Dubbelreglering vid byggnation av cisterner
Interpellation 2014/15:554 av Ola Johansson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-04-28
- Överlämnad
- 2015-04-29
- Anmäld
- 2015-05-05
- Sista svarsdatum
- 2015-05-20
- Svarsdatum
- 2015-06-09
- Besvarad
- 2015-06-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Det har kommit till min kännedom att det i dag råder en olycklig dubbelreglering vid byggnation av cisterner. Bakgrunden till detta är att Boverket infört nya europeiska konstruktionsstandarder, så kallade eurokoder, som tvingande krav på den verksamhetsutövare som ska bygga en cistern. Problemet är att dessa eurokoder strider mot de sedan tidigare existerande regelverken från bland annat Arbetsmiljöverket och MSB. Konsekvensen har blivit att ingen cistern kan byggas inom Sveriges gränser i dag, något som på sikt kan få allvarliga konsekvenser för den svenska konkurrenskraften.
Problematiken påtalades av ett flertal remissinstanser redan i den remissrunda som föregick Boverkets beslut om att införa eurokoderna som tvingande krav. Flera remissinstanser påtalade också att de saknade en ordentlig konsekvensanalys av Boverkets förslag.
Boverket har i svar till de berörda branscherna dels hävdat att det inte föreligger motstridiga regelverk, trots att detta bekräftas av de övriga myndigheterna, dels kommenterat branschens problembeskrivning som ”överdriven”. Men faktum kvarstår – det byggs inga cisterner i Sverige i dag, på grund av dubbelregleringen.
Jag har blivit informerad av de berörda branscherna, som påtalat problemet för de olika myndigheterna och även för den politiska ledningen på Näringsdepartementet. Bland annat gav alliansregeringens bostadsminister Stefan Attefalls statssekreterare Ulf Perbo Boverket i uppdrag att i samarbete med Arbetsmiljöverket lösa problemet. Men ingenting har hänt!
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Vad gör statsrådet Mehmet Kaplan för att säkerställa att befintliga regelverk gällande byggnation av cisterner inte strider mot varandra, och när kommer Boverket att presentera en konkret lösning på problemet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:554
Webb-tv: Dubbelreglering vid byggnation av cisterner
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:112 Tisdagen den 9 juniProtokoll 2014/15:112 Svar på interpellation 2014/15:554 om dubbelreglering vid byggnation av cisterner
Protokoll från debatten
Anf. 31 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Fru talman! Ola Johansson har frågat mig vad jag gör för att säkerställa att befintliga regelverk gällande byggnation av cisterner inte strider mot varandra och när Boverket kommer att presentera en konkret lösning på problemet.
Ola Johanssons interpellation rör en mycket teknisk fråga. Regeringen delar bedömningen att den snarast behöver finna sin lösning. Det är angeläget att den aktuella branschen och övriga aktörer har tydliga förutsättningar för sina verksamheter. Både denna regering och den tidigare regeringen har varit tydliga med att detta lämpligast kan lösas av de berörda myndigheterna, främst Boverket och Arbetsmiljöverket.
Ola Johansson har lämnat en redogörelse om hur denna situation uppkommit och vad som har utspelats sedan dess. Jag vill göra några förtydliganden. EU-kommissionen har tidigare meddelat att medlemsstaterna bör vidta alla åtgärder som krävs för att se till att eurokoderna används vid beräkningar för byggprodukter som ingår i en bärande konstruktion, och de bör därför hänvisa till eurokoderna i sina nationella bestämmelser om utformning.
Fru talman! Sverige har genom Boverket gjort delar av eurokoderna juridiskt bindande genom att dessa tillsammans med nationella val i föreskriftsserien Europeiska konstruktionsstandarder, EKS, har ersatt Boverkets konstruktionsregler, BKR.
Arbetsmiljöverket och Boverket samarbetar nu i en konstruktiv anda för att lösa de problem som uppstått. Regeringen tror fortsatt att de berörda myndigheterna är bäst lämpade att finna en lösning. Myndigheterna har presenterat en tydlig och målinriktad tidtabell, där ambitionen är att ta fram förslag till regelförändringar före sommaren. Jag följer myndigheternas arbete noggrant och planerar i nuläget inte att vidta några ytterligare åtgärder.
Anf. 32 Ola Johansson (C)
Fru talman! Jag tackar minister Mehmet Kaplan för det positiva svaret. Detta är som sagt en mycket teknisk fråga. Likaväl som vi diskuterar kultur, sociala frågor och kunskapen i samhället kan vi diskutera teknik.
Skälet till att frågan ställs av Centerpartiet är vår oro över svensk industris konkurrenskraft och om jobben. Tekniska vägval och hinder som detta kan vara av stor betydelse. Skälet till att Boverket har valt att införa en ny föreskrift är implementeringen av eurokoder, som ministern nämnde. Eurokoder är ett samlingsnamn för standarder på beräkningsregler för dimensionering av så kallade bärverk i byggkonstruktioner. Det gäller alltså inte konstruktionen som sådan, utan de ingående delarna i byggnadsverket.
Att eurokoder implementeras i snabb takt är något positivt. Bygg- och anläggningsbranschen i vårt land har av tradition varit nationellt orienterad med stora aktörer. Eurokoderna öppnar dock för en mer internationaliserad och global marknad, vilket ger en positiv effekt på konkurrensen och på priserna, inte minst i bostadsbyggandet.
Vi har alla ett intresse av att sänka kostnaderna för byggindustrin. Och jag tror att vi delar uppfattningen att europeiska standarder kan öka konkurrensen och underlätta för byggföretag från resten av Europa att etablera sig i Sverige och, självklart, vice versa. Svenska byggföretag hävdar sig väl med passivhus, träbyggnad, stål och glas.
Men att Boverket nu har genomfört eurokoderna som tvingande krav har gjort att inga cisterner längre kan byggas på svensk mark utan måste transporteras hit efter att ha byggts efter ett fungerande regelverk i något annat land. Svenska skogs, process- och energiföretag står inför problem då de inte kan planera eller genomföra investeringar på grund av osäkerheten om var, när och hur vätskor ska kunna lagras. De cisterner som redan har byggts men inte har tagits i bruk ännu riskerar att stå som oanvända monument. Myndighetens ovilja att se problemet och konsekvenserna oroar branschen. Det är anledningen till min fråga.
Den förra regeringen uppmärksammade kritiken och gav myndigheten i uppdrag att arbeta fram en lösning. Det är måhända den som ministern nu aviserar i sitt svar. Men det har tagit tid, och inget har hörts på över ett år. Att ministern här lovar att det löser sig och att en lösning presenteras före sommaren är bra, men beroende på hur lösningen utformas kan vi kanske inte förrän om två eller tre år ha föreskrifter på plats som gör det möjligt att bygga cisterner i Sverige. Då måste vägen dit vara synnerligen konstruktiv.
Mehmet Kaplan har en stor tilltro till sina myndigheter. Det ska man kanske ha som minister. Men här har det visat sig att en av dessa inte har tagit till sig av den massiva kritiken från både industrin och andra myndigheter. Min följdfråga blir därför: Vad är det som pekar på att tidtabellen - klart före sommaren - håller, då det nu är knappt två veckor kvar till midsommar? Eller är det nästa sommar som åsyftas? När tror ministern att det kan vara möjligt att bygga cisterner på grundval av dessa nya föreskrifter?
Anf. 33 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Fru talman! Tack så mycket, Ola Johansson, för uppföljningsfrågorna! Jag kan klargöra det aktuella läget. Det handlar om att ett möte hölls i början av förra månaden, alltså för en månad sedan, mellan företrädare för Boverket och Arbetsmiljöverket. Båda myndigheterna var mycket nöjda med detta möte. Det är en förutsättning för att man ska kunna gå fram i en fråga. Som Ola Johansson sa är det här inte någon ny fråga. Frågan om dubbelreglering när det gäller cisterner lyftes första gången till regeringen i juni 2013. Färgen på den regeringen känner både Ola Johansson och jag väl till.
Det här är alltså en fråga som har legat och grott ett tag. Då är det viktigt att de myndigheter som har expertkunskapen når en samsyn. Det var den samsynen som jag hänvisade till i mitt anförande. En konkret tidtabell togs fram vid mötet. Där angav man att man gemensamt skulle ha klart ett förslag före sommaren. Det var någonting som myndigheterna utlovade. Jag som statsråd har naturligtvis att följa det väldigt noga. Jag välkomnar Ola Johanssons fråga, för den lyfter upp en mycket viktig bit av konkurrenssituationen som faktiskt möjliggör för vårt näringsliv att verka på samma villkor.
Men det är också viktigt att känna till att Boverket väldigt tydligt under förra mandatperioden påpekade att branschens egen standard när det gäller verifiering av stålcisterners bärförmåga inte skulle kunna gå att använda. Den frågan lyftes upp väldigt tydligt. Trots att Boverket tog upp detta gjorde man en utredning för att titta på om branschens egen standard skulle ge tillräckligt hög säkerhet mot brott. Om utredningen hade utfallit positivt hade Boverket enligt egen utsago i ett allmänt råd kunnat ange att även användning av branschens egen standard kunde accepteras som verifiering av bärförmågan. Utredningen visade dock att så inte var fallet för alla tänkbara förhållanden, däribland vind och snölaster, som en cistern kan utsättas för, varför något generellt allmänt råd inte kunde utfärdas.
Detta är alltså inte något som man har gjort lättvindigt och som man har tagit på volley, utan här har en utredning gjorts, och man har kommit fram till att de olika standarderna är problematiska. Den ena kan inte rakt av ersätta den andra. Därför har diskussionerna förts mellan branschen, Boverket, Arbetsmiljöverket och den gamla regeringen.
Här försöker vi hitta en väg framåt. Det är inte direkt en politisk stridsfråga, utan det finns en möjlighet att skapa goda förutsättningar för vårt näringsliv att kunna hantera en fråga som har legat alltför länge utan att någon har gjort någonting åt den.
Om den lösning som Arbetsmiljöverket och Boverket skissar på inte visar sig vara möjlig eller om den inte kan accepteras av berörda parter - det finns ju en möjlighet att myndigheterna kommer överens men att de berörda parterna tycker att det här är helt oacceptabelt - finns naturligtvis möjligheten för regeringen att besluta om att särskilt rikta ett uppdrag till myndigheten att skyndsamt lösa frågan. Där är vi inte än, men vi är väldigt nära.
Anf. 34 Ola Johansson (C)
Fru talman! Tack, statsrådet, för de ytterligare förtydligandena i svaret! Det var överraskande fyllt av sakkunskap, kan jag säga.
Du talar om en konstruktiv anda i ditt svar. Du nämner den konstruktiva andan och att båda parterna, de berörda myndigheterna, var nöjda med mötet. Men man är fortfarande lite nyfiken. Vad består denna nöjdhet av, och vad består denna konstruktiva anda av?
I den retorik som man har tagit del av tidigare tycks Boverket nämligen med stöd av regeringen ganska tydligt hävda att eurokoderna ska vara juridiskt bindande i det här fallet, medan branscherna, skogs, process- och energiindustrin, menar att koderna i stället borde utgöra en rekommendation så att det samlade regelverket kan fungera som en helhet, speciellt som det här rör bärverk och inte konstruktionen som helhet, som jag nämnde tidigare.
Man kan också fråga sig hur det kommer sig att branschens egna standarder inte går att använda, som hävdas i svaret, när det har gått att bygga cisterner i Sverige under många år tidigare och det dessutom byggs cisterner i resten av vår närmaste omvärld trots att eurokoderna finns och borde vara implementerade där.
Den dubbelreglering som nu råder - det är Arbetsmiljöverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Boverket - omöjliggör i dagsläget byggnation av cisterner på svensk mark. Det ställer till stora svårigheter för svensk industri. Det skapar en osäkerhet kring redan gjorda och planerade investeringar. Det hotar jobb och kunnande inom byggindustrin precis lika mycket som regeringens övriga bygg- och bostadspolitik gör.
Det finns ingenting om att införa obligatoriska eurokoder inom EU. Men jag kan, som sagts tidigare, hålla med om att det är bra med europeiska standarder då de är tillämpliga och kan bidra till att tillgången till exempelvis bostäder ökar genom bättre konkurrens mellan byggföretagen. Men i det här fallet leder det för närvarande till ett byggstopp. Tänk er själva om färdiga bostäder byggda med andra regelverk i vårt närområde skeppades hit på båt och flögs in och sattes på plats med helikopter!
I det här fallet gäller det behållare för drivmedel, kemikalier och oljor. Så länge de här miljöpåverkande och ibland mycket farliga vätskorna används i industrin måste de förvaras säkert och utan risk för läckage och utsläpp till miljön. Eurokoderna föreskriver endast egenkontroll och har inga regler för hur säkerhetstänkandet ska implementeras och tas om hand, så som görs i det nuvarande regelverket.
Låt oss hoppas och tro att ministerns förhoppningar om en lösning före sommaren håller! Jag tror att det är viktigt att vi diskuterar och ställer frågor om teknik och villkoren för svensk industri och byggbransch. Det är på tiden att berörda myndigheter gör sig av med prestigen. Det är mer än ett år sedan statssekreteraren Perbo beordrade dem att lösa detta. Skälet till att vi nu står här igen är att tiden har gått och ingenting tycks ha hänt. Beroende på vilken sorts lösning vi får se till sommaren kan vi få vänta ytterligare ett par år innan det går att bygga cisterner i Sverige. Under tiden skär utländska företag åt sig av den marknad som ändå finns i landet.
Frågan är hur Mehmet Kaplans utlovade lösning ser ut och vilken sommar cisterner kommer att kunna byggas i Sverige.
Anf. 35 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Fru talman! Tack så mycket, Ola Johansson, för uppföljningsfrågan, även om det i anförandet, naturligtvis helt enligt egen önskan, finns inslag av allmän bostadspolitik. Det förstår jag, eftersom Ola Johansson jobbar även med de frågorna.
Vi kan titta på vad som har hänt tidigare. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är något som - om man ska parafrasera Ola Johansson - damp ned med helikopter i knät på oss i den nya regeringen, utan diskussioner har förts mellan företrädare för branschen, Boverket, Arbetsmiljöverket och den tidigare regeringen. Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har, precis som Ola Johansson anförde, utfärdat regler på området. Det är regler som har anslutit sig till Arbetsmiljöverkets regelverk.
Den gamla regeringen följde till en början frågan "från sidan", om uttrycket tillåts, och tittade på lite vad som hände mellan de olika aktörerna. Men efterhand blev regeringen involverad i att försöka bidra till en lösning - det var vällovligt - och ett möte mellan företrädare för branschen, Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialdepartementet, som den tidigare bostadsministern satt i, hölls i april förra året. Det är alltså för drygt ett år sedan.
Man kan titta på vad som hände innan dess och efter dess. Det är relativt rimligt att anta att den här frågan behöver en lösning där alla inblandade parter, däribland de två myndigheterna, hittar en väg framåt. Det handlar ju inte om ja eller nej till cisterner, utan det handlar om att hitta bra vägar framåt för att lösa ett låst läge.
Det möte som jag hänvisar till och som Ola Johansson är naturligt nyfiken på innebär att vi har fått tydliga signaler om att både Boverket och Arbetsmiljöverket hittar en konstruktiv väg framåt. Just i nuläget pågår en diskussion mellan myndigheterna, med ambitionen att göra framsteg i närtid. Det är den information som jag gav i mitt inledningsanförande, och det är den information som jag ger återigen.
Jag måste också upprepa det jag sa tidigare. Om en lösning trots myndigheternas ansträngningar inte visar sig möjlig är det viktigt att veta att vi som regering kan besluta om ett särskilt riktat uppdrag till myndigheterna att skyndsamt lösa frågan. Det är en möjlighet som vi har, och den kan Ola Johansson vara tillfreds med, för jag delar Ola Johanssons farhåga: Eftersom den här frågan inte löstes under förra regeringen och om inte vi löser den skyndsamt skapar den ytterligare problem för en bransch som faktiskt inte är förtjänt av mer problem utan snarare lättnader.
Anf. 36 Ola Johansson (C)
Fru talman! Tack så mycket, ministern, för ytterligare ett svar! Jag tror att det är viktigt att vi genom den här debatten väcker frågan och belyser den på det sätt som vi gör. Jag är tacksam för att frågan har tagits så seriöst.
Centerpartiet prioriterar svensk industris konkurrenskraft och de jobb som följer av de små och medelstora företagens möjligheter att vara underleverantörer, exempelvis till processindustrin och cisternbyggarna. Vi vill också se en bättre konkurrens på byggmarknaden där svenska företag, både små och stora, hävdar sig väl. Därför menar jag att byggbranschens villkor som helhet är viktiga att belysa.
Detta är en del av helheten som är nog så viktig. Eurokoder är bra. De stärker och ökar möjligheten till konkurrens, men de ska användas på rätt sätt.
Alla ska bidra till att hitta en väg framåt.
Jag kan förstå att vi i ministerns svar inte har fått någon lösning som beskriver exakt hur vägen framåt ser ut, vilket hade varit märkligt. Men beroende på vad den är kanske vi ändå måste räkna med att det tar två till tre år, även om vägen framåt är i konstruktiv anda och man fortsatt är nöjd med sina möten mellan de båda myndigheterna. Det kan alltså ta två till tre år innan föreskrifter finns på plats.
Finns det en farhåga från ministerns sida att de övriga parterna inte är nöjda med beskedet finns det verkligen behov av att regeringen agerar - jag gläder mig åt att ministern aviserar det. Men är det någon form av övergångsregler som vi talar om? Övergångsregler skulle i så fall kunna innebära, vilket branschen har föreslagit, att eurokoderna är att betrakta som rekommendationer och att de nuvarande reglerna får gälla tills vidare, vilket branschen också har föreslagit.
Anf. 37 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Fru talman! Tack, Ola Johansson, för att du tar upp en viktig och angelägen fråga för branschen!
Branschen är naturligtvis angelägen om en snabb lösning och har varit mycket tydlig med vilka ingångar som de har. Genom skrivelser, mejl och telefonsamtal, där den senaste skrivelsen kom i slutet av april månad, har de framfört sina synpunkter. Det är också därför vi tycker att frågan är oerhört viktig att hantera på ett skyndsamt sätt. Därför är det också bra att det finns en riksdagsledamot som lyfter upp frågan, så att vi har möjlighet att föra fram hur positionerna ser ut.
Hittills har jag inte sett att myndigheterna drar ut på detta. De framför hur de har jobbat, och vi har lyssnat på dem. Den senaste uppdatering som jag har fått innebär att detta går så snabbt som det kan gå.
Det finns en viktig bit som också den gamla regeringen hade. Efter det att myndigheterna har kommit fram till en gemensam lösning som kan accepteras av branschen kommer ett arbete att börja med att förankra myndigheternas förslag till lösning. Det är något som måste göras oavsett vilken färg det är på regeringen. Det kommer att ta en tid att göra det, men vi kommer att skynda på det, för vi tycker att det är en oerhört väsentlig del för att konkurrenskraften och möjligheterna att utföra verksamhet i Sverige för svenska företagare fortsatt ska kunna vara höga och oinskränkta.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.