Effekterna av ändrad inriktning för Fouriertransform AB

Anf. 79 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Hans Rothenberg har ställt ett antal frågor om hur jag ser på läget för svensk fordonsindustri och dess betydelse, Fouriertransform AB samt om hur jag försäkrar mig om att Fouriertransforms portföljbolag, liksom fordonsindustrin i övrigt, kan överleva både nästa konjunkturcykel och på längre sikt.

Fordonsindustrin är en hörnpelare i svensk ekonomi. Detta har upprepats både av mig och av statsministern. Med omkring 120 000 anställda är fordonsindustrin en av Sveriges största branscher. Men fordonsindustrin har större betydelse än så. Genom en världsledande forskning och utveckling och en mycket konkurrenskraftig produktion höjer fordonsindustrin hela det svenska industriklustrets kompetens och därmed konkurrenskraft. Inom fordonsindustrin sker en mycket kvalificerad produktion och utveckling med ett stort inslag av tjänster. Med varje direkt jobb inom svenska fordonsföretag, i Sverige såväl som utomlands, skapas ytterligare andra jobb i Sverige.

Svensk fordonsindustri drabbades hårt av finanskrisen 2008 och 2009. I december 2008 enades därför riksdagen om ett krispaket riktat mot fordonsindustrin. Fouriertransform var en del av detta. Syftet med Fouriertransform var att stärka tillgången på kapital för fordonsföretagen. Men det dröjde innan bolaget kom igång med sin verksamhet, och fortfarande återstår en avsevärd del av kapitalet att investera.

Samtidigt har utbudet av privat riskkapital minskat under flera år, särskilt för tillväxtföretag i tidiga faser. Tidiga skeden i företagens utveckling präglas av hög risk och långa ledtider till lönsamhet. Bristen på kapital i dessa tidiga skeden gör Sverige mindre innovativt och konkurrenskraftigt samtidigt som företagsidéer och arbetstillfällen riskerar att gå förlorade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flera granskningar av det statliga riskkapitalet i dess helhet pekar dock på att det finns utrymme att effektivisera det statliga riskkapitalet och stärka tillgången till kapital just i tidiga skeden.

Därför avser regeringen att effektivisera det statliga riskkapitalet. Vårt förslag till ett nytt uppdrag för Fouriertransform hade blivit det första steget mot ett effektivare statligt riskkapital med en tydlig marknadskompletterande roll. Nu fortsätter Fouriertransform med samma uppdrag som tidigare. Men regeringen jobbar vidare med att ta ett samlat grepp över hela det statliga riskkapitalet. I detta kommer även Fouriertransform att ingå.

Anf. 80 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Tack, näringsministern, för svaret! Det var ett batteri av frågor som jag hade formulerat i den här interpellationen. Man kanske inte kan svara på alla i ett anförande.

Jag noterar att jag kan bocka av en av mina frågor, för jag tolkar det välvilligt att ministern säger att fordonsindustrin är en hörnpelare. Jag skulle vilja kalla det för en strategiskt viktig näring för Sverige.

Det var mycket riktigt så att när världen drabbades av den globala finanskrisen var fordonsindustrin en av de branscher som utsattes för hårdast prövning. Och det var i politisk samsyn som Fouriertransform aktiverades för att investera i fordonsindustrin.

Det som föranledde mig att ställa interpellationen var att regeringen i budgetpropositionen för 2015 föreslog att Fouriertransform AB skulle avyttra sina investeringar inom fordonsindustrin för att i stället investera i clean tech och life science. Det låter väldigt vällovligt. Det är också strategiskt viktiga näringar för Sverige. Men förslaget mötte hård kritik av oss i oppositionen. Det möttes också av kritik från branschen. Då talar vi inte bara om företag. Vi talar om fackliga organisationer. Vi talar om organisationer. Till och med i näringsutskottet föll det här. Även Miljöpartiet och Socialdemokraterna i utskottet drog tillbaka detta. De tyckte inte att det var ett bra förslag.

Fru talman! Fordonsindustrin - jag vill upprepa det - är en strategiskt viktig näring som består av många små och medelstora företag. De är ofta i en utvecklingsfas. Många av dem har svårt att hitta sin finansiering, mycket på grund av höga kostnader och väldigt låga vinstmarginaler. Det här hindrar dem från att ta steget att expandera.

Enligt statistik från Fordonskomponentgruppen, som gör en branschbarometer med jämna mellanrum, visar det sig att framtidstron är låg. Och få har kunnat samla i ladorna - om uttrycket kan få återanvändas. Krisen är inte över, och erfarenheten visar att när en ny kris tar fart kommer fordonsindustrin att vara en av de första näringarna att ta smällarna. Det är där som Fouriertransforms uppdrag är värdefullt för många mindre företag inom fordonsklustret.

Att i det här läget, som regeringen föreslog, dra tillbaka gjorda investeringar i fordonsindustrin vore direkt ansvarslöst. Förslaget att ändra inriktning för Fouriertransform var inte bra. Vi ska komma ihåg att för 2013 ändrade dåvarande alliansregeringen uppdraget för Fouriertransform. Man breddade uppdraget, men det handlade inte om att skära ned investeringar i fordonsindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är i ett läge när fordonstillverkaren Nevs är under rekonstruktion. Därför vore det en olämplig signal att dra tillbaka det statliga investeringskapitalet. Det är lite grann som att hänga upp brandslangarna på tork när det fortfarande brinner i skogen. Om regeringens förslag blir verklighet skulle Fouriertransform tvingas sälja sina andelar inom fordonsindustrin till riskkapitalbolag. Då är också risken att långsiktigheten i de här bolagen skulle riskeras.

Jag skulle vilja höra näringsministern utveckla hur ni tänkte när ni ville plocka ut investeringar ur den här strategiskt viktiga näringen för att vällovligt sätta dem i andra näringar. Vi ska då veta att alliansregeringen gjorde historiskt stora satsningar på just life science och även clean tech. Jag undrar: Hur tänkte ni?

I detta anförande instämde Said Abdu (FP).

Anf. 81 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag tackar Hans Rothenberg för inlägget. Jag kan börja med att säga att vi är överens; jag kan gärna uttrycka det som att fordonsindustrin är en strategiskt viktig näring för Sverige och inte bara en hörnpelare i svensk ekonomi och svenskt näringsliv. Om det är vi överens.

Jag tror att hela den här industrin har kännetecknats av en stark omställnings- och innovationsförmåga under väldigt lång tid, vilket inte bara har skapat tusentals kvalificerade jobb utan också lyft utvecklings- och produktionskunnandet i hela det svenska näringslivet. Jag tror alltså inte att man ska se fordonsindustrin enbart som en bransch för sig utan även se vilken påverkan den har haft på utvecklingsnivån i hela det svenska näringslivet. Det är en av de branscher som har en mycket större betydelse än bara den egna branschen och de exportintäkter som kommer in av den.

Staten tar därför ett stort ansvar för att skapa bra förutsättningar för branschen. Den största insatsen, som jag är helt säker på att Hans Rothenberg känner till, är det strategiska samverkansprogrammet FFI - Fordonsstrategisk Forskning och Innovation - med totalt 450 miljoner kronor per år. Det finansieras bland annat av Vinnova, Energimyndigheten och Trafikverket, och industrin satsar motsvarande belopp för att utveckla fordonsindustrin. Det är ett enormt viktigt program som jag tror att fordonsindustrin själv ser som strategiskt för att klara framtiden.

Debatten handlar också om hur man skapar bäst förutsättningar för framtiden. Jag tror att det är viktigt att vi i riksdagen, när vi har dessa debatter, tar till oss av forskning om och granskningar av hur det statliga riskkapitalet fungerar. Vi har haft flera debatter i den här kammaren och i andra sammanhang - jag har vid flera tillfällen haft debatter med nya moderatledaren Anna Kinberg Batra - där vi har varit rörande överens om att det är ett problem att det statliga riskkapitalet inte riktigt jobbar så effektivt som det skulle kunna göra. Det har våra partier varit överens om.

Ett par av ingångarna i den diskussionen har varit att det statliga riskkapitalet kommer in lite för sent, att det är ganska låst och att en del av riskkapitalet inte heller jobbar som det borde göra. Om det sitter på konton och inte arbetar aktivt innebär det nämligen att vi går miste om investeringar som skulle kunna skapa tillväxt och nya jobb runt om i Sverige. Det där har jag varit uppfattat att de svenska partierna varit ganska överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det är viktigt, för att öppna upp för en diskussion framöver snarare än provocera fram en debatt om Fouriertransform, att vi tittar över det statliga riskkapitalet nu. Vi ser vad vi kan göra för att ta inte minst Riksrevisionens granskning och anmärkningar på allvar. Kan vi skapa en tydlighet i det statliga riskkapitalet som får det statliga riskkapitalet att jobba mer och i tidigare faser samt vara marknadskompletterande? Det har jag uppfattat att de svenska partierna har varit överens om.

Det arbetet fortsätter alltså, och jag hoppas att Moderaterna också fortsättningsvis står bakom den tanken. Då tror jag nämligen att det finns förutsättningar att sköta riskkapitalfrågan seriöst, inte bara kopplat till fordonsindustrin utan till hela det svenska näringslivet, som är i behov av riskkapital. Inte minst efter finanskrisen 2008 såg vi att det statliga riskkapitalet skulle kunna göra mer nytta än det faktiskt har gjort i ett väldigt viktigt läge för svensk industris och svenska företags framtidsinvesteringar.

Anf. 82 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Jag tackar ministern för resonemanget. Jag blev inte riktigt klar över hur ni tänkte just i fallet med fordonsindustrin.

Jag håller med om mycket i resonemanget kring tidig fas och var riskkapital ska sättas in, men det är också så att det är olika förutsättningar i olika branscher. När det gäller tidig fas finns det ett stort behov av insatser där, framför allt när det gäller life science och clean tech. Det här är verksamhet där det inte finns några direkta incitament från marknaden, och det är ju där det statliga riskkapitalet ska gå in - när marknadsmisslyckandena uppträder.

Det kan dock även vara så att marknadsmisslyckanden kan uppträda i en senare fas, vilket var precis det som hände med fordonsindustrin 2008. Man tog en av de första smällarna. Just med tanke på att underleverantörsbranschen till fordonsindustrin är så mångfasetterad och småskalig finns det också väldigt små marginaler. Det finns en annan debatt, som mina kolleger för med ministern, som handlar om betalningstider. Det är ytterligare ett exempel på hur sårbar den här branschen är - det finns inga pengar i ladorna.

Det gör att det finns ett klart behov av att gå in i ett senare skede just när det gäller fordonsindustrin. Det finns andra aktörer som går in i tidiga skeden. Det är Almi, och det är Industrifonden. Det är viktigt att man har en rågång - var ska de olika aktörerna gå in? De problem man har haft med riskkapital är att det har haft svårt att landa i de senare skeden i fordonsindustrin då de behövs som bäst, och där fyller bolaget Fouriertransform ett tomrum. Tills det privata kapitalet når dit kan staten spela roll.

Jag är ingen vurmare för att statligt kapital ska in i verksamheter, och framför allt inte att det liknar branschstöd, men just när det handlar om att investera riskkapital är det ett sunt sätt att agera. Nu blev det ju stopp vad gällde budgetpropositionen för 2015, och jag undrar om regeringen kommer att ta upp frågan igen. Kommer man att plocka av Fouriertransform investeringskapaciteten inom fordonsindustrin? Avser man att med andra medel se till att Fouriertransform avyttrar de långsiktiga investeringarna? Det tar fem till åtta år för investeringar i fordonsindustrin att få verkan. Man är inte ens halvvägs inne i de första investeringarna nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avser regeringen att till exempel ändra bolagsordningen för att driva igenom de förändringar som inte gick igenom i budgetpropositionen 2015? Jag tycker att det luktar en del fordonsfientlighet över det här initiativet. Det är inte från Mikael Damberg och Mikael Dambergs parti det osar ifrån, utan det är snarare regeringskollegan Miljöpartiets allmänna fientlighet till bilar och tyngre motorfordon som har gjort avtryck. Därmed har Socialdemokraterna fått lägga sig för detta.

Kommer ni att ändra bolagsordningen?

Anf. 83 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt delta i debatten, men jag blev lite intresserad när du sa att du tyckte att det var viktigt att skapa tydlighet i det statliga riskkapitalet, Mikael Damberg. Det tycker jag också, och jag tycker att det är bra att man kanske gör en generell översyn.

Det jag dock inte riktigt förstår är varför ni då först valde ut Fouriertransform. Det känns som att det rimmar lite illa, när man väljer ut ett riskkapitalbolag, med att tanken sedan var att man skulle dra tillbaka pengarna. Det är ändå i påbörjade projekt, och många av de projekten hanteras av små eller medelstora företag som verkligen är i behov av de pengarna. En del av företagen har fortfarande inte heller hämtat sig från den globala finanskrisen. Att då rycka undan mattan för dem och säga att man ska ta tillbaka pengarna skapar ju stor oro och stora problem.

Min fråga till näringsministern är: Hur tänkte ni när ni gjorde det här? Jag förstår att ni var ute efter sund finansiering, men det känns ändå inte riktigt seriöst att bara peka ut ett företag som redan har påbörjat investeringar i en mängd småföretag för att sedan helt plötsligt tänka sig att man rycker tillbaka dem. Jag skulle alltså gärna vilja ha en förklaring från Mikael Damberg. Är det en seriös hantering av människor och företag?

Anf. 84 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att se att det kommer att bli en liten utmaning att jobba med det statliga riskkapitalet, för det finns många olika intressen. Det kanske är för att den borgerliga regeringen under åtta år gjorde en del förändringar men inte nådde ända fram. Det är nämligen inte helt enkelt.

Precis som debattörerna nu ändå nämner tror jag att det finns en fördel med att försöka ta ett helhetsgrepp. Jag tror att det är att föredra att ta helheten på en gång, för då skapas en större tydlighet. Mindre osäkerhet kan skapa en större tydlighet när det gäller det statliga riskkapitalet. Jag tror alltså att det är att föredra.

Däremot vill jag säga att det skapades en viss osäkerhet och oro när vi föreslog förändringarna av Fouriertransform. Jag vill vara tydlig med att regeringens avsikt inte var att ge sig på gjorda investeringar, utan vi skulle titta på framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om jag ser på processen retroaktivt tycker jag att vi inte var tillräckligt tydliga. Det var inte vår avsikt att riva upp gamla investeringar, utan att titta på nya investeringar och försöka titta framåt. Det här får vi ta till oss och ta i beaktande i den stora översyn som vi ska göra. Men jag tolkar det ändå positivt att både Centerpartiet och Moderaterna är öppna för en mer generell översyn av det statliga riskkapitalet. Det välkomnar jag.

Underleverantörerna är en stor del av fordonsindustrin och blir en alltmer viktig del också av innovationskedjan. Mycket av utvecklingsarbetet sker i samspelet mellan de stora exportföretagen och dess underleverantörer. Underleverantörerna i Sverige har som en stor utmaning att hantera en marknad som har vänt upp i dag. Det är inte så att fordonsmarknaden i dag är i det krisläge som man var i 2008-2009. Man är lite mer i normalläge nu, men det kan komma sämre tider som gör att utmaningarna växer. Vi ser också att ett antal av de stora fordonstillverkarna möter ganska goda internationella konjunkturer, inte minst Volvo Car, som ska öppna den tredje linan i produktionen, vilket är mycket positivt. Det finns alltså en begynnande optimism om de globala marknaderna som jag tycker att man ska ta fasta på.

En utmaning för att fler av underleverantörerna ska hänga med och klara sin konkurrenskraft är att de måste orka gå på export, måste vara mer inne på de internationella marknaderna. Många av de företag som klarar av att vara underleverantörer till stora exportföretag i Sverige borde ha alla förutsättningar att leverera också till internationella företag och på den internationella marknaden. Ett sätt att garantera att fordonsindustrin fortsätter att vara stark tror jag är att underleverantörerna får en större trygghet och att de orkar med de produktivitetsutvecklingar som krävs för att de ska vara konkurrenskraftiga på en global marknad.

Här spelar den stora exportstrategi som vi nu jobbar med en stor roll. Vi måste jobba för att fler små och medelstora företag kommer ut på exportmarknaden. Här ser jag stora förutsättningar också för fordonsindustrin att spela en större roll framöver.

Anf. 85 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Jag tackar ministern. Några frågor ploppade det in svar på allteftersom, men alla frågor är inte besvarade fullt ut.

Det gläder mig att insikten finns hos ministern om den osäkerhet som det här förslaget skapade. Ibland är signalspråket faktiskt viktigare och kan ställa till mer än vad ett konkret beslut kan göra.

Det finns därute ett visst limboläge både hos de företag som väntar på att få investeringar gjorda i Sverige och hos dem som har fått sina investeringar, för det är inte bara riskkapitalet, pengarna, utan det är också kompetensen som man får investera i. Det är en trygghet att få en investering från ett bolag som har en ganska stabil ägare, även om ladorna kan fyllas på ytterligare allteftersom.

Det är viktigt att osäkerheten elimineras, och det finns sannolikt en osäkerhet även inom bolaget Fouriertransform om vad som gäller framöver. Därför skulle jag uppskatta om ministern slutligen här kunde säga om det blir i Fouriertransforms regi eller om det blir på något annat sätt. De investeringar som har gjorts och som avses göras ska kunna vara beständiga över tid. Det är viktigt att skicka den signalen till marknaden och till de svenska underleverantörerna så att de får mod att gå mer på export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är ännu inte helt lugn i att regeringspartiet Miljöpartiet är riktigt lika mycket med på de här banorna, för det luktar ändå väldigt mycket bilfientlighet och fordonsfientlighet. Efter att ha genomlevt en höst där både Bromma flygplats och Förbifart Stockholm diskuterades mycket känns det här lite grann som kronan på verket.

Jag tackar för debatten och kommer att följa frågan framöver.

Anf. 86 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag vill igen betona och vara tydlig med att vår avsikt var att det nya uppdraget endast skulle gälla nya investeringar, och det är den ingång som jag har i den här diskussionen. Även om vi gör en större översyn av hela det statliga riskkapitalet - den kommer naturligtvis att innefatta även Fouriertransform som en del av det statliga riskkapitalet - är det vår ingång i de diskussioner och de ambitioner vi har för att skapa både en tydlighet och en långsiktighet. Jag hoppas att vi kan möta varandra i riksdagen om dessa förutsättningar framöver, även om vi skulle skapa förändringar.

Efter ganska många år av kritik mot det statliga riskkapitalet är det nog dags för oss politiker att orka göra förändringar i det statliga riskkapitalet. Det finns alltid en risk att man skjuter förändringar framför sig. Det är alltid jobbigt att göra en omstrukturering. Nu har rapport efter rapport kritiserat det statliga riskkapitalet för att inte jobba tillräckligt mycket, inte jobba tillräckligt tidigt och inte vara marknadskompletterande på det sätt som det borde vara. Då tror jag att utgångspunkten för våra gemensamma ansträngningar måste vara att reformera det statliga riskkapitalet. Jag hoppas att det också kan bli fallet.

Jag valde att inte ta upp diskussionen om till exempel life science som en sektor i dag, för nu handlar det ju om Fouriertransform. Men de utvärderingar av vad som hände efter finanskrisen 2008 visade att en del av de branscher som Hans Rothenberg själv lyfte fram, där ledtiderna är långa, drabbades extra hårt av finanskrisen och att effekterna dröjer sig kvar. Life science och klimatområdet är två områden som har väldigt långa ledtider, och där har det statliga riskkapitalet bevisligen en roll att fylla för att klara de framtida investeringarna.

Jag hoppas att vi kan nå varandra i riksdagen och att vi vid en samlad genomgång kan nå samsyn om detta.

Överläggningen var härmed avslutad.