Djurskydd i TTIP

Anf. 146 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jens Holm har frågat landsbygdsminister Sven-Erik Bucht vad regeringen ska göra för att se till att svensk djurvälfärd inte kommer att sänka nuvarande nivåer samt att svenska bönder som följer svensk lagstiftning inte utkonkurreras efter TTIP. Interpellationen har överlämnats till mig, då jag har det övergripande ansvaret för vår handelspolitik.

Jens Holm konstaterar att mycket av vinsterna i detta avtal står att finna i att ta bort så kallade icke-tariffära handelshinder. Tekniska och icke-tariffära handelshinder är hinder som uppstår när det finns skillnader mellan tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden samt vid bedömning av överensstämmelse mellan dessa. Avsikten med skillnader mellan ländernas föreskrifter behöver inte alltid motiveras av skilda politiska målsättningar eller skyddsnivåer, men den praktiska effekten utgör ett betydande hinder i den transatlantiska handeln.

Regeringen är tydlig med målsättningen att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt, samtidigt som möjligheten att upprätthålla och förstärka skyddet för bland annat miljön och arbetstagare samt människors och djurs hälsa kvarstår. Förhandlingsparterna har också varit tydliga med att de egna etablerade skyddsnivåerna inte är förhandlingsbara. Detta framgår tydligt i medlemsländernas offentliggjorda förhandlingsmandat till EU-kommissionen. Den nuvarande amerikanska administrationen har också åtagit sig att inte skriva under ett avtal som medför sänkta skyddsnivåer. På samma sätt som i dag ska konsumenter och medborgare på båda sidor Atlanten känna sig trygga när de köper varor och tjänster.

Vad gäller den svenska djurvälfärden vill jag med all tydlighet klargöra att någon urholkning av det tydliga och kraftfulla regelverk vi har i Sverige inte kommer att ske. Utmålade scenarier om att amerikanskt kött som är producerat med exempelvis tillväxtbefrämjare eller hormoner skulle komma in i EU är felaktig information och riskerar att vilseleda allmänheten och konsumenter.

Vikten av ett gott djurskydd sträcker sig utanför vårt lands gränser. Därför krävs gränsöverskridande lösningar. Inte minst är detta viktigt eftersom ett gott djurskydd, tillsammans med förebyggande djurhälsoarbete, är nyckelfaktorer i arbetet med att minska antibiotikaanvändningen till livsmedelsproducerande djur och därigenom motverka utvecklingen av antibiotikaresistens. Jag och regeringen anser därför att djurskydd och minskad användning av antibiotika i djurproduktionen är några av de viktigaste förhandlingsfrågorna på jordbruks- och livsmedelsområdet.

Anf. 147 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag vill tacka handelsministern för svaret på min interpellation om handels- och investeringsavtalet TTIP och hur det kan påverka våra möjligheter att föra en progressiv politik på hemmaplan. I det här fallet gäller det en bra djurskyddspolitik.

Frihandelsförhandlingar, och i synnerhet dessa förhandlingar mellan EU och USA, handlar ofta om att undanröja så kallade handelshinder. Man ska alltså göra det lättare att låta flödet av varor och tjänster strömma över gränserna. Traditionellt sett har det handlat om att länder har haft höga tullar och tariffer mot varandra, det vill säga att man betalar mycket pengar för att exportera saker.

Jag kan hålla med om att det är bra att ta bort höga tullar och tariffer, men nu är det så att tullarna mellan USA och EU redan är väldigt låga. Vi är nästan ett frihandelsområde. I stället har vi dock rätt olika lagar på flera områden. Det gäller miljöområdet, det arbetsrättsliga området, skyddet angående det vi köper i butiker - alltså konsumenträtt - och inte minst djurskyddsområdet.

I USA tillåter man tillväxthormoner som gör att köttet växer fortare, och det gör man inte i Sverige och inte i EU. I USA utfodrar man rutinmässigt djuren med antibiotika, och det har vi sedan länge ett förbud mot i Sverige. I USA doppar man kycklingar i klor för att få bort bakterier och smuts. I USA finns det egentligen bara en enda nationell lag som rör skydd av djuren, och den handlar om hur djuren ska slaktas. Inom EU, och i synnerhet i Sverige, har vi en mycket mer utvecklad djurskyddspolitik.

Vi ska komma ihåg att de stora köttproducenterna och livsmedelsproducenterna i USA verkligen lobbar för TTIP. De vill ha det här, och man kan fråga sig varför. Ja, självklart vill de exportera mat till Europa i en utsträckning de inte kan i dag. Men vad händer då när frihandel krockar med progressiv lagstiftning? Handelsministern säger i sitt svar till mig att han kan garantera att vi inte ska tvingas sänka våra skyddsnivåer. Jag skulle vilja höra från Mikael Damberg var i förhandlingstexten till detta framtida avtal det står tydligt inskrivet att vi har tydliga undantag på djurskyddsområdet.

Kan det inte vara så, Mikael Damberg, att det kan vara oklart vad som ska gälla om USA ska få exportera produkter som är producerade på ett sätt som är olagligt i till exempel Sverige? Amerikanska intressen vill exportera de produkterna, och då uppstår en krock. Vem ska avgöra vad som ska väga tyngst, den fria handeln eller vår progressivare lagstiftning?

Ja, då finns det ett investerarskydd i förslaget till detta avtal. Investerarskydd vet vi sedan tidigare vad det handlar om, nämligen att storföretag ska kunna stämma stater om deras vinster äventyras. Vi har sett detta på mängder av områden - Philip Morris stämde till exempel Australien för att landet lagstiftade mot tobak, och vårt Vattenfall har stämt Tyskland för att landet ska avveckla kärnkraften. Anser Mikael Damberg att detta är okej? Kan Mikael Damberg verkligen garantera att Sverige aldrig kommer att stämmas av amerikanska livsmedelsproducenter för att vi har en tuffare lagstiftning?

Anf. 148 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag vill börja med inledningen om tullar, tariffer och icke-tariffära handelshinder.

Det är korrekt att tullarna är ganska låga på många områden mellan EU och USA, men det förekommer också förhandlingar om tullar inom TTIP. Även om några områden har låga tullar finns det nämligen varugrupper med höga tullar, såsom textil, konfektion, skor, keramiska produkter, varor av glas, motorfordon för transporter av gods - bara för att nämna några områden där tullarna faktiskt har betydelse för handeln.

På en del av dessa områden har vi också väldigt starka svenska intressen för att få ned tullarna. Inte minst fordonsindustrin är ju otroligt intresserad av att få ned tullarna på de produkter vi säljer över Atlanten.

Det är klart att tullarna spelar roll, men jag delar bedömningen att det inte är det som är den stora poängen med det här handels- och investeringsavtalet.

Sverige och EU har en av världens strängaste djurskyddsregler, och då är Sverige i framkant medan europeiska länder ibland har en tradition som vi inte delar på alla områden. Men generellt sett har Europa en stark djurskyddslagstiftning jämfört med resten av världen. Det ska vi vara stolta över och fortsätta att värna om.

Såväl förhandlingsmandatet som kommissionens förslag till förhandlingstext, som ligger ute på hemsidan i dag, slår fast att TTIP inte kan underminera möjligheten att upprätthålla nuvarande skyddsnivåer för miljö, människors och djurs hälsa eller hindra parterna från att skärpa skyddsnivåerna. Kommissionen har däremot föreslagit ett samarbete med USA inom området djurvälfärd för att förbättra standarder avseende avel, innehav, hantering, transport och slakt av livsmedelsproducerande djur. Det är för tidigt att säga om USA kommer att säga nej till det, men Europa har valt att offensivt gå in och säga att vi skulle vilja höja de nivåerna i TTIP-avtalet snarare än att sänka dem.

Det finns en liten underton i diskussionen från Jens Holm som innebär att det kanske ändå skulle kunna komma tillväxtbefrämjare eller hormoner in i EU och på svensk marknad. Men det är ju inte beslut som över huvud taget förhandlas inom TTIP, och båda sidor har sagt att det är nationell lagstiftning som avgör detta. Varför fortsätter Jens Holm att sprida bilden att hormondoppade kycklingar ska komma till Sverige? Det är inte tillåtet i dag, och det kommer inte heller att vara tillåtet i framtiden.

Det är klart att det är lätt att mitt i en förhandlingsrunda, när TTIP-avtalet inte finns färdigförhandlat och vi inte har sett den färdigförhandlade texten, måla upp hur många skräckscenarier som helst. Men båda parter har sagt att vi inte tänker sänka våra skyddsnivåer. Från den amerikanska sidan är man lika orolig för europeiska standarder på livsmedelsområdet som vi är för amerikanska standarder på livsmedelsområdet. Var finns den politiska logiken i att det här avtalet kraftigt skulle sänka skyddsnivåerna på livsmedelsprodukter när flera av de exempel som lyfts fram inte ens är uppe till förhandlingar i TTIP-avtalet? Det kanske mer speglar Jens Holms allmänna inställning till TTIP, för Vänsterpartiet har redan bestämt sig för att avtalet är dåligt, fast det inte är framförhandlat än.

Jag har en annan uppfattning. Jag tror att det är viktigt att göra det mesta för att avtalet ska bli bra. Jag tror att det påverkar svensk handel och investeringar mycket. USA är faktiskt den marknad i världen som har mest betydelse för svenska jobb av alla marknader, om man jämför länder runt om i världen.

Det är klart att det är viktigt för svenska intressen att vi får ett avtal, att det blir omfattande och långtgående men också att vi står upp för till exempel svenska djurskyddsregler på ett klokt sätt. Vad jag ser i de förslagstexter som kommissionen har lagt fram är att de verkligen speglar de ambitionerna.

Anf. 149 Jens Holm (V)

Herr talman! Varje dag lägger en svensk bonde ned sin verksamhet i Sverige. Varje dag under den här långa sommaren, under hela året, är det en svensk bonde som slutar att bedriva sin verksamhet, därför att han eller hon inte längre har lönsamhet i verksamheten. Varför är det så, Mikael Damberg?

Varför är det så att hälften av all mat som nu köps i Sverige är importerad mat, när vi för 20 år sedan producerade ungefär 75-80 procent av maten härhemma i Sverige? Jo, det är så att svensk livsmedelsproduktion är en del av den europeiska inre marknaden. Här finns det inga som helst hinder. Svenska livsmedelsproducenter är traditionellt sett inte lika storskaliga som man är nere på kontinenten. Vi har lite högre standard vad gäller både miljö- och djurskyddslagstiftning. Det är svårare för dem att konkurrera med de stora volymerna nere på kontinenten.

Jag tycker att man kan jämföra Sverige gentemot EU:s inre marknad med Sverige och EU jämfört med USA här, för öppnar vi upp för en helt fri marknad av livsmedelsprodukter kommer det att bli ökade volymer. Det kommer att bli ännu svårare att konkurrera med en ambitiös djurskyddslagstiftning, miljölagstiftning och så vidare.

Mikael Damberg, det är inte bara jag som säger det här. Det jag håller i min hand är en rapport från EU-parlamentets policyenhet som kom i fjol. De har bara analyserat hur ett framtida TTIP-avtal kan påverka europeiskt jordbruk - en otroligt intressant läsning, tycker jag. De skriver på s. 12 att ett sådant framtida jordbruk kommer att minska värdet av EU:s samlade jordbruksproduktion med ungefär 0,5 procent. Det kommer inte att öka vår jordbruksproduktion, utan det kommer att minska jordbruksproduktionen. De pekar ut de baltiska länderna som särskilt sårbara därför att de är mer småskaliga. Jag kan tänka mig att nordiska länder som Sverige också är ganska illa utsatta. I samma stycke varnar de för att det kan bli en harmonisering nedåt, alltså att man måste anpassa lagarna till varandra och att man trycker ned lagarna, eftersom det blir den fria konkurrensen som blir det viktiga.

När det gäller lagstiftningen säger Mikael Damberg att de här frågorna inte ens förhandlas i TTIP-förhandlingarna.

Jag träffade Michael Punke, USA:s vice handelsminister. Jag tror att han var inbjuden av dig, Mikael Damberg, i våras. Jag frågade honom: Finns det några som helst undantag? Då tog jag särskilt upp hormonbehandlat kött och genmodifierade grödor. Finns det några särskilda undantag i förhandlingarna? Är de här två frågorna undantagna i förhandlingarna? Han svarade: Nej, det finns inga som helst undantag. Vi förhandlar om allt.

Jag noterar, Mikael Damberg, att när du säger att det finns garantier för att vi inte ska tvingas sänka vår standard pratar du om förhandlingsmandatet, alltså det mandat som EU:s ministrar har skickat till EU-kommissionen. Kan du inte i stället citera ur den text som man har förhandlat fram så här långt, den konsoliderade texten, alltså texten från början till slut, och berätta på vilka områden det finns undantag? Jag tror faktiskt inte att du kan det eftersom den är hemligstämplad. Och det är ett annat stort problem med de här förhandlingarna.

Anf. 150 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag delar verkligen bilden av livsmedelsindustrin i en väldigt svår situation, inte minst svenskt jordbruk i dag. Det är egentligen beroende på en global kris som pressar priserna på ett sätt som gör det väldigt svårt för svenska bönder, inte minst de bönder som de senaste åren har investerat kraftigt i moderna produktionsanläggningar och hållbara produktionsprocesser för att kunna möta framtiden. Med de lån de har i dag pressas de väldigt hårt av den marknad som vi nu ser. Det blir ju inte lättare av den kris vi har med Ryssland, som innebär ytterligare restriktioner för handel med livsmedel i vår del av världen. Allt detta pressar svenska bönder ordentligt just nu, men inte bara svenska bönder utan globalt på ett helt annat sätt än för bara några år sedan.

Det är därför som regeringen jobbar med en långsiktig livsmedelsstrategi för att utveckla det svenska jordbruket, höja kvalitet och konkurrenskraft och framför allt lyckas bättre på exportmarknaderna. Vi tittar på hela kedjan av livsmedel.

Det handlar också om akuta insatser som vi ser just nu. Vi jobbar med kreditgarantier till de bönder som har tagit stora lån för att klara den här perioden av låga priser. Dessutom valde vi nu i budgeten, efter förhandlingar också med Vänsterpartiet, att ytterligare kompensera jordbruket kostnadsmässigt i form av dieselskattekompensation, därför att vi ser att den här branschen är väldigt pressad.

Framåt kommer Sverige att importera väldigt mycket livsmedel. Men vi ser också att efterfrågan på högkvalitativt livsmedel, ekologiskt livsmedel men också livsmedel med hög djurvälfärd, är något som konsumenterna värdesätter och prioriterar. Och det är inte bara i Sverige, utan i flera andra länder är det en ökad efterfrågan på mat och livsmedel som är producerat på ett klokt sätt.

Jag hoppas och tror att Jens Holm inte menar att vi tack vare den internationella handeln med livsmedel skulle sänka våra standarder, utan att han snarare ser att det är en fördel för Sverige och svenska konsumenter att kunna handla livsmedel som producerats tryggt och bra men att det också är en möjlighet till export till andra länder när vi har tagit bort antibiotika från svenskt livsmedel, till exempel, vilket är en fråga som växer globalt sett. Om vi, när vi har ett frihandelsavtal för diskussion med USA, skulle avstå från att diskutera till exempel antibiotikaanvändningen, som vi vet är så kraftfull på andra sidan Atlanten, vore ju ansvarslöst. Sverige har drivit på i de här förhandlingarna. Vi har haft det uppe i EU-nämnden. Alla partier har ställt sig bakom att det är ett viktigt initiativ att ta att faktiskt se till att man också diskuterar hur man kan minska antibiotikaanvändningen i världen, och Europa och USA kan medverka till det. Men det har inte varit uppe till diskussion i europeiska sammanhang att vi skulle avstå från rätten att reglera och avstå från rätten att fortsatt ha ett förbud mot import av klordoppade kycklingar.

Menar Jens Holm verkligen att de här förhandlingarna leder till att vi måste ändra svensk lagstiftning? Det är det Jens Holm antyder att de här förhandlingarna ska leda fram till. Det är inte sant, så varför säger Jens Holm det?

Anf. 151 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag tycker att näringsministern lyssnar lite illa på vad jag säger. Det jag säger är att vi avhänder oss rätten att reglera när sådana här frågor kan avgöras i hemliga förlikningsdomstolar med investerarskyddet ISDS som grund. Det finns med som en viktig komponent i det här avtalet. Jag förstår, Mikael Damberg, inte hur man kan vara en progressiv politiker, som jag tycker att du är, för du är ändå socialdemokrat, och förfäkta att storföretag - och det är bara företagen som med ett sådant investerarskydd kan stämma - ska kunna stämma stater för utebliven vinst eller om deras intressen rubbas. Vad är vitsen med det, och varför ska de här processerna vara hemligstämplade?

Eftersom det här är min sista chans att ställa frågor skulle jag kunna fråga Mikael Damberg var i TTIP-texten det står att USA ska minska sin användning av antibiotika. Du pratar ju om att det ska vara en bärande del av TTIP-avtalet. Och var någonstans i det man har förhandlat fram nu i TTIP-avtalet står det att hormonkött ska fortsätta att vara förbjudet? Jag utesluter inte att vi faktiskt lyckas bibehålla stoppet för hormonkött och klordoppad kyckling - det här är två frågor som har tagits upp otroligt mycket i medierna. Det grundläggande problemet är ändå att storföretag kan stämma stater och att vi öppnar en helt fri marknad, och där progressiv lagstiftning står mot frihandel ska det avgöras i hemliga domstolar. Det tycker jag är ett av de bärande felgreppen med TTIP.

Anf. 152 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Sverige har fått in antibiotikafrågorna i de här förhandlingarna och att EU-kommissionen driver dem. Jag hoppas verkligen att det blir ett samarbetsavtal där USA och Europa enas om att försöka göra insatser för att minska antibiotikaanvändningen i livsmedelsproduktionen globalt sett. Sedan är det precis som i alla andra frågor att USA måste fatta sina beslut om sin lagstiftning och Sverige och Europa måste fatta sina beslut om sin lagstiftning. De här förhandlingarna kommer inte att leda till en ny lagstiftning om antibiotika i Europa eller i USA. Det är det som Jens Holm blandar ihop hela tiden. Jag tror att Jens Holm har rätt. Det blir inget hormonkött i Europa. Det blir inga klordoppade kycklingar. Europa har sagt att vi inte kommer att gå med på det därför att vi har en lagstiftning som säger att vi inte ska ha det i Europa och i Sverige.

Det blir lite misstänkliggörande med de här frågorna under en process där vi inte har förhandlingsresultat. Jens Holm har ju rätt. Det är inte färdigförhandlat, och då blir det lite svårt att bestämma på förhand hur avtalet kommer att se ut. Jag kan inte läsa upp avtalstexten eftersom den inte finns än. Den är ju inte färdigförhandlad. Jag vet vad Sveriges ingång i det här är. Jag vet vad Europas förhandlingsmandat är. Det är kloka förhandlingsmandat. Jag tror på en ordning där Europa och USA har en mer utvecklad handelsrelation med varandra. Jag tror att det gynnar både USA:s och Europas intressen att vi har det, därför att Sverige är ett ganska litet men väldigt exportberoende land.

Framtiden för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion finns inte bara i Sverige med svenska konsumenter. Det finns också i en värld som växer och som efterfrågar bra djurhushållning och bra djurvälfärd. Det är faktiskt något som man kan ta betalt för på en global marknad när man gör det på rätt sätt.

Jag ser fram emot att återkomma till den här diskussionen när vi har ett framförhandlat avtal, för då kommer vi nog att se att jag hade rätt på de här två punkterna och det inte blev någon förändrad lagstiftning på de här områdena.

Överläggningen var härmed avslutad.