Statens stöd till trossamfund

Anf. 163 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Eva Lohman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fortsatt stärka villkoren för trossamfunden.

Sverige godkänner eller erkänner inte religioner och trossamfund. Enligt regeringsformen har var och en rätt att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Vidare föreskrivs att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i bland annat religiöst hänseende.

Som Eva Lohman känner till är religionsfriheten och föreningsfriheten grundlagsfäst genom bestämmelserna i 2 kap. regeringsformen. Varje medborgare har rätt att utöva sin religion, antingen ensam eller tillsammans med andra.

Det övergripande syftet med statens stöd till trossamfund är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva långsiktig religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Genom samverkan och dialog mellan SST, alltså Nämnden för statligt stöd till trossamfund, och trossamfunden behandlas angelägna frågeställningar kring bland annat värderingar, respekt, tolerans och demokrati.

De förutsättningar som gäller för att ett trossamfund ska få statligt stöd är reglerade i två lagar och en förordning: lag om trossamfund, lag om stöd till trossamfund samt förordning om statsbidrag till trossamfund. Nämnden för statens stöd till trossamfund har till uppgift att pröva frågor om statsbidrag.

Det är av stor betydelse i detta sammanhang att en fortlöpande dialog äger rum med trossamfunden. Regeringen inrättade i samband med relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan ett särskilt råd för kontakt med trossamfunden, där jag är ordförande.

I rådet finns bland annat representanter för Sveriges kristna råd, Islamiska samarbetsrådet och Judiska församlingarnas centralråd. I rådet diskuteras frågor av gemensamt intresse för staten och trossamfunden, exempelvis frågor som rör samhällets gemensamma värdegrund.

Relationen mellan staten och trossamfunden är väl etablerad genom lag, stöd och dialog, vilket bidrar till goda förutsättningar för trossamfunden att verka i Sverige.

Som minister för trossamfund ser jag trossamfunden som en mycket betydelsefull del av det civila samhället.

Anf. 164 Eva Lohman (M)

Herr talman! Tack för svaret, kulturministern! Det är första gången som vi har en dialog i det här forumet, och jag vill också passa på att önska ministern lycka till i hennes viktiga värv.

Egentligen fick jag inte svar på min fråga av kulturministern. Jag frågade hur man ska stärka stödet till trossamfunden när man samtidigt aviserar en bidragsminskning med 30 miljoner, närmare 40 procent på fyra år, under mandatperioden. Det är en mycket kraftig minskning.

Alliansregeringen höjde stödet till trossamfunden ordentligt. Vi såg då, och vi ser nu också, att samfunden spelar en viktig roll i civilsamhället. Det var trevligt att höra att kulturministern också anser att trossamfunden har en viktig roll i civilsamhället. Det är framför allt med tanke på de kriser och konflikter som finns runt om i vår omvärld - konflikter som vi också märker av i Sverige. Jag tänker på migrationen och det stora antalet människor som kommer hit till Sverige.

Trossamfunden har förutom gudstjänster, själavård och undervisning en stor social verksamhet. Det var den jag i första hand tänkte på när jag ställde min fråga. Den är viktig. Jag imponeras av denna verksamhet. Jag har under hösten rest runt och besökt olika samfund för att se, lyssna och lära av vad de gör. Jag blir glad när jag ser soppkök, boenden, stöd för utsatta barn och kvinnor, härbärgen, boenden för missbrukare och så vidare. Det är bara fantasin som sätter gränser. Det finns en entusiasm och ett engagemang hos trossamfunden som är viktigt att ta till vara. Det är viktigt att vi uppskattar trossamfunden och att de känner att det jobb som många människor gör på ideell basis, på sin fritid, uppskattas och värderas. En sänkning av bidragen kan uppfattas som en bestraffning. Deras arbete värderas inte och uppskattas inte - och det är inte bra.

Om vi i Alliansen fick bestämma skulle vi höja bidragen till 85 miljoner per år. Vi ser vilken viktig aktör och part trossamfunden är i civilsamhället. Vi tycker också att avdragsrätten för gåvor till organisationer ska vara kvar. Den har betytt en hel del för både trossamfunden och andra föreningar.

Herr talman! Runt om i landet driver samfunden sociala verksamheter som riktar sig mot människor som befinner sig i nöd eller i en utsatt situation. Det ska uppskattas och värderas. Ofta samarbetar man med kommunerna därför att kommunerna inte mäktar med. Ibland sköter de verksamheterna helt själva på ideell basis med hjälp av volontärer.

Anf. 165 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! När jag skulle börja i riksdagen sa jag till en god vän att jag i riksdagen skulle vilja jobba med frågor som rör den tredje sektorn. Då tittade han lite förvånat på mig och undrade om jag inte var kristdemokrat. Naturligtvis, sa jag. Då menade han att det var första sektorn. Det tyckte jag var ett fint betyg. Även om kulturministern har jobbat för sektor tre anser jag att hon har jobbat för sektor ett.

Trossamfunden är, precis som kulturministern säger, en mycket betydelsefull del av det civila samhället. Det håller jag med om. Man utför en rad viktiga samhällsfunktioner i vårt land. Vi hörde här Eva Lohman nämna den sociala verksamheten, till exempel hjälp i kriser. Vi valde från alliansregeringens sida under förra mandatperioden att höja anslaget något för just trossamfunden eftersom vi värdesätter dem. De är viktiga.

Enligt Nämnden för statligt stöd till trossamfund är det drygt 745 000 personer som är medlemmar eller verksamma i församlingarna som nu får del av pengarna. Till det kommer dessutom 6,4 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan. Nu väljer alltså regeringen att närmast halvera bidragen till trossamfunden. År 2018 ska de vara nere i 45 miljoner. Man sänker med ytterligare 7 miljoner så att det blir 14.

Sänkningen är bekymmersam. Den sammantagna bilden, kulturministern, blir tyvärr att regeringen stramar åt tyglarna för civilsamhället i allmänhet och för trossamfunden i synnerhet. Kulturministern har sagt i en tidningsintervju att trossamfunden är prioriterade. Då undrar jag naturligtvis på vilket sätt trossamfunden är prioriterade hos regeringen när man vill närmast halvera deras anslag. Dessutom aviserar man att man vill avskaffa skattereduktionen för gåvor till civilsamhället. Sverige var det sista landet i Europa som införde skattereduktion för gåvor till civilsamhället. Detta vill den nya regeringen avskaffa. Det blir en dubbelstöt mot många av dem som bedriver den typen av verksamhet och som får intäkter med hjälp av avdragsrätten för ideella gåvor.

Anf. 166 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Trossamfunden utgör en viktig del av Sverige i stort och en mycket viktig del av det svenska civila samhället specifikt.

I propositionen En politik för det civila samhället, som arbetades fram under den borgerliga regeringen, beskrivs målet för politiken för det svenska civila samhället. Där står det att målet är att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Där står också hur förbättringen av villkoren ska ske, nämligen genom dialog med det civila samhällets organisationer, genom att utveckla det civila samhällets möjlighet att göra människor delaktiga, genom att stärka det civila samhällets organisationers förutsättningar att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden och genom att fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället. Det står, klokt nog, ingenstans att just en ökad finansiering under rubriken "Stöd till trossamfund" i budgeten är avgörande för att förbättra villkoren för trossamfunden.

Riksdagsledamot Lohman frågar mig vilka åtgärder jag som kultur- och demokratiminister tänker vidta för att stärka trossamfundens villkor. Jag har stora ambitioner. Mandatperioden är fyra år, och mycket kan hända. Men det största har kanske regeringen redan gjort i och med den miljonprogramssatsning om hela 230 miljoner kronor som regeringen aviserar i budgeten för perioden 2015-2018. Här kan man tala om prioritering.

Trossamfunden har gemensamt och på enskilda håll under de senaste åren, vid flertalet tillfällen, betonat sin roll i samhällsbygget och i att skapa gemensamheter - just det vi behöver i Sverigebygget i ett Sverige som alltmer polariseras.

Statens kulturråd får i budgeten för 2015 i uppdrag att arbeta fram ett program. Direktivet till Statens kulturråd är otroligt tydligt. Det står att det civila samhällets aktörer, som ju omfattar trossamfunden, ska utgöra en viktig del i arbetet med mer kultur i miljonprogrammet och hur det verkställs.

Ja, statens stöd till trossamfund minskas med 5,6 miljoner kronor för 2015. Jag gör den bedömningen att denna nedskärning till förmån för andra prioriteringar kommer att komma trossamfunden till godo. Jag är övertygad om att trossamfundens viktiga verksamhet inte äventyras av detta.

Anf. 167 Eva Lohman (M)

Herr talman! Tack, kulturministern!

Jag får börja med den fråga som jag inte hann ställa tidigare: Hur ska samfunden kunna fortsätta att bidra till en god samhällsutveckling med denna minskning av bidraget?

Detta bidrag gör att man kan sätta igång projekt och tillgodose akuta behov som man ser finns i samhället. Trossamfunden är väldigt snabba med att svara mot akuta behov. Det ser vi inte minst när det gäller tiggarnas situation, där man runt om i Sverige har ordnat hjälp på olika sätt.

Det var den fråga som jag tänkte ställa förra gången.

Precis som Lars-Axel Nordell sa är det 745 000-750 000 människor som är medlemmar i olika trossamfund. Det är 41 trossamfund, om jag har uppfattat det rätt, som i dag får bidrag via SST. Trossamfunden är en viktig röst i samhället för grupper av människor som själva har svårt att komma till tals, så de har en viktig roll.

Vi lever i Sverige i dag i ett mångfasetterat religiöst landskap, och där har samfunden stor betydelse för kunskap, förståelse och respekt för olika trosinriktningar så att vi ska kunna leva tillsammans här i Sverige.

Integration är en av våra stora framtida utmaningar, och här kan trossamfunden göra väldigt mycket. Då tänker jag på kunskap, respekt, förståelse och så vidare. Alla goda krafter kommer att behövas.

Samfunden kan också bidra med sin kunskap om demokrati, värderingar med mera till de människor som kommer hit till Sverige.

Jag kan inte riktigt se den här kraftiga minskningen av bidragen till samfunden som något annat än en tydlig markering från regeringens sida, trots att kulturministern säger att det ska komma 230 miljoner till.

Jag tänker på alla sociala verksamheter på ideell basis som samfunden bedriver, på alla människor som frivilligt jobbar på helger och kvällar med omsorg om andra människor runt om i hela Sverige. Det är tråkigt om de upplever att det de gör inte är viktigt, inte värderas och inte uppskattas. Vi behöver alla goda krafter i vårt samhälle för att det ska bli bra.

Herr talman! Jag tycker att regeringen undergräver trossamfundens verksamhet med en så här kraftig bidragsminskning, just därför att den sociala biten blir mer och mer efterfrågad. Trossamfunden är beredda att ta och tar ett stort ansvar i de här frågorna.

Vårt civilsamhälle ska präglas av mångfald, och i trossamfunden och på andra håll möts man av entusiasm och glädje. Därför borde det vara uppskattning, inte bestraffning.

Anf. 168 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Tack för svaret, kulturministern!

Min fråga kvarstår ändå: Hur manifesteras din prioritering? Hur manifesteras din inställning till en mycket betydelsefull del av det civila samhället?

Vi vet att det civila samhället är starkt i Sverige och att det är oerhört betydelsefullt för vårt samhälle totalt sett. Vi försökte från alliansregeringens sida skapa bättre förutsättningar och ta bort en del käppar i hjulet, grus i maskineriet eller hur man nu vill se det, för att det civila samhället ska kunna växa.

Just trossamfunden är en central del i det civila samhället som har växt fram underifrån, precis som det ska göra.

Nu är det ändå två ganska rejäla smällar som ni aviserar från er regering i detta fall - en sorts dubbelstöt. Ni tänker ta bort avdragsrätten, som vi införde. Sverige var det sista landet i Europa som införde detta i det civila samhället i blygsam skala.

Kulturministern säger att trossamfunden nog kommer att klara nedskärningen. Ja, bidraget är redan ganska blygsamt, så en halvering av en ganska låg siffra är inte så mycket i pengar. Men det lilla bidraget är ändå betydelsefullt.

Jag skulle vilja höra hur kulturministern ser på detta att man tänker både avskaffa avdragsrätten och närmast halvera statsbidraget. Det vore intressant att höra hur ministern ser på det.

Anf. 169 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Det är ingen kraftig bidragsminskning. Däremot är det en regering som inte fortsätter i samma gamla hjulspår. Det är en regering som har lyssnat till trossamfunden och hela det civila samhället, som ser vilken potential det finns i det civila samhället och i trossamfunden och som lägger ihop hela sin budget och låter den verka över många politikområden.

Vad är det vi kan göra? Vad är viktigt för oss? Vilket Sverige måste vi bygga när det nu polariseras alltmer? Hur ska vi använda de medel vi har på allra bästa sätt? Vilken roll spelar då det civila samhället i det här, och vilken roll spelar trossamfunden?

Igen: Trossamfunden är en mycket viktig del av Sverige. Jag håller med Eva Lohman: Trossamfunden gör fantastiska insatser genom sina olika sociala verksamheter. De är där inga andra är. De är beundransvärda.

Att i trygghet kunna utöva sin religion utan att vara rädd för att bli trakasserad, bespottad eller hånad för att man bär en religiös symbol, om man har kippa eller slöja, att man kan gå till sitt samfund och känna sig trygg under gudstjänsten - det är också en central fråga för regeringen och för trossamfunden. Det är sorgligt att det inte är självklart i dag.

När jag läser SST:s senaste rapport Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund blir jag både ledsen och förbannad. Jag blir så förbannad, för det är ovärdigt vårt land att det finns så många människor, alltför många människor, som inte kan acceptera att andra människor har rätt att leva sitt liv just på det sätt de vill.

Därför kommer jag att arbeta för att religionsfriheten och föreningsfriheten upprätthålls. Jag kommer att i dialog med trossamfunden i det särskilda regeringsråd som jag nämnde tidigare, där jag är ordförande, ständigt ha den frågan på dagordningen. Jag kommer ständigt att arbeta för att vi under mandatperioden arbetar för och på olika sätt utifrån politiken för det civila samhället ska stärka trossamfundens möjligheter och människors möjligheter att i frihet utöva sin religion.

Jag vill upprepa den satsning som vi gör i vår första kulturbudget som ny regering. Det är de facto en satsning om 230 miljoner över fyra år. Det är tydligt att Statens kulturråd när de nu arbetar fram detta program ska göra det i dialog med det civila samhällets organisationer. Precis som Eva Lohman sa: Vilka organisationer från det civila samhället är det som finns i dessa områden? Jo, det är trossamfunden. De finns överallt. Här finns alla möjligheter för trossamfunden att komma ut som starka vinnare och tillsammans bidra till att bygga ett starkt Sverige.

Anf. 170 Eva Lohman (M)

Herr talman! Tack för svaret, kulturministern! Jag är osäker - har jag missuppfattat? Kulturministern sade att regeringen hade lyssnat på trossamfunden. Har jag uppfattat det rätt att det var de som ville ha en minskning av sitt bidrag?

Det är ett litet bidrag, och jag tror inte att något trossamfund får stänga sin verksamhet på grund av det här. Men det lilla extra, det sociala, man kan göra för bidraget kanske man inte kan göra nu. Det är en viktig bit - den sociala biten tycker jag är viktig, oavsett om det är trossamfund eller andra organisationer som driver den.

Jag frågar mig själv, men jag ställer också frågan till ministern: Minskningen av bidragen till trossamfunden, är det ett sätt att stärka staten? Är det kanske en återgång till det som en gång var, när staten skulle göra allt och det civila samhället skulle göra så lite som möjligt? Det är en fundering som jag har fått i det här.

Jag tror att jag har fått svar på min fråga om ministern anser att trossamfunden stärks med den budget regeringen har presenterat. Jag har väl inte fått ett ja eller nej till svar på frågan, men jag har lyssnat och förstått att det finns en vilja hos ministern att det ska fungera för alla. Men jag hade ju hellre sett att trossamfunden hade fått behålla de bidrag som de får via Nämnden för statligt stöd varje år eftersom de som sagt gör ett väldigt viktigt arbete.

Jag vill tacka för den här interpellationsdebatten och för de svar jag har fått. Vi kommer väl att mötas här fler gånger.

Anf. 171 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Vi i regeringen har lyssnat på trossamfunden. Eftersom vi har lyssnat noggrant ser och hör vi vilken skillnad de gör. I det Sverigebygge som statsministern så tydligt har aviserat behöver vi alla samarbeta - här i riksdagen men också i alla delar av det svenska samhället. Det civila samhället kommer fortsatt att vara viktigt för Sveriges regering, och det är väldigt viktigt för mig. Trossamfunden fyller en oerhört viktig roll i de stora utmaningar vi har framför oss.

Jag vill också tacka för debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.