Anf. 25 Margareta B Kjellin (M)
Herr talman! En anledning till att jag har ställt interpellationen är att det finns rapporter, bland annat från SVT, som säger att regeringen vill fasa ut användningen av myggbekämpningsmedlet BTI, som används i Dalälven.
Miljöministern har sagt att man vill se mer långsiktiga metoder för att hålla nere myggbeståndet, och regeringen drog ned på anslaget till årets myggbekämpning från 4 till 3 miljoner, av en sammanlagd budget på 8. Orsaken är att man vill pressa fram alternativa metoder för bekämpning av mygg.
Man vet att BTI har en nedbrytningstid på 24 timmar. Det kan aldrig bli långsiktigt. Det är kanske heller inte eftersträvansvärt, om man inte vill påverka naturen för mycket. Detta kan man verkligen diskutera.
Visst kan man säga att det har en regional karaktär, men myggor flyger faktiskt. Även om de inte flyger så långt har vi sett att det finns en spridning. Ett sådant här område har en nationell betydelse. Det är ett Natura 2000-område, som ska vara tillgängligt för hela landet. Det är inte tillgängligt när dessa myggor finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I samma tv-sammanhang sa ministern att man ser i rapporterna att man inte lyckas åtgärda problemen med stickmyggor, det vill säga att de återkommer. Det är självklart, eftersom medlet inte har en långtidseffekt. Det kan bara ges precis när myggorna och larverna finns där. Det har ingen långsiktig effekt.
Den nya regeringen kräver att den som vill bekämpa mygg med BTI ska redovisa en plan för alternativa metoder i framtiden. Det är detta forskarna jobbar med. Jag tror inte att länsstyrelsen jobbar med forskning på det viset i Gävleborg eller någon annanstans, utan där är till exempel Uppsala universitet framstående.
Man har tittat på alternativa metoder med betesdjur och annat, men det stöds inte av experterna. Deras erfarenheter av skötsel av älvängar är att man kan få ned mängden larver, men inte i närheten av vad som behövs för en bekämpning. Man måste ändå komplettera ordentligt med BTI på samma sätt som man gör nu.
I stället ser man fram mot den nya metod där man steriliserar hanmyggor som släpps ut och lurar honmyggorna så att det inte blir några mygglarver. Men det ligger i framtiden, och jag vet att man ska forska i ett område i Västmanland eller om det var Uppsala. Det var i Heby eller något sådant. Där ska man släppa ut sterila hanmyggor.
Man ser nu att det behövs mer pengar, och man har ansökt om 5 miljoner. Det är mer än det ursprungliga anslaget på 3 miljoner. Det är ju så med myggen att det är olika. Vissa perioder och somrar kanske det kostar 20 miljoner, medan det kostar betydligt mindre under andra. Därför behöver man en stadig finansiering så att man kan samla i ladorna under de perioderna. För det är bråttom.
Jag funderar över vad statsrådet tycker till exempel om hur barnen i det här området ska ha det, om man inte kan bekämpa mygg. Hur ska landsbygdsstödet användas - vad är det man ska prioritera bort som man använder inom andra områden som landsbygdsstödet är till för? Vad är det som kan undvaras i området för att bekämpa mygg?
Det är intressanta frågor att fundera över. Hur ska vi kunna hantera medlen lokalt och regionalt och ändå ha samma förutsättningar som resten av Sverige?