Lysekilsbanans framtid

Interpellation 2010/11:363 av Ehn, Tina (MP)

av Ehn, Tina (MP)

den 11 maj

Interpellation

2010/11:363  Lysekilsbanans framtid

av Tina Ehn (MP)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Järnvägen i Sverige är starkt debatterad, inte minst efter senaste tidens många brister och incidenter.

Trycket på järnvägen är större än någonsin och allt fler åker tåg. Människor vet att genom att byta transportsätt, från flyg eller bil till tåg, är man med och bidrar till en mindre klimatpåverkande transport. Av samma orsak är det angeläget för många företag och industrier att kunna använda järnvägen för att transportera gods och varor. Trots den popularitet och de möjligheter som järnvägen ger finns det banor som är undertrafikerade, och till och med helt otrafikerade. Banor som ej är i bruk är beroende av underhåll. Om underhållet tas bort återstår endast några år innan en bana kan läggas ned helt och definitivt.

Risken för detta finns på flera ställen i Sverige och är inte något som kan sägas vara i takt med tiden.

Järnvägen hör till framtiden. När oljan håller på att sina och bensinpriset skjuter i höjden är det otidsenligt att inte satsa mer på länsjärnvägarna som varit eftersatta sedan 50-talet.

Lysekilsbanan är en del av Bohusbanan i det mycket turisttäta Bohuslän. Denna bansträcka har sedan ett år tillbaka inte någon trafik. Godstrafiken som gått mellan hamnen i Lysekil och via Uddevalla tappades då Stora Enso bytte fraktsystem. Tunnlarna norr om Uddevalla är för låga för de SEQU-boxar som i dag används av Stora Enso. Effekten blev att banan tappade en stor del av godset och därmed slutade alla transporter att gå.

I dagarna har det uppstått oklarheter runt framtiden för Lysekilsbanan, uppgifter som att till exempel Trafikverket beslutat att sluta med underhåll av Lysekilsbanan i år. Om något sådant sker finns det också en risk att man river upp en elektrifierad järnväg (Lysekilsbanan) redan år 2015. För mig faller detta på sin egen orimlighet. När vi står inför pågående klimatförändringar, allt dyrare och svåråtkomligare olja och vi letar efter alla möjligheter att minska klimatbelastningarna för att skapa ett hållbart samhälle och göra det mer möjligt för flera att åka kollektivt, så bör även de undertrafikerade banorna ges alla möjligheter att både finnas kvar och upprustas.

I Järnvägsfrämjandets framtidsplaner finns visioner och realistiska förslag om att vi kan köra persontåg i 120 kilometer per timme och få en restid Lysekil–Göteborg på 1,5 timmar. Godståg trafikerar Lysekils hamn, vilken har ett perfekt läge med en rak och lätt insegling mot Nordsjön.

Tunnlarna norr om Uddevalla som hindrar Stora Ensos SEQU-boxar åtgärdas för lastprofil SE-C så att dessa kommer igenom. Denna nya lastprofil kan införas på alla nya linjer.

Hamnen i Lysekil vill få fler transporter. Det gäller att få volymer så det blir intressant att köra på järnvägen.

Trafikverket har uppgett nyckeltal för kostnader vid upprustning. Lysekilsbanan hamnar på ca 200–300 miljoner och då ingår helsvetsad räls med makadam och betongslipers. Därtill kommer perronger och en del bomanläggningar eftersom många vägövergångar endast har ljud- och ljussignaler.

I dagsläget kör Västtrafik en buss varje timme Lysekil–Göteborg på två timmar.

I Västra Götalandsregionen finns i dag ett verkligt intresse för att återupprätta trafiken på Lysekilsbanan och idéer om att försöka börja med persontrafik på sommarhalvåret har kommit upp i diskussionerna.

Det finns även en järnvägsgrupp som arbetar för detta och benämns Arbetsgruppen för Bohusbanans framtid, och den har varit initiativtagare för att bredda kunskapen runt vari problem egentligen finns på banan samtidigt som man presenterar nya lösningar. Engagemanget är stort.

Underhållet har hittills varit eftersatt på Lysekilsbanan liksom på stora delar av det svenska järnvägsnätet. I stället för att minska på underhållet till järnvägen är det stora satsningar som behövs och är nödvändiga.

Jag vill fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de inom Sveriges järnvägsnät så kallade låg- och undertrafikerade järnvägarna, såsom Lysekilsbanan, får ett säkrat underhåll?

Avser statsrådet att medverka till att en utveckling med ett bortdraget underhåll av Lysekilsbanan, som medför en risk att banan kan komma att helt läggas ned, inte kommer till stånd?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2011-05-11 Anmäld: 2011-05-11 Svar fördröjt anmält: 2011-06-01 Besvarad: 2011-06-07