Vattenfalls styrning

Interpellation 2015/16:530 av Niklas Wykman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-04-05
Överlämnad
2016-04-05
Anmäld
2016-04-06
Sista svarsdatum
2016-04-20
Svarsdatum
2016-04-26
Besvarad
2016-04-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Under 2015 gjorde det i särklass största statliga bolaget, Vattenfall, nedskrivningar på 36 miljarder kronor. Den största delen i denna nedskrivning förklaras av Vattenfalls beslut att stänga Ringhals 1 och 2 i Varberg. Mot bakgrund av statsrådet Åsa Romsons kommentar den 1 oktober 2014 i Aftonbladet att ”flera reaktorer kommer att stängas under mandatperioden” kan det knappast komma som en chock för den här regeringen att stora nedskrivningar blivit nödvändiga för Vattenfall.

En konsekvens av den här politiken var att Vattenfall gjorde en förlust på 20 miljarder för helåret 2015.

I portalparagrafen i regeringens egen rapport för bolag med statligt ägande står det: ”Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att bolagen ska skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.”

Till detta kommer Vattenfalls problem med tysk kärnkraft och de europeiska innehaven av bland annat kolkraft. Hur dessa förvärv kunde genomföras är än i dag oklart, och hur de regeringar som bland annat statsrådet Damberg och statsrådet Andersson jobbade för resonerade när Vattenfall tilläts göra förvärven är okänt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Anser ministern, mot bakgrund av Vattenfalls resultat 2015, att regeringens politik för kraftigt minskad kärnkraft är förenlig med dess önskan om att vara en professionell ägare som skapar värden?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:530, Vattenfalls styrning

Interpellationsdebatt 2015/16:530

Webb-tv: Vattenfalls styrning

Protokoll från debatten

Anf. 92 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Niklas Wykman har frågat mig om jag, mot bakgrund av Vattenfalls resultat 2015, är av uppfattningen att regeringens politik för kraftigt minskad kärnkraft är förenlig med dess önskan om att vara en professionell ägare som skapar värden och om jag bedömer att Vattenfall är tillräckligt robust för att klara fortsatta nedskrivningar och negativa resultat utan att riskera sänkt kreditvärdighetsbetyg.

Som vi tidigare har sagt har regeringen tagit viktiga steg mot att realisera ambitionen att göra Vattenfall ledande i omställningen av energisystemet mot en större andel förnybar energi. Vi kommer att styra Vattenfall mot ett mer förnybart energisystem inom ramen för det uppdrag som riksdagen 2010 beslutade om för bolaget. Vattenfall ska affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Ägaren har på förra årsstämman i Vattenfall utsett två nya ledamöter till bolagets styrelse i syfte att ytterligare stärka styrelsen i den strategiska ompositionering som Vattenfall behöver göra för att möta utvecklingen på marknaden.

Vattenfall har under enbart 2015 gjort nedskrivningar för kraftslag som kol och kärnkraft om 37 miljarder kronor, varav svensk kärnkraft stod för 17 miljarder kronor - detta främst drivet av de låga elpriserna.

Att Vattenfall aviserade en stängning av de äldsta reaktorerna var inte oväntat. Marknadspriserna på el har varit låga under en tid och förväntas vara så en lång tid framöver. Prisnivån baseras på att det finns ett överskott av el på marknaden. Det naturliga i en sådan situation är att de mest olönsamma - vilket ofta är de äldsta - produktionsenheterna plockas ut från marknaden. Därför är det föga förvånande att det är precis det som beslutats av Vattenfall.

Vattenfall står inför ytterligare utmaningar mot bakgrund av marknadssituationen men är väl rustat för det. Det är dock kreditinstituten som har att bedöma vilken gradering de ger Vattenfall. Jag kommer noga att följa bolaget med utgångspunkt i att aktivt förvalta statens ägande i Vattenfall AB så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga.

Regeringen har tillsatt en energikommission vars arbete ska resultera i långsiktiga spelregler för energisektorn i Sverige. Nu avvaktar vi och energibolagen resultatet av detta arbete.


Anf. 93 Niklas Wykman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Mikael Damberg ska noga följa och observera utveckling av Vattenfall. Frågan är om ägarna, svenska folket, kan känna sig tillfreds med en ansvarig minister som följer och observerar när så stora värden står på spel.

Vattenfall gjorde förra året en förlust på 20 miljarder kronor. Ministern har själv nämnt nedskrivningar på 37 miljarder kronor. Det är knappast en bra start för Mikael Damberg som ansvarig minister för Vattenfall med så stora förluster - dessutom i ett läge när svenska statens offentliga finanser befinner sig under stor press. Det är underskott, brott mot skyddsvallar, brott mot finanspolitiskt ramverk, ökade utgifter och utgifter som ökar snabbare än vad skatteintäkterna gör. Då bedriver samtidigt statens största bolag en verksamhet som går med stor förlust.

Inte nog med att verksamheten går med stor förlust; Mikael Damberg berömmer sig här för att man ska styra Vattenfall mot ökad hållbarhet. Det är mycket tveksamt mot bakgrund av att Vattenfall under Mikael Dambergs första år som ansvarig minister ökade sina utsläpp efter att under alliansåren ha minskat dem.

Detta påminner mycket om den historia som Mikael Damberg har tillsammans med Vattenfall då den regering som Mikael Damberg tidigare arbetade åt begav sig ut på stora shoppingrundor runt om i Europa. Man köpte stenkol, brunkol och kärnkraft - många av de energislag som nu orsakar Vattenfall stora ekonomiska förluster, stora bekymmer och dessutom stor negativ miljöpåverkan. Hur dessa förvärv gick till och hur Vattenfall hamnade i den position där Vattenfall är i dag och som Mikael Damberg har att ta ansvar för är inte klarlagt för svenska folket. Vi vet inte vilka beslut som fattades, vilka ministrar som var ansvariga för beslutet, hur samordningen sköttes i Regeringskansliet, vilka dokument som finns kring detta och vem som egentligen fattade besluten. Vi vet inte hur Göran Person fattade de här besluten, och så vidare.

Det vi vet är att svenska folket nu är storägare i tysk kärnkraft, stenkol och brunkol som inte bara släpper ut mycket koldioxidekvivalenter i luften utan som också nu riskerar att påverka den svenska ekonomin i mycket negativ riktning.

Är det då tillräckligt att ha en minister som noga följer en utveckling där koldioxidutsläppen ökar och där förlusterna är 20 miljarder kronor per år? Eller förtjänar svenska folket en ägare som tar ett mer aktivt ansvar och som leder och följer utvecklingen på ett engagerat och inte bara passivt sätt?

Jag har stor respekt, herr talman, för att Mikael Damberg har många olika saker att göra. Jag förstår att det har lagts mycket energi på att försöka försvara vallöften som vi har sett bli svikna under den tid som har varit. Mikael Damberg gjorde till exempel ett stort nummer av att minska företagens sjuklöneansvar. Nu ser vi hur Mikael Damberg har fått vika ned sig i dessa frågor, och man ökar i stället företagens sjuklöneansvar.

Ändå, herr talman: Med så stora värden som står på spel i Vattenfall borde ministern kunna ta sig tid att engagera sig i bolaget och ge klara och tydliga besked. Det är kreditvärderingsinstituten som sätter kreditbetygen, säger Mikael Damberg. Det är förvisso korrekt, herr talman, men som ägare borde man kunna ta ansvar för hur rustat ens bolag är. Hur starkt står svenska folkets bolag? Det kan man inte bara ställa sig passivt vid sidan av och iaktta. Här behöver givetvis regeringen agera. Hur ska detta bolag kunna vändas från de stora förluster på 20 miljarder som har gjorts till lönsamhet under åren framöver? Här uteblir svaren från Mikael Damberg.


Anf. 94 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack för frågorna kopplade till interpellationen! Det är frågor som Wykman kanske skulle vilja ställa till den föregående borgerliga regeringen. Under åtta års tid hade den borgerliga regeringen ansvaret för Vattenfall. Under den tiden fattade man också beslut om några av de investeringar som i dag har tyngt Vattenfall. De ligger i dag som en våt filt över Vattenfall. Det mest kända är Nuonskandalen. 89 miljarder kronor köpte man för. Nedskrivningarna av Nuon har än så länge varit på nästan 53 miljarder kronor för skattebetalarna.

Det är någonting att betänka, och det är också en av anledningarna till att vi har stärkt styrningen av de statliga bolagen. Det får inte vara oklart vem som fattade beslut och hur beslut fattades. Det förslag till ägarsamordning som nu har kommit på riksdagens bord om den aktuella frågan om den tyska brunkolen går i en skriftlig begäran till regeringen, men också i ett skriftligt svar från regeringen till Vattenfall i frågan, så att det blir ordning och reda på ägarstyrningen av de statliga bolagen.

Något mer skandalöst än Nuonaffärens efterspel är svårt att hitta. Det är inte någon imponerande ägarstyrning när vi fortfarande i dag inte vet vem som fattade vilket beslut och på vilka grunder man fattade besluten och när den tidigare näringsministern inte ens ville komma till KU för att svara på frågor om den kanske sämsta affären i svenskt näringslivs historia.

Nu har vi tagit ett omgrepp, som jag nämnde i mitt svar. Vi har infört en ny styrningsprocess kopplat till ägarsamordningen så att det blir mer ordning och reda på den. Vi har också stärkt styrningen internt i Vattenfall med den kompetens som Vattenfall bedömer att de har ett stort behov av. Energimarknaden förändras. Det är inte bara Vattenfall som har stora problem i dag på den europeiska energimarknaden. I princip alla stora energibolag drabbas av samma sak, det vill säga fallande och låga elpriser. Det pressar i dag alla energibolag och i princip alla energislag just nu. Oavsett om vi talar om kärnkraften, vattenkraften eller vindkraften - i den mån man talar om nybyggnation av den - är energislagen under press på grund av låga elpriser.

Då är det viktigt att agera långsiktigt som ägare. Man ska ha fokus på den långsiktiga strategin. Styrelsen för Vattenfall jobbar efter en affärsmässig plan. Det är en marknadsmässig plan som innebär att de vill vara ledande i omställningen av energisystemet. Jag tycker att det är en bra plan. Om detta hållbarhetstänk hade präglat en del av de investeringar som gjordes, inte minst med Nuonaffären, hade denna affär kanske aldrig gjorts. Då hade man inte gått in med 89 miljarder i ett projekt som ledde till 53 miljarder kronor i nedskrivningar.

Man kan också diskutera de tidigare affärerna. Jag vill ge Niklas Wykman rätt i att man kan fundera på om det var klokt att göra en del av de europeiska investeringar som Vattenfall gjorde under flera olika slags regeringar.

Det fanns en bred parlamentarisk uppslutning bakom att Vattenfall skulle göra större investeringar i Europa eftersom energimarknaden i Europa förändrades. Det man kan konstatera från Vattenfalls sida är att brunkolsverksamheten har varit en lönsam affär. Det är det Vattenfall säger. De har klarat sina lönsamhetskrav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot kan man fundera på om det var en bra affär utifrån en hållbarhetsaspekt, därför att kol naturligtvis är en stor utsläppare av koldioxid. Det är också en av anledningarna till att Vattenfalls styrelse har gått in med en begäran om ägarsamordning då de vill sälja verksamheten och koncentrera sig på en förnybar utveckling.


Anf. 95 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Det gläder mig att Mikael Damberg ökar sin engagemangsnivå i Vattenfall. Till syvende och sist är ingen i svensk politik mer mr Vattenfall än vad näringsministern är med fullt ansvar för bolagets verksamhet.

Näringsministern tar upp den ägarprövningsdiskussion som nu ska ske kring brunkolsverksamheten. Det tycker jag är bra. Hur ser näringsministern på de skatteupplägg som det tjeckiska bolaget sägs ha till exempel? Det är givetvis intressant för svenska folket att ta del av vilka affärer Mikael Damberg vill göra, med vem och på vilket sätt och vad man är beredd att godkänna och acceptera.

Hur kommer Mikael Damberg att se på Miljöpartiets löften om att man inte ska sälja den här verksamheten? Hur kommer den samordningen i Regeringskansliet att ske? Vilka besked kommer vi att få?

Hur ska Mikael Damberg motivera de mycket omfattande förluster på 20-30 miljarder kronor som affären kan medföra i ett läge där offentliga finanser är under stor press? Det är givetvis bra att detta sker på ett öppet sätt.

Jag håller med Mikael Damberg om att det är bra att Vattenfall nu är mer transparent och att regeringen ska vara en mer aktiv, engagerad och närvarande ägare. Många av de saker som kom fram av den utredning som gjordes och av den diskussion som fördes kring Nuon är välkomnade och leder förhoppningsvis till en bättre verksamhet.

Det är märkligt att näringsministern blickar så mycket bakåt. Men eftersom näringsministern väljer att blicka bakåt kan näringsministern redogöra för hur det gick till när Brunsbüttel, Krümmel, Stade eller Brokdorf köptes av den socialdemokratiska regering som Mikael Damberg arbetade för? Hur såg den samordningen och de övervägandena ut? Hur diskuterades det i det socialdemokratiska partiet när man köpte Bewag till exempel eller när man anskaffade hela brunkolsbrytningen i Laubag? Hur resonerade det socialdemokratiska partiet då, och hur ser man nu på både de miljöförluster som detta har inneburit och de ekonomiska förluster som den sedan länge stillastående tyska kärnkraften innebär?

Någonstans i den socialdemokratiska partitoppen avhandlades rimligtvis dessa frågor - hur skulle det gå till och vad skulle göras?

Mikael Damberg berömmer den genomlysning som kom av Nuonaffären, och väl så. Då borde det väl också vara på sin plats att dra lärdomar av de förvärv som tidigare gjordes och Socialdemokraterna mer än något annat parti i Europa blev ett parti för stenkol och brunkol och för investeringar i kärnkraft i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det allvarliga är trots allt att man måste vårda bolaget på ett bra sätt. Här ser vi hur regeringen både är aktör och spelare på samma marknad. På samma sätt som man är en aktör med sitt brunkols- och stenkolsinnehav och sitt innehav av tysk stillastående kärnkraft är man också en aktör på den svenska energimarknaden. Här ser vi i ett svårt läge med fallande elpriser hur regeringen lägger pålaga efter pålaga på den svenska kärnkraften. Näringsministern tog själv upp hur de här pålagorna har tvingat Vattenfall att göra stora nedskrivningar på sina svenska tillgångar, som på grund av den förda politiken helt enkelt saknar värde och därför måste skrivas ned. Det är en allvarlig utmaning för ett redan pressat bolag.

Anser Mikael Damberg att de åtgärder som regeringen vidtar med dyrare avgifter på kärnkraften med höjd effektskatt är förenliga med att samtidigt vara en god och ansvarstagande ägare i enlighet med ägardirektivet? Eller tar regeringen med ena handen och ger med den andra så att summan till slut är att man har tagit mycket mer från Vattenfall än vad bolaget klarar av?

Herr talman! Det kan vara därför som man får sänkta kreditbetyg. Man får sänkta kreditbetyg samtidigt som man gör avskrivningar och samtidigt som man gör förluster. Om den situationen uppkommer, hur robust är då egentligen Vattenfall, och hur ska näringsministern hantera den situationen?


Anf. 96 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! I grunden är Vattenfall ett starkt bolag med viktiga tillgångar. Det är ett bolag som är viktigt inte bara i ett europeiskt perspektiv utan framför allt i ett svenskt energiförsörjningsperspektiv. Det är viktigt för svensk konkurrenskraft men också för svenska kunder.

Den här debatten blir om möjligt mer slängig än vad jag hade förväntat mig av en seriös diskussion om både energipolitik och Vattenfall. Jag har inte sagt att jag har välkomnat den granskning som har kommit ut av Nuonhärvan, för vi har fortfarande inte fått många av svaren. Er näringsminister från den förra borgerliga regeringen ville inte ens komma till KU och svara på frågor. Det här är fortfarande ett öppet sår när det gäller hur vi hanterar statliga bolag, inte minst Vattenfall, och hur man gör det seriöst. Den affären har kommit att bli Sveriges kanske sämsta affär genom tiderna med mycket stora nedskrivningar för de svenska skattebetalarna.

När det gäller brunkolen är jag öppen och transparent i diskussionen och tar på mig en självkritisk roll. Jag tror att båda våra partier borde fundera lite över hur klokt det egentligen var, för båda våra partier stod bakom Vattenfalls expansioner i Europa. Det var så det var. Kom inte och låtsas som om det bara fanns ett parti som tyckte att det var bra. Det fanns en stor diskussion om detta, och man välkomnade från riksdagen en expansion i Europa, och den inkluderade tysk brunkol.

Nu kan man i efterhand konstatera, som Vattenfall gör, att det var en ekonomiskt lönsam affär, även givet att det kan få ekonomiska konsekvenser när man väljer att i det här fallet kanske sälja verksamheten. Vattenfall konstaterar att om man skulle välja att behålla verksamheten skulle de negativa ekonomiska konsekvenserna vara ännu större.

Sammantaget har det här varit en lönsam affär för Vattenfall och skattebetalarna. Men jag kan verkligen ifrågasätta om det var klokt att göra det i alla fall. Hållbarhetsaspekterna togs inte på så stort allvar i diskussionen då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det nya med Vattenfalls både styrning och ledning är att vi betonar att Vattenfall ska vara ledande i omställningen av energisystemet. Vattenfalls styrelse har gått ut och sagt att de framtidsinvesteringar, nya investeringar, som man ser framför sig sker till 100 procent i förnybar energi.

Jag tycker att båda våra partier borde fundera över vilket ansvar vi hade på den tiden. Nu är det stor skillnad mellan Nuon och brunkolet, för brunkolet var en ekonomiskt lönsam affär för skattebetalarna, medan Nuon har varit en förlustaffär från början till slut.

Det känns inte helt seriöst att diskutera frågan på det här sättet. Men Vattenfall är fortsatt ett mycket viktigt bolag för staten, och jag är på inget sätt avvaktande i förhållande till Sveriges kanske viktigaste statliga bolag. Det är viktigt för vår energiförsörjning, vår konkurrenskraft och för mycket stora värden som staten har. Därför har jag bestämt att vi ska strama upp frågan om ägarsamordning, till skillnad från den förra regeringen, så att det är mer ordning och reda, och vi ska följa de strikta regler som finns för ägarsamordning i det här fallet och ta ställning till den affär som Vattenfalls styrelse har presenterat för regeringen.


Anf. 97 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Jag tror inte att svenska folket känner sig särskilt tryggt med en ansvarig ägare som tar till så mycket politisk retorik och dessutom gör det i ett läge då trovärdigheten redan är skadad mot bakgrund av att näringsministern på så många områden där han tidigare gett löften till svenska företag har fått backa för andra intressen i regeringen.

Mikael Damberg inledde med att berätta att man hade röstat för de nya direktiv som kom på plats 2010. I sitt nästa anförande sa Mikael Damberg att den tidigare regeringen inte gjorde någonting. Frågan är vem som lade de förslagen på bordet i sådana fall. Mikael Damberg fortsatte med retoriska charader och hänvisade till lönsamhet i tysk brunkol. Ja, hur är det med stenkolen då? Hur är det med kärnkraften som ni köpte, Mikael Damberg? Har den varit lönsam? På den frågan kan näringsministern svara i sitt sista inlägg. Har kärnkraftsaffärerna i Tyskland och Polen varit lönsamma för svenska staten? Är det en positiv tillgång som vi har, eller tog näringsministern bara till ett retoriskt knep för att komma undan den här frågeställningen?

Herr talman! Det är relevant att diskutera dessa frågor på ett öppet och transparent sätt. Det gläder mig att näringsministern här i dag har lämnat tydliga besked om att öppenhet och transparens nu ska råda. Jag ser därför fram emot att näringsministern presenterar de dokument och den samordning som skedde 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2003, 2004 och 2006 när tidigare socialdemokratiska regeringar förvärvade stort i tillgångar av brunkol, stenkol och kärnkraft i andra länder.

Det är givetvis välkommet att Mikael Damberg som näringsminister nu säger till svenska folket att korten ska läggas på bordet. Hur såg samordningen ut? Vem fattade vilka beslut? Vilka ministrar var informerade? Hur mycket var ministrarna informerade? Hur resonerade regeringen när köpen gick igenom?


Anf. 98 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar för interpellationsdebatten. Sällan har jag väl sett en moderat företrädare fly sitt eget ansvar på det sätt som uppvisas i den här debatten. Men jag antar att Niklas Wykman kanske inte talar för Moderata samlingspartiet i den här debatten utan kanske bara för sin egen uppfattning. Hade vi haft en ansvarsfull debatt i kammaren i dag hade den nämligen handlat om den absolut sämsta affär Vattenfall har gjort, det vill säga Nuon, men den kommenteras knappt från Niklas Wykmans håll.

Jag har i den här debatten sagt att vi - båda våra partier - har ett ansvar för den expansion i Europa vi tillsammans stod bakom. Flera av investeringarna har varit lönsamma, bland annat den brunkolsverksamhet som är mest uppe till diskussion nu eftersom den också är föremål för en viss möjlig försäljning. Då är det väl rimligt att man utvärderar den affären. Förlåt, men Niklas Wykman har en förmåga att låtsas som att Moderaterna inte har haft någon roll i Vattenfall de senaste åtta åren. Det är väldigt märkligt.

Jag tycker att ett statligt bolag som Vattenfall förtjänar viss respekt. Det är ett väldigt viktigt bolag. Jag har öppnat transparensen, och jag har skärpt regelverket för ägarsamordning. Jag tycker att det är så man ska bedriva verksamhet i ett så viktigt bolag som Vattenfall. Jag kommer att fortsätta värna Vattenfalls långsiktiga värdeutveckling, för det är det absolut viktigaste. Jag ska också se till att Vattenfall är ledande i omställningen av energisystemet till hållbar produktion. Jag tror att det är enormt viktigt för Sverige att vi har ett sådant energibolag.

Jag hade bara hoppats att Moderaterna också hade visat något intresse i den riktningen, inte bara tidigare utan även i dagens debatt.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.