras det svenska försvaret. Vi har alldeles för lite understöd till de arméstridskrafter som finns i dag. Vi har stora behov av sjömålsskjutande artilleri, till exempel på Gotland. Vi skulle naturligtvis också kunna använda de här pjäserna som ett mer regelrätt rörligt kustartilleri. Detta är väsentliga luckor som finns i det svenska försvaret i dag och som skulle kunna täckas med de investeringar som skattebetalarna uppenbarligen ändå måste göra i utvecklingsprojektet av haubitsen Archer. Det är min förhoppning, herr talman, att regeringen i slutändan väljer att ta till vara det här inom ramen för det militära försvaret och att vi därmed får ett bättre understöd till de svenska arméstridskrafterna.
Anf. 43 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! När jag nämnde att vi har ett arv från den förra regeringen avsåg jag uppsägningen från Norge, som skedde under Karin Enströms försvarsministertid. Den är ingenting jag belastar henne för, utan det var händelser och skeenden i Norge som ledde till den. Men vi fick ta över den frågan, och vi har jobbat väldigt omfattande och intensivt med den.
Jag skulle kunna ha oerhörda genomgångar om den ena efter den andra delen i arbetet och dramat kring Archer, men jag avstår från det. Det är nämligen bättre att prata om det här när jag kan ge alla besked på ett rakt och tydligt sätt och vi kan föra en fullständigt relevant diskussion utan spekulationer och funderingar om vad det ena eller andra betyder. Jag väljer att lägga korten på bordet när det är dags. Då tror jag att det blir bäst för både Widman och eventuellt Oscarsson, som också sitter här, samt för andra som möjligen har ett intresse av frågan. Jag lovar att återkomma till utskottet. Det kan vi bestämma tid för när tiden är mogen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.