Regeringens handels- och företagarpolitik

Interpellation 2014/15:400 av Lars Hjälmered (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-03-12
Överlämnad
2015-03-16
Anmäld
2015-03-17
Sista svarsdatum
2015-04-07
Svarsdatum
2015-04-17
Besvarad
2015-04-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

 

Den senaste tiden har vi sett flera varsel i svenskt näringsliv. Dessa visar att vi verkar i en hård konkurrens och inte kan ta något för givet.

Sverige har byggt sitt välstånd på handel med andra länder men i dag är konkurrensen stenhård. Ett bra företagsklimat är A och O för att Sverige ska kunna konkurrera och att Sverige ska vara intressant att investera i.

Vad som behövs för att vi ska få färre av den här typen av tråkiga nyheter är en regering som genomför reformer och underlättar för industrin. Tyvärr ägnar sig regeringen och Mikael Damberg i stället åt att tala om innovationsråd och industrikansler men fattar samtidigt konkreta beslut som försämrar för svenskt näringsliv.

En ny skatt på lastbilar, högre kostnader för att anställa samt minskade satsningar på väginvesteringar leder knappast till fler innovationer och mer företagande. Man kan vidare fråga sig om det finns fler branscher än vård, skola och omsorg där regeringen avser att mota bort privat företagande.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Vilka initiativ är ministern beredd att ta med anledning av nyligen lagda varsel och en hårdnande internationell konkurrens?

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att förbättra företagsklimatet i Sverige och underlätta för industrin?

Står ministern och regeringen fast vid att ett handelsavtal mellan EU och USA är en bra idé?

Debatt

(13 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2014/15:400, Regeringens handels- och företagarpolitik

Interpellationsdebatt 2014/15:400

Webb-tv: Regeringens handels- och företagarpolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 93 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Lars Hjälmered har ställt tre frågor till mig om regeringens handels- och företagarpolitik, nämligen

vilka initiativ jag som minister är beredd att ta med anledning av nyligen lagda varsel och en hårdnande internationell konkurrens

vilka åtgärder jag som minister tänker vidta för att förbättra företagsklimatet i Sverige och underlätta för industrin

om jag och regeringen står fast vid att ett handelsavtal mellan EU och USA är en bra idé.

Erfarenheter från tidigare varsel visar att det är viktigt att snabbt ta kontakt med berörda orter. Därför har regeringen tillsatt en statssekreterargrupp med uppgift att hantera frågor kring näringslivets strukturomvandling oavsett var i landet den sker. Det handlar om att koordinera eventuella insatser och att ha kontakt med berörda lokala, regionala och nationella aktörer samt att inhämta information.

Regeringen gör i den här typen av situationer alltid en bedömning av behovet av insatser beroende på de förutsättningar som råder lokalt och regionalt i den del av landet där ett varsel läggs. Regeringen följer nu utvecklingen och har en nära dialog med aktörerna på de berörda orterna. Regeringen ser också kontinuerligt över möjligheterna till ytterligare insatser för att främja långsiktig konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Regeringen arbetar med flera olika åtgärder för att förbättra företagsklimatet och underlätta för industrin. Det nyligen tillsatta innovationsrådet ska bidra med förslag på insatser för att utveckla och stärka Sveriges innovations- och konkurrenskraft i den alltmer digitaliserade och globaliserade ekonomin.

Efter sommaren 2015 presenterar regeringen en exportstrategi för att fler företag ska börja exportera och för att stärka svenska företags närvaro på tillväxtmarknaderna.

Regeringen ser även över de statliga finansieringsinsatserna. En utredning är tillsatt och kommer att lämna ett betänkande till sommaren.

Vidare pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram en nyindustrialiseringsstrategi som ska ha inriktning mot högt kunskapsinnehåll och förädlingsvärde i svenska produkter och stärka förutsättningarna för innovation och produktion i Sverige.

Detta är några av de åtgärder som står högt på regeringens dagordning för att förbättra företagsklimatet i Sverige och underlätta för industrin.

Vad gäller de pågående förhandlingarna om ett kommande frihandelsavtal mellan EU och USA är Sveriges position väl känd. Regeringen arbetar aktivt för att riva handelshinder samt för progressiva internationella handelsavtal. Ett kommande frihandelsavtal mellan EU och USA bör vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar.

Regeringens målsättning är att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt för att stödja tillväxt och sysselsättning utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras. Dessa målsättningar har EU:s medlemsstater enhälligt slagit fast i det förhandlingsmandat som ministerrådet den 17 juni 2013 gav till EU-kommissionen. Inför ministerrådets beslut var EU-nämnden enig om att Sverige skulle rösta för mandatet.


Anf. 94 Lars Hjälmered (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det har den senaste tiden lagts ett antal varsel på olika orter av olika företag. Det viktiga i närtid för de människor som drabbas av detta är att de får ett snabbt stöd i omställning. Jag tycker att man ska börja med den punkten. Det kan handla om att man via Trygghetsstiftelsen får en möjlighet att komma vidare till ett nytt arbete, ta en utbildningsplats eller kanske starta ett företag.

Jag ska också, herr talman, vara tydlig med att det inte kommer att vara min poäng i den här debatten att säga: Statsrådet Damberg är ansvarig för varsel som läggs av till exempel Ericsson eller Sony. Det vore nämligen ohederligt.

Jag tycker att det finns något som kan vara en mer intellektuell och viktig utgångspunkt. När den här typen av händelser inträffar är det viktigt att politiskt stanna upp och fundera på: Vilka är de riktigt stora utmaningarna för Sverige? Vilka slutsatser kan vi politiskt dra av den här typen av varsel? Sedan kan man göra den politiska analysen. Det är där någonstans, herr talman, jag tycker att man ska ha en sådan här interpellationsdebatt.

Vi kan titta på det som nu händer. I stort kan vi se att Sverige kanske under det kommande decenniet kommer att möta en serie av rätt stora utmaningar. Det är en tilltagande globalisering och konkurrens mellan länder och mellan städer. Det är en hårdnande konkurrens på ett helt annat sätt än tidigare.

Vi ser fortsatta behov i Sverige av att få in fler unga på arbetsmarknaden och att få in fler utrikes födda på arbetsmarknaden. Vi ser en demografisk utveckling. Det är fantastiskt att folk lever längre, men det ställer helt andra krav på att människor arbetar längre och finns med och finansierar viktiga välfärdsverksamheter.

Vi kan se ett behov av att få fler företag att inte bara starta - där faller Sverige ofta väl ut - utan också växa till på ett sätt de inte har gjort.

Det är där någonstans, herr talman, jag tycker att man ska fundera och ställa detta med varsel. Det är också där som min oro delvis är när det gäller den här regeringen.

Pratar vi om ungas möjligheter och behov är Mikael Dambergs svar att göra det flera tusenlappar dyrare varje månad att anställa en ung människa. Pratar vi om de demografiska utmaningarna och vikten av att fler äldre stannar ett tag till på arbetsmarknaden är Mikael Dambergs och regeringens svar att göra det mindre lönsamt för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden och att göra det dyrare att anställa äldre. Pratar vi om vikten av goda kommunikationer med omvärlden för att det ska fungera är Mikael Dambergs och regeringens svar att införa kilometerskatt på lastbilar, inte lägga fram förslag om långa lastbilar, som stärker konkurrenskraften för skogsnäringen, och att arbeta för att lägga ned till exempel Bromma flygplats, som nu är aktuell.

Herr talman! Det är här någonstans som jag tycker att oron är. Det kommer också framöver - det kan vara om en månad, eller det kan vara om ett år - att läggas varsel som en del av en strukturomvandling och en hårdnande konkurrens. Vi kan aldrig någonsin värja oss mot att det läggs varsel och att det sker en förändring. Men för att vi ska få färre nyheter av den här tråkiga typen måste vi ha en väldigt aktiv näringspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi kan titta i den nu aktuella vårpropositionen, som lades fram av regeringen. Mikael Damberg talar med stolthet om en del satsningar som regeringen gör men föreslår samtidigt skattehöjningar för näringslivet som är 75 gånger större än de satsningar han vill göra.

Vi kan till exempel ta upp den viktiga besöksnäringen. Mikael Damberg föreslår en, tycker jag, lovvärd satsning när det gäller besöksnäringen. Det handlar om att locka internationella turister till Sverige. Då pratar vi om 30 miljoner kronor. Samtidigt föreslår ministern skattehöjningar för den viktiga besöksnäringen på 1 500 miljoner kronor. Man satsar alltså 30 miljoner kronor och höjer skatter med 1 500 miljoner kronor för den branschen.

Det enkla i politiken är att prata om konkurrenskraft, men vid dagens ände handlar det om vad man konkret gör. Där har jag en oro, herr talman.


Anf. 95 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Tack för interpellationen! Det är en väckarklocka när det är så här stora varsel i högteknologisk industri i Sverige. En förklaring kan vara en hårdnande internationell konkurrens och en strukturomvandling i företagen. Men samtidigt väcker det frågan om Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och vår förmåga att skapa fler jobb i vårt land.

Man kan då tänka på problembilden kring de högteknologiska företagen. Jag har faktiskt aldrig hört dem säga: Det ni borde göra som politiker nu är att lägga 16-18 miljarder kronor per år på sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Det stärker Sveriges globala konkurrenskraft. Det skapar nya exportmöjligheter för oss. Det skapar ett innovativt klimat i våra företag, så att vi kan skapa nya produkter och tjänster.

Har du hört det? Jag träffade Sony Mobiles ledning när jag var nere i Lund. De tog inte upp den frågan med mig och sa: Det här var den fråga som kunde ha gjort att den japanska företagsledningen hade valt att lägga ännu mer av forskning och utveckling i Sverige i stället för i Tokyo.

Vi ställer nu om, så att vi prioriterar sådant som vi vet skapar förutsättningar för innovation och nya jobb. Det handlar om kunskapssatsningar. Det är stora satsningar på kunskap, på både universitet och högskolor. Det handlar om fler utbildningsplatser men också om högre kvalitet. Det handlar också om satsningar på grundskolan.

Jag tror att vi är ganska överens om att den kanske långsiktigt största utmaningen för svensk konkurrenskraft är våra fallande kunskapsresultat. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera om de globala viktiga företagens investeringar om vi inte har en väldigt hög kunskapsnivå i Sverige. Då duger det inte att 13 procent av eleverna lämnar grundskolan utan att ens ha behörighet att komma in på gymnasiet.

Vi måste styra om resurser för att göra de kunskapsinvesteringarna. Det handlar inte minst om Sveriges lärare. Det handlar om att öka attraktiviteten i läraryrket, att höja lärarnas löner och att ta bort arbetsuppgifter från lärarna så att de kan jobba mer med huvuduppgiften: att undervisa våra barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De stora investeringarna i vårbudgeten ligger i bostadspolitik. När jag lyssnar på Stockholms Handelskammare eller handelskamrar runt om i Sverige säger de: Det kanske största tillväxthinder som Sverige har i dag är att bostadspolitiken inte har producerat tillräckligt många bostäder.

Vi vet att bostadsbyggandet har ökat en del under senare år. Men vi vet också vad som inte byggs på bostadsmarknaden: hyreslägenheter, den mest flexibla formen av boende.

Vi riktar ett stöd på 3,2 miljarder kronor för att stimulera byggandet av hyresbostäder och för att bygga små lägenheter till studenter och unga människor för att de ska kunna komma in på bostadsmarknaden.

Än så länge har jag bara hört Moderaterna tala ned det här, trots att vi vet att detta med bostadspolitiken är ett av de största tillväxthindren för Sverige. När vi gör ännu större satsningar på infrastruktur viftas det bort, men det går inte en vecka utan att tågen står stilla runt om i Sverige. Det drabbar faktiskt inte bara pendlare. Det drabbar också vår viktiga exportindustri.

Vi har gjort en analys av varför produktiviteten i princip har varit noll de senaste åren, under den borgerliga regeringstiden. Det är inte bara ert fel; det är inte det jag säger. Men ett problem har varit att man har underinvesterat i Sverige. Det är en av förklaringarna.

Det andra är att vi har investerat för lite i humankapital och utbildning. Det är det vi försöker styra om till. Det handlar om investeringar i infrastruktur, investeringar i bostäder och investeringar i kunskap och kompetens, det som bygger Sverige starkt framöver.

Om man politiskt ska ta ansvar för framtidens konkurrenskraft måste man orka finansiera de investeringar som långsiktigt är viktigast för våra globala företag, som väljer att titta på Sverige och som fattar sina beslut om var de ska göra nästa investering eller forskningssatsning.


Anf. 96 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Häromdagen hade statsministern en presskonferens. Han hänvisade då till World Economic Forum, som gjort en granskning av Sverige. Den handlar om konkurrenskraft, entreprenörskap och innovation. Man kan titta på vad World Economic Forum ger för rekommendationer till Sverige. De säger alltså att vi har för höga skatter generellt på entreprenörskap, ett krångligt skattesystem och en inte så flexibel arbetsmarknad som vi borde ha. Det är de tre tydliga rekommendationer de ger.

I den vårproposition som regeringen nu har lagt fram adresserar inte statsministern, Damberg och de andra de problem och rekommendationer som World Economic Forum kommer med. När de säger att vi har för höga skatter är Dambergs svar: Lägg på en skattesmäll på det svenska näringslivet. Man tar inte heller tag i olika lösningar kring flexibiliteten på arbetsmarknaden.

Det vi behöver för att möta de stora utmaningarna för Sverige kring demografi, globalisering och den konkurrens som kommer med detta samt behoven att få fler unga, utrikes födda och äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden är en aktiv näringspolitik. Jag kan med oro se att vi har en regering som rätt kirurgiskt kickar in skattesmällar som gör det mindre lönsamt att arbeta och mindre lönsamt att anställa. Vi kan titta på det när det gäller de unga. Vi kan titta på det när det handlar om drivkrafterna för att äldre ska stanna kvar på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mitt svar handlar om fortsätta viktiga satsningar på forskning, bygga vidare på det som alliansregeringen har gjort, likadant när det gäller infrastrukturen, att investera tungt också under de kommande åren. Det kan också gälla handfasta saker som lastbilsförslaget, som konkret ska ändra förutsättningarna för den viktiga skogsindustrin, men också att välja bort sådana saker som flygskatt och kilometerskatt och helt enkelt stänga den onödiga utredning som regeringen har för att lägga ned Bromma flygplats. Det är ett tydligt exempel på vikten av att landets kommunikationer ska fungera på olika sätt. Det handlar också om bostadspolitiken, men då väljer jag en annan väg än statsrådet Damberg. När han väljer subventionspolitiken, som av en samlad expertis i Sverige döms ut som ineffektiv, dyr och dålig, har vi andra lösningar för att få det att fungera.

Herr talman! Man kan summera detta och de förslag som Mikael Damberg lägger: De talar om lovvärda satsningar, men problemet är att de bleknar i jämförelse med de samlade effekterna för det svenska näringslivet. Satsar man några hundra miljoner och höjer skatter samlat på arbete och företagande för miljardbelopp, 75 gånger mer, har det stor effekt.

I alla mina besök och på alla mina resor jag gör är det tydligt att bostadsfrågan finns där men också skattevillkoren för enskilda entreprenörer, där vi behöver göra mer. Ett genomgående tema är inte att de skatteförslag som regeringen lägger fram, som konsekvent gör det dyrare att anställa och konsekvent gör det dyrare att starta och driva företag i Sverige, är den lösning som gör att man anställer fler människor och får företag att växa.


Anf. 97 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! En av de frågor som Lars Hjälmered ställer i interpellationen handlar om handelsavtalet mellan Europeiska unionen och Förenta staterna. Ett handelsavtal mellan världens två största ekonomier skulle kunna öppna väldiga möjligheter för jobb i Sverige, för små och medelstora företag att utvecklas och växa.

I svaret säger näringsministern att han står fast vid sin linje. Det är bra - tack för det! Men jag blir samtidigt lite fundersam när jag tittar på regeringsunderlaget och företrädare för regeringsunderlaget. Partiordföranden för Vänsterpartiet säger uttryckligen, både i debatter och i andra sammanhang, att frihandelsavtalet mellan världens två största ekonomier ska stoppas. Miljöpartiet säger kanske inte rent ut att avtalet ska stoppas, men i någon form av passiv aktivitet eller aktiv passivitet försöker man hela tiden få in problemformuleringar och försöker problemfokusera på områden som i grunden handlar om att bromsa och förminska avtalet.

Jag tänker framför allt på en del i handelsavtalet, nämligen tvistlösningsmekanismen: Vad händer om en stat, en nation, kommer i tvist med ett företag som har sitt säte och ägarskap i ett annat land? Det är en tvistlösningsmekanism som förekommer i så gott som alla handelsavtal världen över. Den är till för att säkra att det ska finnas en juridisk hållbarhet även om man handlar och agerar över gränserna, även om man handlar, agerar och verkar gentemot andra nationers regeringar.

Herr talman! För inte så länge sedan var det en av Socialdemokraternas främsta representanter i Europaparlamentet som röstade emot att tvistlösningsmekanismen skulle ingå i handelsavtalet. Det var en tidigare minister i en socialdemokratisk regering, Marita Ulvskog, som har haft många poster, till exempel partisekreterare. Det är en framstående representant för Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja fråga näringsministern: Är det besvärande att det bland företrädare för regeringsunderlaget finns starkt kritiska röster och att det till och med finns företrädare som aktivt motarbetar regeringens ambition att driva igenom och stötta ett handelsavtal mellan världens två största ekonomier? Är det besvärande för regeringens handlingsplan?


Anf. 98 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Jag hade inte tänkt gå upp i debatten, men sedan lyssnade jag till Lars Hjälmered och blev helt häpen över hur kort minnet är beträffande vad som har hänt på sex månader och om det har blivit något slags blockering i historiebilden av Sverige under den borgerliga regeringstiden.

Jag ska ta fasta på två frågor som Lars Hjälmered tog upp. Den ena var bostadsbyggandet. Det byggdes i snitt 15 000-16 000 bostäder per år i Sverige under den borgerliga regeringens tid. Det hade behövt byggas 40 000-45 000 bostäder varje år under den borgerliga regeringens tid för att vi över huvud taget skulle kunna ha rimliga tillväxtmöjligheter i de regioner där det saknas bostäder. Jag minns att Stockholms Handelskammare vid flera tillfällen har skrikit efter att få både en bättre infrastruktur till Stockholm och en betydligt större bostadsbyggnation i Stockholm.

Vad skedde då under den borgerliga tiden? Inte särskilt mycket. Visst byggs det i Stockholm, men fortfarande är det långt ifrån tillräckligt för att man ska kunna skapa de bästa förutsättningarna för tillväxt här såväl som i andra delar av tillväxtregionerna i Sverige. Där tycker jag att Moderaterna och den borgerliga regeringen är oss svaret skyldiga.

Det andra som jag tar fasta på är detta med ungdomsarbetsgivaravgiften. Ungefär 1,4 miljoner skulle varje arbetstillfälle ha kostat när man anställer utifrån den modell som den borgerliga regeringen genomförde. Jag minns att det var framför allt Centern som stod bakom detta, men det var naturligtvis även Moderaterna, eftersom det var ett förslag och beslut från regeringen. Vad var nyttan med att använda pengarna så ineffektivt?

Varje företagare tänker, enligt mitt förmenande - jag har själv ett företag, förvisso vilande nu: Jag anställer när jag har tillräckligt med intäkter och tillräckligt med affärer för att kunna anställa en ytterligare person. Jag har heder i kroppen. Det viktigaste för mig är inte att jag ska få skattesubventioner för att anställa personal, utan det viktigaste för mig är att jag har hederliga och bra affärsintäkter för att jag ska kunna få igång en bra affärsverksamhet och på det viset också se till att trygga anställningar på ett bra och vettigt sätt. Det är grunden i hela den ekonomiska teorin när det gäller att jobba med företagande.

Lars Hjälmered! Tycker du att det är skäligt att staten ska skattesubventionera till exempel hamburgerkedjor vars huvudmålgrupp för att anställa personal är personer upp till 24 år? Är det skäligt att de ska hundratals miljoner i aktieägarutdelningar som en följd av att staten på ett vällovligt sätt har stått för sänkta ungdomsarbetsgivaravgifter till dessa företag? Det tycker jag är rätt dålig politik över huvud taget. Då är det självklart att regeringen riktar udden åt ett annat håll, för att försöka effektivisera och använda statliga medel för att göra det ännu bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur mycket bättre blev det för ungdomarna att få arbete i Sverige under den borgerliga regeringen? Sjönk arbetslösheten? Nej. Stod den still? Ja. Hände det något effektivt? Nej.

Hur kan ni stå här och anklaga oss efter sex månader när ni hade chansen i åtta år att göra något helt annorlunda? Det annorlunda ni gjorde var bland annat att subventionera företag med statliga medel. Det ledde inte till något annat än en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet.


Anf. 99 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Jag ska ta upp en sak som ibland borde sägas om bostadspolitiken. När jag kom in i politiken i början av 90-talet var problemet inte att det byggdes för lite. Då revs bostäder i många kommuner runt om i vårt land för att det hade byggts för mycket. I storstäderna kunde man ganska lätt få en bostad om man var beredd att inte bo i de mest centrala lägena. Det var i princip bara fyra fem kommuner i hela Sverige som hade någon typ av bostadsbrist. Storstadsregionerna var de allra viktigaste. Ibland finns det anledning att komma ihåg detta när man säger att det inte har byggts på så länge.

Sedan exploderade allt, och det ställdes mycket stora krav, inte minst på grund av att vi hade många nya universitetsorter som växte fram i snabb takt. Detta gjorde att det behövdes väldigt många nya bostäder.

Det finns anledning att påminna om detta ibland, eftersom det låter ungefär som om några onda regeringar under 60-, 70- och 80-talen aldrig någonsin byggde någonting för att de inte ville. Men det är faktiskt fel.

TTIP är viktigt. Det är kanske en av de saker som kommer att innebära ett stort uppsving för ekonomin i USA men inte minst inom EU.

Frågan om ISDS är mycket besvärlig. Ändå har man inte kommit till de riktigt besvärliga frågorna, nämligen frågorna om GMO och djurhälsa. Det finns många andra besvärliga frågor, för att inte tala om de protektionistiska stämningar som råder i mycket stora delar av de amerikanska delstaterna. Den produktion som finns där får absolut inte röras. Men så långt har man inte ens kommit än.

Jag ska säga någonting om TTIP och ISDS. ISDS är någonting som utvecklas över tiden. Den ISDS som eventuellt kommer att finnas med i TTIP kommer inte alls att se likadan ut som många andra. Förmodligen måste man just i detta avseende förhandla om ganska många handelsavtal mellan EU och andra länder, helt enkelt därför att det inte är särskilt modernt. Man har framför allt inte den insyn som man skulle behöva ha i denna typ av processer. Det finns ingen insyn som i andra rättsprocesser. Det är en kritik som har riktats och som är korrekt. Där bör man fundera på om man kan ändra detta på något sätt.

Slutligen skulle jag vilja säga någonting om frågan om det är besvärande att det är någon som säger någonting. Nej, det är inte besvärande. Men det som är besvärande är att kritiken mot TTIP finns praktiskt taget överallt. Vilka grupper man än kommer till finns det några som kritiserar det ur ett eller annat perspektiv. Därför tror jag inte alls att det är besvärande att en ledamot i EU-parlamentet gör detta.


Anf. 100 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska återgå lite grann till interpellationen. Det är många frågor som diskuteras i interpellationen. En fråga som jag ändå vill uppehålla mig lite grann vid är: Vad är det som har byggt svensk konkurrenskraft historiskt? Vad är det som gör att vi är ett av de länder som har varit mycket konkurrenskraftiga historiskt sett? Vad har skapat denna innovationskraft och denna omställningstakt?

Jag brukar ibland säga att vi nästan har svart bälte i strukturomvandling. Vi har gått från gamla jobb till nya jobb. Detta skiljer Sverige från ganska många andra länder. Det kanske är en av förklaringarna till att vi har haft en så positiv syn på strukturomvandling. Det kan också vara en av förklaringarna till att svenska folket nästan uppfattas som en testmarknad för många globala företag, därför att vi prövar nya produkter och tjänster tidigt.

Jag har kommit fram till en förklaring, och jag är lite intresserad av att höra Moderaternas syn på den eftersom man talar om en flexibel arbetsmarknad. Det är viktigt med en flexibel arbetsmarknad, från det gamla till det nya. Den svenska modellen har byggt på att vi inte har försvarat och hållit fast vid gamla jobb. Men staten har varit viktig för att trygga människorna i omställningen.

Jag hörde tidigare i debatten hur Moderaterna raljerade över a-kassehöjningen. A-kassans tak har inte höjts på 13 år. En vanlig tjänsteman i Sverige i dag får ut 39 procent av sin tidigare lön. Är det bra för en långsiktig omställningsförmåga i svensk ekonomi? Skapar det ett klimat i Sverige där människor kan känna att de kan gå från det gamla till det nya utan att känna oro? Om man misshandlar a-kassan år ut och år in, kan det då skapa rädda medborgare? Kan det skapa medborgare som inte vågar ta steget till det nya och som framför allt kommer att bli motståndare till strukturomvandling, som vi alla säger är helt nödvändig för att det ska fungera i den globala konkurrensen där förändringarna bara går snabbare och snabbare?

Jag ställer frågan därför att man ibland inte lyfter fram frågan om strukturomvandling kopplat till hur svensk arbetsmarknad fungerar. Jag tror att det är viktigt att försvara en svensk arbetsmarknad med starka parter som sluter avtal, men där staten också har en roll att skydda arbetstagarna om de kommer på obestånd eller drabbas av arbetslöshet.

När jag lyssnar på Moderaterna blir det lite déjà vu-upplevelse av när man själv hamnade i opposition, nämligen att det är mycket svårt att tänka nytt första tiden. Man är nästan inne i en förnekelsefas och säger: Allt vi tyckte för sex månader sedan måste vi hålla fast vid.

Men jag tror att själva poängen med att hamna i opposition måste vara att man tänker lite nytt och tänker om. Det har Moderaterna än så länge inte orkat med. Detta blir som en repig skiva från valrörelsen, där de försvarar varenda skattesänkning de kan komma på och tror att det är det absolut viktigaste för näringslivet.

Men baksidan av det kommer att avslöjas ganska snart när Moderaterna ska redovisa sin vårmotion. Då handlar det om vad de väljer bort, om de väljer bort järnvägsunderhållet, bostadsinvesteringarna, högskolesatsningarna eller de stora skolinvesteringarna framöver, bland annat investeringar i läraryrkets status. Det är miljardinvesteringar som föreligger de kommande åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det enda som jag hör är: Nej, vi kan inte göra någonting för att finansiera de investeringar som Sverige behöver för att stå starkt inför framtiden.

Då blir jag lite nervös. Men det kan också vara en förklaring till att Sverige har hamnat i en situation med 74 miljarder i budgetunderskott i år. Att vi har så stora underskott kan bero på att Moderaterna fortsatt är helt fixerade vid skattesänkningar, trots att expertgrupp efter expertgrupp har dömt ut dessa skattesänkningar som ineffektiva och säger att man kan använda dessa pengar bättre för att bekämpa ungdomsarbetslösheten men framför allt för att skapa global konkurrenskraft.


Anf. 101 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Sverige möter en serie av stora utmaningar. Jag tror att det enkla i politiken är att lite skissartat dra upp visioner eller tala om vissa ord som entreprenörskap och företagande. Men slutligen handlar det mycket om vad man gör i konkret politik och handling.

Herr talman! Där kan vi konstatera att Mikael Damberg och hans kollegor vill införa en kilometerskatt, en skatt på avstånd, som försämrar konkurrenskraften för viktiga näringsgrenar framför allt utanför de större städerna. Man har bromsat förslagen om långa och tunga lastbilar, man trycker undan företag inom vård och skola, man har försökt kringskära patienternas rätt att välja vårdcentral, man vill dubblera skatten för unga anställda och man vill göra det mindre lönsamt för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. I en tidigare diskussion om handelspolitiken har man tagit upp de problem som har varit där. Före valet gav man tydliga löften om att man skulle hålla fast vid överskottsmålet och sunda statsfinanser. Men knappt sex månader senare var man beredd att överge det viktiga överskottsmålet.

Man gav före valet ett löfte om ROT-avdraget, vilket blev till ytterligare ett valsvek. Man jobbar på att lägga ned Bromma flygplats, och det är så få förslag som kommer till riksdagen att vi blir tvungna att ställa in en serie utskottsmöten. Det kommer nämligen inte nog med förslag på näringspolitikens område.

Det är ur den myllan, alltså när man mäter det i konkret handling, som en del av min oro kommer, herr talman. Vad är det egentligen som behövs? Jo, det handlar om sådant som lägger en grund för fler växande företag och fler jobb. För min del handlar det om bostadspolitiken, forskningsinvesteringarna, infrastrukturen och den flexibilitet ministern nämner. Ett förslag från oss handlar till exempel om att kunna höja åldern för när människor kan ansöka om studiemedel. Det är ett av flera förslag från oss om hur man kan bidra till en omställning mitt i livet.

Man kanske dock även måste komma fram till att skatterna påverkar drivkrafter för att arbeta och för att vara entreprenör.


Anf. 102 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Det är många frågor här, och på fyra minuter kan man kanske inte svara på alla. Vi får väl återkomma i en annan interpellationsdebatt någon annan fredag eftermiddag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag frågade om det var besvärande att det finns framstående företrädare för regeringsunderlaget som mer eller mindre aktivt vill motverka delar av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Förenta staterna. Jag tog några exempel, och jag vill förtydliga detta. Det rör sig om partiordföranden för Vänsterpartiet, som efter det att Saudiavtalet var på tapeten sa: Nu har vi bromsat det här, och nu stoppar vi TTIP nästa gång. Det var en partiordförande som företräder regeringsunderlaget som sa detta.

Marita Ulvskog är gruppledare för Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Det är inte vem som helst. Hon är dessutom vice ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Det är frågor som är väldigt viktiga när man talar om ett handelsavtal mellan världens två största ekonomier. Det kommer att betyda mycket för näringsutvecklingen, handeln mellan länderna och möjligheten att utveckla sysselsättningen i respektive medlemsländer.

Det är alltså inte vem som helst som säger nej till en av de viktigaste delarna av ett handelsavtal, nämligen en tvistlösningsmekanism som skyddar äganderätten och ser till att tvister kan lösas på ett kontrollerat, organiserat och juridiskt hållbart sätt. Att en person som har en framträdande position är emot detta är anmärkningsvärt. Jag frågar igen: Tycker näringsministern att det är besvärande med dessa röster i regeringsunderlaget? Med vilken kraft kan regeringen driva det här?


Anf. 103 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Att lyssna till Moderaterna i näringspolitiken är som att lyssna på en gammal stenkaka. Det är dags att byta! Ni kan åtminstone gå över till cd-format. Numera finns också mp3, Youtube, Spotify och annat att hålla sig till. Bli lite mer moderna! Skattesänkningar är inte svaret på allt.

Det är bara att konstatera att den sexmånadersblockering som just nu har fastnat hos er gör att det väl är bra att ni för närvarande är i opposition, så att ni får tänka till, tänka nytt och tänka annorlunda. Kom tillbaka till den verklighet vi har i dag! Era metoder fungerade inte. Var ärliga och säg det vid nästa debatt. Konstatera det! Rannsaka er själva. Lägg ned lite tid och kraft. Ni skulle företräda arbetslinjen, och arbetslösheten stod still. Det hände nada, njet och ingenting - i alla fall marginellt lite.

När ni anklagar och kritiserar den nuvarande regeringen för dess näringspolitiska ambitioner känns det som att ni inte har gjort någon som helst självrannsakan eller hemläxa. Ni har inte funderat över vad det var som gick fel och varför ni inte vann valet. Väljarna var ju trötta på de tomma, plakatpolitiska pamfletterna ni framförde i valrörelsen. Man ville ha något annorlunda, en ny modell och en ny metod, för Sverige. Man ville skapa hopp och förutsättningar - skapa någonting som gör att de unga faktiskt kommer i arbete med riktiga villkor och sjysta löner och där företagen inte nödvändigtvis får subventioner för att anställa.

I stället ska det byggas en grund för en näringspolitik där företagen jobbar med sund konkurrens och där man kan få fram bra innovationer som fortsätter att stärka den svenska exporten. Man ska fortsätta gynna och främja den svenska forskningen, som så många gånger och under decennier - under sekler - har varit oerhört framgångsrik. Det är på det viset man bedriver en bra näringspolitik.


Anf. 104 Börje Vestlund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Man borde väl ändå ha lärt sig vid det här laget att vi har ett budgetsamarbete men att Vänsterpartiet faktiskt är ett eget oppositionsparti precis som alla andra oppositionspartier här i riksdagen. Därför står det oss fritt att ha uppfattningar även i frågor som ligger utanför själva budgeten. Jag tycker att det bör klargöras en gång för alla.

Om det bara var Jonas Sjöstedt som kritiserade TTIP vore det väl en sak, men det finns många andra också. Det är det som är den stora konsten med TTIP och all annan handelspolitik, det vill säga att få en förankring hos människor såväl rent generellt som bland de olika organisationerna för att diskutera sakfrågorna och vad det egentligen står i TTIP. Tyvärr är det så att det i alla handelsförhandlingar som bedrivs och som inte är offentliga finns en tendens att komma fram, säga "Titta vad jag har här!" och vifta med ett papper. "Så här kommer det att se ut!" säger man. Alla som har varit med en tid vet att det inte är så.

Jag vill bara säga en sak. När vi förlorade valet hade vi en gruppledare som hette Sven-Erik Österberg, och han sa en gång till oss: Låt deras politik få genomslag innan vi kritiserar. Det finns bara en utredning om kilometerskatten, och det finns en förhandlingsman när det gäller Bromma. Det är inte så att det finns något beslut här och nu som vi ska ta ställning till. Detta blir bara ett självspelande piano.


Anf. 105 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tackar för debatten. Den har handlat om flera olika frågor.

Det började med frågan om handelsavtal och så, vilket regeringen uppfattar som en viktig del av vår tillväxtpolitik i Sverige. Sverige är ett land som är väldigt beroende av export; hälften av vår bnp kommer från exporten. Det betyder att det avtal som nu förhandlas mellan Europa och USA kommer att betyda mycket inte bara för våra svenska förutsättningar framöver utan också för Europas som helhet. Jag tror att det gynnar både USA och Europa att få ett handelsavtal på plats, inte bara för de kortsiktiga ekonomiska relationerna utan också långsiktigt.

Jag tror nämligen att avtalet, om det är modernt, bra och klokt utformat, kan bli ett modellavtal för många andra handelsavtal runt om i världen. Men då krävs också att man lyssnar på en del av kritikerna. En del av kritikerna pekar nämligen på svagheter i gamla handelsavtal, som man kan dra nytta av och lära sig av. Jag tror att det är viktigt att se att det här avtalet är viktigt för Sverige men att vi också måste ha en dialog med människor som är kritiska, både för att se förutsättningar och fördelar med avtalet och för att vinna den allmänna debatten. Det handlar inte bara om att få rätt utan också om att få fler människor att känna tillhörighet i frågan.

När det gäller debatten om näringspolitiken i övrigt lär vi väl återkomma till den många gånger, men jag slås ändå av att det verkar som att Moderaterna och regeringen har olika syn på investeringar och behovet av dem. Det är faktiskt vad det kokar ned till. Man kan som regeringen göra en analys som visar att Sverige måste öka sina investeringar i kunskap, infrastruktur och bostadsbyggande. Vill man göra det måste man ta fram de resurser som krävs, för annars kommer Sveriges tillväxt att hämmas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här gör Moderaterna och vi olika bedömningar, och jag tror att det vore skadligt för Sverige om Moderaterna fick fortsätta styra Sverige med en inriktning där Sverige underinvesterar. Det stärker nämligen inte Sveriges möjligheter inför framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.