Höjningen av a-kassans tak

Anf. 116 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig om 2 000 kronor mer i månaden för den som jobbar i förhållande till den som lever på bidrag är en tillräcklig skillnad för att det ska löna sig att arbeta. Fredrik Schulte frågar också om jag anser att det är rimligt att en arbetslös kan få mer i bidrag för att inte jobba än många heltidsanställda får i lön.

Regeringen vill ha en arbetslöshetsförsäkring som ger människor ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och som stimulerar till långsiktig omställning på arbetsmarknaden. Tyngdpunkten i dessa båda uppgifter varierar dock med arbetslöshetstiden. Vid kortare arbetslöshet fungerar arbetslöshetsförsäkringen i huvudsak som en inkomstförsäkring. Vid längre arbetslöshet ökar inslaget av omställningsförsäkring. Försäkringen ger då stöd och hjälp så att den arbetslöse kan återgå till arbetslivet så snabbt som möjligt.

Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen vilar sedan lång tid tillbaka på den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Ersättningen baseras på den försäkrade inkomsten, det vill säga den inkomst man har haft när man har arbetat. Därmed blir ersättningen hög om inkomstbortfallet är stort och låg om inkomstbortfallet är litet. Ersättningen blir därför högre för personer som tidigare haft en hög inkomst än för låginkomsttagare. Att inkomstbortfallsprincipen måste värnas är en av de saker som alla partier, inklusive Moderaterna, står bakom i den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen.

Inkomsttryggheten är viktig för en effektiv matchningsprocess. Men det måste göras en avvägning mellan å ena sidan trygghet och bra matchning och å andra sidan drivkrafter för att undvika arbetslöshet. Alltför höga ersättningar under lång tid kan förlänga arbetslöshetstiderna genom att det blir mindre lönsamt att arbeta. Alltför låga ersättningar kan leda till att arbetslösa tvingas ta det första jobbet som erbjuds, oavsett om det matchar deras kompetens eller inte.

Under de borgerligas åtta år i regeringsställning urholkades arbetslöshetsförsäkringens roll som inkomstförsäkring märkbart. Det har gjort att Sverige har en lägre ersättningsnivå än flera andra EU-länder. Med höjningen av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen stärker regeringen nu inkomsttryggheten och underlättar matchning och omställning på arbetsmarknaden.

Anf. 117 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Den här frågan är kärnan i konflikten mellan höger och vänster. Moderaterna tycker att en av de absolut mest bärande principerna för samhällets utveckling är att det ska löna sig att arbeta. Det finns framför allt två skäl till det.

För det första är det rätt. Hårt arbete måste löna sig. Vi kan inte skicka samhällssignalen att människor som går upp på morgonen, sliter hårt, arbetar och bidrar till Sveriges välstånd och till att finansiera välfärden inte ska tjäna på att göra det. Det är en moraliskt viktig princip som är nödvändig för att vi inte ska bygga ett samhällsklimat där människor väljer bort arbete för att leva på bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det andra är det viktigt eftersom höjda bidrag leder till högre arbetslöshet. Det är mycket tydligt fastlagt forskningsmässigt. OECD kan i en metastudie - en studie där de tittar på all seriös internationell forskning som bedrivs på området - tydligt belägga att höga bidrag leder till att färre människor kommer i jobb.

I Sverige arbetar myndigheten IFAU med att utvärdera frågorna. De konstaterar tydligt att ju högre taket i a-kassan är desto mindre blir människors benägenhet att söka jobb. Det beror framför allt på tre saker.

För det första söker människor färre jobb när de har en högre a-kassa. Det blir ett mindre intensivt jobbsökande.

För det andra väljer man bort jobb som kanske inte är så spännande. Vi kan till exempel nu när det är sommar och vi har många ungdomar som är utan sommarjobb konstatera att det finns bärplockarföretag som vill anställa svenska ungdomar till kollektivavtalsenliga löner, men intresset är så svalt att man tvingas söka arbetskraft till och med i Thailand. Så såg det inte ut för bara tio år sedan. För tio år sedan var svenska ungdomar i mycket större utsträckning ute på jordgubbsfält och liknande och plockade bär och tjänade pengar på det sättet. I dag har man blivit mer kräsen. Det är klart att ekonomiska incitament spelar roll.

För det tredje är det på det sättet att har man en politik där nivåerna i bidragssystemen är sådana att det inte lönar sig att arbeta kommer många människor som har fastnat i bidragsberoende, som har fått sämre självförtroende, som kanske har tappat sociala kontakter och tappat kontakten med arbetsmarknaden att känna att tröskeln blir för tuff att ta sig över.

Regeringen lägger nu fram förslag som innebär att den som är arbetslös och har tjänat mycket pengar tidigare får en bidragshöjning på 5 000 kronor i månaden. Då lönar det sig inte att arbeta. Den arbetslösa advokaten kommer att få mer i bidrag för att inte arbeta än vad till exempel många servitriser får för att jobba och slita. Det är en moraliskt felaktig politik, och det är en politik som kommer att leda till högre arbetslöshet.

Anf. 118 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Nej, Fredrik Schulte, det här är inte bara en fråga mellan höger och vänster i politiken. Det är faktiskt en fråga mellan Moderaterna och alla andra partier i Sveriges riksdag. Det är bara Moderaterna som inte vill se en höjning av taket i a-kassan. Alla andra partier ser att det här är en viktig del av en omställningsförsäkring som skapar stabilitet och trygghet på arbetsmarknaden, som är bra för den långsiktiga tillväxten av jobb i Sverige.

Om du har den typ av trygghet i omställning som finns i både en bra a-kassa och en väl fungerande arbetsmarknadspolitik får du också medarbetare på företagen som kan samverka snarare än motarbeta när man behöver göra till exempel strukturomvandlingar. Det är en viktig del i den svenska modellen, som har varit bra för Sverige och stärkt omvandlingen i det svenska samhället. Det är någonting som alla partier utom Moderaterna faktiskt ser.

Anf. 119 Fredrik Schulte (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Nej, Magdalena Andersson har ganska fundamentalt missuppfattat hur debatten i den här frågan går. Nu ska inte jag göra mig till tolk för några andra partier än mitt eget. Det finns andra borgerliga partier som har varit mer öppna för att höja taket i a-kassan, men det har varit utifrån utgångspunkten att man vill ha mer av en flexicuritymodell, det vill säga att man vill luckra upp LAS och MBL för att göra arbetsmarknaden mer flexibel. Och man kan titta på betänkandet från i våras som handlade om nivån i a-kassan. Samtliga allianspartier reserverade sig mot regeringens politik.

Jag måste säga att det är aningen iögonfallande att finansministern inte följer den politiska debatten i en så pass central fråga. Det är också intressant att finansministern inte argumenterar i sak för att en sådan här politik skulle fungera. OECD och IFAU, den samlade forskningen, är mycket tydliga. Högre tak i a-kassa leder till högre arbetslöshet.

Jag skulle vilja ta upp ett exempel, herr talman. Det är ett exempel som jag brukar ta upp här i talarstolen, för jag tycker att det är så talande. Jag har en kompis. Han jobbar som webbdesigner. Han har en relativt god inkomst, 30 000 kronor i månaden. Han har en lillasyster som tog studenten förra året och som kort därefter fick sitt första jobb, som servitris.

När jag var hemma hos min kompis och vi diskuterade inför valet kunde vi konstatera följande: Om min kompis blir arbetslös kommer han med Socialdemokraternas politik att få mer pengar i a-kassa än vad hans lillasyster får i lön.

Det här skapar praktiska problem i form av att fler människor kommer att låsas i utanförskap. Men framför allt, herr talman, skapas det värderingsmässiga problem. Det lönar sig inte att arbeta. Jag undrar vad det är för signal man sänder ut i samhället när man säger: Du kan tjäna mer på att inte arbeta än på att arbeta.

Herr talman! Det finns åtskilliga företag som erbjuder privata försäkringar. Det gör att den som vill försäkra sig, den som har höga kostnader och som vid arbetslöshet vill vara säker på att inte behöva lämna hus och hem, kan betala en försäkringspremie och på så sätt säkerställa att man inte hamnar i ekonomiska trångmål.

Den här frågan handlar egentligen om att Magdalena Andersson vill hjälpa höginkomsttagare att slippa betala den premien. Höginkomsttagare ska kunna få högre bidrag än vad hårt arbetande servitriser, vårdbiträden och så vidare får. Jag har i en uträkning i interpellationen konstaterat att det handlar om ungefär 2 000 kronor för ett vårdbiträde. 2 000 kronor är skillnaden mellan att arbeta och att vara arbetslös. Det är inte acceptabelt. Det är en politik som kommer att bygga ut utanförskapet, som kommer att skapa en bidragskultur och som kommer att ta oss tillbaka dit där vi var före Alliansens tid vid makten.

Men vet du vad, herr talman, jag tror att det är finansministerns motiv. Jag tror att det är dit finansministern vill, för då kan hon stå och säga: Titta vad duktiga vi var! Vi sänkte arbetslösheten. Då har man egentligen bara låst in människor i bidragssystem.

Anf. 120 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Fredrik Schulte har en livlig fantasi, vilken han återigen har gett uttryck för under eftermiddagens interpellationsdebatter.

Inkomstbortfallsprincipen är grundläggande i våra socialförsäkringar och även i arbetslöshetsförsäkringen. Inkomstbortfallsprincipen var någonting som alla partier, även Moderaterna, ställde sig bakom i Socialförsäkringsutredningen. Det Fredrik Schulte nu står och klagar på är just ett utfall av inkomstbortfallsprincipen. Om Fredrik Schulte tycker att man ska ha en grundförsäkring i stället för en inkomstbortfallsprincip i våra olika försäkringssystem kanske han ska börja med att övertyga sina egna partivänner.

Anf. 121 Fredrik Schulte (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ännu en gång kan man konstatera att det är påtagligt att finansministern inte följer den politiska debatten.

När betänkandet från den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen kom var Moderaterna mycket tydliga med att man inte stöder den linjen. Ja, vi hade en företrädare där, en tidigare riksdagsledamot, som landade i ståndpunkter som inte var förankrade i partiet. Det vet Magdalena Andersson. Hon borde i varje fall veta det. Det har tagits upp i debatter här ett otal gånger. Det har tagits upp i reportage i Aktuellt och så vidare. Att Magdalena Andersson försöker hävda något annat är minst sagt lite märkligt.

Det är också märkligt att finansministern tydligt undviker att ta den sakpolitiska debatten och bara säger: Partierna tycker si, och partierna tycker så. Det här är en princip vi har haft länge och så vidare.

Argumentera i sak! Har OECD fel? Har IFAU fel? Leder höjda bidrag till högre arbetslöshet? Eller har det den omvända effekten, att det leder till lägre arbetslöshet? Det finns ingen ekonom och ingen forskningsrapport som visar på det. Ändå envisas Magdalena Andersson med att driva frågan om att höja bidragen.

Det tillsammans med att man bygger ut arbetsmarknadspolitiska program är någonting som hon själv har konstaterat inte leder till fler jobb. Och allt detta ska finansieras med kraftigt höjda skatter på jobb och företagande. Sedan undrar finansministern varför alla oberoende ekonomiska bedömare helt skåpar ut regeringens politik. Hon kan inte ens försvara den själv här i talarstolen.

Nåväl, detta är min sista replik i den här debatten. Jag tänker inte önska finansministern glad sommar. Vi kommer att debattera i morgon, så vi tar det då.

Anf. 122 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag ser fram emot att få debattera med Fredrik Schulte i morgon igen och få höra vilka olika fantasier han har då om hur jag och regeringen tänker och om regeringens interna arbete. Det är alltid lika uppmuntrande och roande att få lyssna på Fredrik Schultes fantasier.

Jag har argumenterat i sak och säger att det finns avvägningar i hur man ska utforma a-kassan. Har man en för dålig a-kassa riskerar man att försämra matchningen på arbetsmarknaden. Har man för höga ersättningsnivåer under för lång tid riskerar man att minska drivkraften att söka arbete. Häremellan finns en avvägning.

Många av de ekonomer som har varit ute i debatten i Sverige tycker att det är lämpligt att höja taket i a-kassan. Taket har blivit urholkat under åtta år med en moderatledd regering. Många tycker att det är en lämplig avvägning att göra den här förstärkningen nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan finns det på längre sikt något som inte syns i de enklaste nationalekonomiska modellerna, någonting om samhällskontraktet som betyder något för hur arbetsmarknaden fungerar. Med ett samhällskontrakt med en väl fungerande omställningsförsäkring och med en bra arbetsmarknadspolitik har du goda möjligheter till omställning - broar från de gamla jobben till de nya.

Då får vi också en fackföreningsrörelse som kan ta ansvar i tider av omställning, och det är det som den svenska fackföreningsrörelsen har gjort. De motarbetar inte alla typer av förändringar, utan de kan vara konstruktiva samarbetspartner när man behöver göra strukturförändringar i företag. Det är, och har varit, en styrka för svensk ekonomi och är något som skiljer oss från flera andra länder i Europa som inte har den typen av ansvarstagande fackföreningsrörelser. Det beror just på samhällskontraktet, just det kontrakt som Fredrik Schulte och hans moderater vill riva ned. Det vore förödande för Sverige.

Vi ses i morgon.

Överläggningen var härmed avslutad.