Till innehåll på sidan

Exportvillkor för anskaffning av nästa generations ubåt

Interpellation 2015/16:486 av Allan Widman (L)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-03-11
Överlämnad
2016-03-12
Anmäld
2016-03-15
Svarsdatum
2016-04-05
Besvarad
2016-04-05
Sista svarsdatum
2016-04-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

 

Försvarsmakten har informerat riksdagen om att ekonomin i den anskaffning av nästa generations ubåt (NGU) som regeringen - efter riksdagens bemyndigande - beslutade om förra sommaren är beroende av att export sker.

Riksdagen har tidigare givit bemyndiganden till anskaffning av materiel som gjorts beroende av att export kunnat ske. Detta var emellertid inte fallet med NGU.

  1. Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att informera riksdagen om de närmare förutsättningarna för anskaffning av NGU?
  2. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att säkra anskaffningen av NGU till Sverige för det fall att någon export av ubåten inte kommer till stånd? 

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:486, Exportvillkor för anskaffning av nästa generations ubåt

Interpellationsdebatt 2015/16:486

Webb-tv: Exportvillkor för anskaffning av nästa generations ubåt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 90 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att informera riksdagen om de närmare förutsättningarna för anskaffning av NGU samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra anskaffningen av NGU till Sverige för det fall att någon export av ubåten inte kommer till stånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har informerat riksdagen om den svenska anskaffningen av nästa generations ubåtar i bland annat vårtilläggsbudgeten 2010. Med hänsyn till att statens avtal med industrin omfattas av såväl försvarssekretess som kommersiell sekretess kan jag inte kommentera förutsättningarna för anskaffningen i ytterligare detalj här.

Den samlade undervattensförmågan är ett väsentligt säkerhetsintresse för Sverige, vilket den tidigare regeringen uttalade redan i vårändringsbudgeten 2014. Denna bedömning låg sedan till grund för upphandlingen av nästa generations ubåt och Saabs köp av Kockumsvarvet från Thyssen Krupp i juni 2014. Det ligger nu i vårt gemensamma intresse att vi kan säkra en nationell undervattenskapacitet på lång sikt. Undervattensförmågan är en viktig strategisk förmåga för att skydda Sverige och kunna upprätthålla vår militära förmåga och våra försörjningslinjer under både freds- och kristid.

Jag förutsätter att myndigheter och industri gör sitt yttersta för att hålla den ekonomiska ram som regeringen beslutade om förra sommaren och att nästa generations ubåtar levereras i tid.


Anf. 91 Allan Widman (L)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen!

För ungefär tolv år sedan befann sig Sverige i en situation där vi hade beställt sex korvetter av typen Visby. Men vid den tidpunkten blev det uppenbart att de ekonomiska ramarna för det projektet hade sprängts med råge. Resultatet blev att i stället för att beställa sex korvetter beställde Sverige fem korvetter och utrustning till en sjätte korvett.

Fru talman! Jag nämnde detta som ett exempel på hur det fungerar med materielanskaffning. Om de ekonomiska ramarna inte hålls riskeras anskaffningen i sig.

Nu säger statsrådet att statens avtal med industrin omfattas av såväl försvarssekretess som kommersiell sekretess och att han inte ytterligare kan kommentera förutsättningarna för anskaffning i detalj här. Det är en formulering som antyder att försvarsministern ändå kanske kan tänka sig att informera försvarsutskottet om de reservationer och villkor som gäller för den svenska anskaffningen av två ubåtar av nästa generation.

Om Peter Hultqvist kan tänka sig att informera försvarsutskottet, eventuellt under tystnadsplikt, blir min fråga: Varför har försvarsministern minst ett halvt dussin gånger varit hos försvarsutskottet - sedan regeringen fattade beslut om anskaffning av de två ubåtarna i somras - utan att berätta om de villkor och reservationer som gäller för anskaffning?

Fru talman! Jag är också lite förvånad över hänvisningen till försvarssekretess och kommersiell sekretess. Nu fick försvarsutskottet denna information av Försvarsmakten som tydligen hade gjort den egna bedömningen att det inte fanns några skäl för sekretess.

Till sist blev jag lite förundrad över de formuleringar som ministern har i slutet av sitt svar. Han skriver att han förutsätter att myndigheter och industrin gör sitt yttersta för att hålla den ekonomiska ram som regeringen beslutade om förra sommaren. Att man utgår från att svenska myndigheter ska göra sitt allra bästa för att hålla den ekonomiska ramen är väl helt normalt. Men industrin kan väl inte bindas av den typen av förhoppningar. När vi har slutit avtal med industrin om anskaffning av två ubåtar utgår jag ifrån att vi har fastslagit sättet för hur detta ska gå till och vilka ramar som gäller i ett avtal. Då handlar det bara om att vara affärsmässig och hävda att ingångna avtal gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår inte vad försvarsministern menar med sin vädjan till den svenska industrin. Den består av aktiebolag, och de är ansvariga inför sina ägare att maximera sin vinst. De har inte något annat ändamål.


Anf. 92 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Riksdagen beslutade 2010 om vad som kan kallas för ett grundbemyndigande. Det handlade då om anskaffning av två ubåtar som ersättning för två ubåtar av Sörmlandsklass och halvtidsmodifiering av två ubåtar i Gotlandsklass.

Den ekonomiska ramen är inte riksdagsbunden. Däremot måste regeringen hålla sig inom den ekonomiska bemyndiganderam som finns angiven för samtliga investeringar. Genom åren har man också redogjort för processen i de budgetpropositioner som är framlagda.

Den 19 mars 2015 beslutade regeringen om en beställning av två ubåtar för högst 8,2 miljarder. Det var regeringen som fastställde ramen, inte riksdagen.

I regeringsbeslutet står det:

"Försvarsmakten ska i samband med halvårsredovisning och helårsredovisning redovisa en uppföljning av anskaffningen. Redovisningen ska inkludera eventuella väsentliga avvikelser, exempelvis kvalitet, kvantitet och leveransläge jämfört med den planering som låg till grund för regeringens anskaffningsbeslut. Vidare ska vidtagna åtgärder för att omhänderta eventuella förseningar och kostnadsfördyringar redovisas. Kostnadsfördyringar ska kompenseras med ambitionssänkningar så att den totala ekonomiska ramen kan hållas."

Eftersom Widman i andra sammanhang talar om hur försvarsmateriel kan utvecklas när det gäller kostnadsbilden - och det är väl också så att industrin kan vara en part i det sammanhanget - tror jag att det är viktigt att den här typen av markeringar gjorts i det regeringsbeslut som fattats. Den ram som ligger är den som vi anser ska gälla, och det är det som avtalet handlar om. Min bestämda uppfattning är att regeringen har agerat inom ramen för de bemyndiganden som riksdagen gett, och det är utifrån den positionen vi har informerat i olika sammanhang.


Anf. 93 Allan Widman (L)

Fru talman! Min fråga kvarstår. Avser regeringen att informera riksdagen om de reservationer och villkor som gäller för anskaffningen av de två svenska ubåtarna? Den frågan har inte på något sätt fått något svar så här långt, tycker jag.

Det är viktigt att erinra om att i det inriktningsbeslut som riksdagen fattade förra sommaren står det rakt av att vi ska anskaffa två exemplar av nästa generations ubåt, NGU - A26, som den också kallas. Där finns inga reservationer över huvud taget. Men den allmänna regel som gäller och som försvarsministern nyss läste upp är att kostnadsökningar måste tas inom ram, det vill säga genom att man sänker kraven kvalitativt eller kvantitativt. Det är just det som gör mig så orolig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det går starka rykten på stan om att de kostnadsramar som gäller för det här projektet inte alls kommer att hålla. Vi får väl återkomma till det och se hur det ser ut. Men när man i en anskaffning gör sig beroende av export finns det naturligtvis risker som kan utfalla på så sätt att vi inte får två nya svenska ubåtar till det svenska försvaret.

När det gäller förväntningarna om export av ubåtar till andra länder, fru talman, är det nog så att den typen av anskaffningar i andra länder tar väldigt lång tid. Om vi inte nu kan se några tecken på att parlament i Europa eller annorstädes håller på att behandla frågan om anskaffning av svenska ubåtar är det nog mycket som talar för att någon sådan export kanske inte kommer att kunna komma till stånd. Då står vi plötsligt, fru talman, i en situation där utvecklingskostnaderna för denna synnerligen avancerade undervattensplattform inte kan delas med något annat land utan måste bäras av Sverige och dess skattebetalare själva. Är det då så som försvarsministern säger, att man i så fall får minska på kvantitet eller kvalitet, riskerar slutresultatet att bli att Sverige inte anskaffar två ubåtar utan 1,5 eller 1,3 ubåtar. Och det vore givet tillståndet i vår nära omvärld just nu mycket olyckligt.


Anf. 94 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det finns inte något villkor för anskaffningen av de här ubåtarna. När det gäller JAS Gripen E var den svenska anskaffningen riksdagsbunden till att ytterligare ett land skulle anskaffa Gripen. Något sådant villkor finns inte för anskaffning av ubåtar.

Regeringen har rört sig inom ramen för de bemyndiganden vi har, det vill säga det bemyndigande jag har redogjort för när det gäller 2010.

Sedan är det självklart så att vi söker efter partner när det gäller både den här produktionen och andra produktioner. Export är i grunden något positivt. Det är i grunden positivt att kunna utveckla olika typer av försvarsmateriel tillsammans med andra länder. Vi jobbar aktivt för att hitta partner.

Men det är inte detsamma som att man behöver lyssna på rykten på stan. Jag tänker inte heller ge mig in i någon diskussion om 1,2, 1,5 eller 1,8 ubåtar, utan jag utgår från de beslut som är fattade och förväntar mig leverans enligt dem. Det är det som är inriktningen. Sedan är det alltid så i den här typen av stora affärer och stora produktioner att man kommer i situationer som man möjligen måste hantera på olika sätt, men det får man ta ställning till då. Väljer man att spekulera, lyssna på rykten och fundera kring sådana saker kan man till slut nysta in sig själv i en djupt konspiratorisk värld. Man kan till och med delvis ha fel.


Anf. 95 Allan Widman (L)

Fru talman! Nu är det inte bara rykten på stan. Utskottet har fått regelrätt information i den här frågan av höga företrädare för Försvarsmakten.

Nu säger försvarsministern att vår anskaffning inte är villkorad av export. Det får mig, fru talman, att ställa frågan: Om någon export inte blir av, hur kommer det att påverka priset på de ubåtar som Sverige avser att anskaffa?

Fru talman! Jag vill uppmärksamma ministern på att den här anskaffningen av ubåtar tas upp i Försvarsmaktens budgetunderlag, som kom den 28 februari nu i år. Där skriver myndigheten: "Försvarsmakten hemställde om anskaffningen av JAS 39E mot en finansieringskalkyl där flera av de ingående parametrarna ligger utanför Försvarsmaktens påverkan. Det finns därmed en stor risk att andra nödvändiga materielanskaffningar påverkas om stora förändringar sker i kalkylen. - - - Motsvarande förhållanden gäller även för en del andra större eller strategiska materielprojekt samt projekt relaterade till väsentliga säkerhetsintressen. Försvarsmakten hemställer därför även att regeringen fattar beslut om särskild pris- och löneomräkning för anskaffning av nytt ubåtssystem."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det här visar att Försvarsmakten är uppenbart oroad över kostnadsutvecklingen i den anskaffning av ubåtar som Sverige har gjort. Min fråga på den här punkten till försvarsministern blir: Kommer Försvarsmakten att tillmötesgås med en särskild pris- och löneomräkning när det gäller till exempel anskaffning av ett nytt ubåtssystem, så att den övriga verksamheten kan hållas skadeslös?


Anf. 96 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag vill påminna om att formuleringen "rykten på stan" ursprungligen var Allan Widmans egen. Den ska han inte försöka pådyvla mig. Jag sa bara att man inte ska lyssna för mycket på rykten på stan.

För att verkligen bringa klarhet i det här: Anskaffningen av ubåtar kan inte likställas med anskaffningen av JAS 39 Gripen E, där den svenska anskaffningen var riksdagsbunden till att ytterligare ett land skulle anskaffa Gripen. Något sådant villkor finns inte för anskaffningen av ubåtar. Så ser det ut.

Jag tänker inte gå in på något som närmar sig ett konkret avtals utformning, då detta omfattas av sekretessen. Widmans frågeställningar närmar sig dock den punkten. Det ligger i mitt ansvar att kunna skilja på vad som är öppen information och vad som inte är det. Därför tänker jag inte heller bekräfta uppgifter som har nämnts i olika sammanhang.

Vi kommer att få arbeta med den här frågan under de år som kommer. Jag har tidigare i olika sammanhang sagt att vi säkert kan förvänta oss förändringar, fördyringar och andra händelser när det gäller våra materielprojekt. Det kommer inte att vara någon stor nyhet att så kan ske, då det är någonting vi har upplevt genom åren i många olika typer av projekt. Jag ser också framför mig att vi behöver jobba med det här projektet, och då tror jag att det är lika bra att säga att det är mycket viktigt att alla inblandade drar åt samma håll. I det här fallet handlar det om att inte försätta sig i en situation där de uppgörelser som är gjorda om kostnadsramarna spricker.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.