Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1999 1999/2000 RJ1 Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning
Framställning / redogörelse 1999/2000:RJ1
Redogörelse till riksdagen 1999/2000:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1999
1999/2000
RJ1
Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.
Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande anges bl a
•att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt
•att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt
•att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas
•att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning
Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria som upprättats inom Regeringskansliet. I promemorian framhölls några riktlinjer som skulle utmärka den verksamhet som initierades genom användningen av donationen. Bl a angavs följande användningsområden:
•etablering av forskningscentrum eller forskningsområden med internationell slagkraft
•stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner
•etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationell, bl a genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram
•befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering
•främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/högskolor och andra verksamheter
1
| De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan tillkomsten | 1999/2000:RJ1 |
| har omkring 4 miljarder kronor (i 1999 års penningvärde) delats ut till veten- | |
| skaplig forskning. Stiftelsens totala förmögenhet uppgår till ca 9,3 miljarder | |
| kronor vid årsskiftet 1999/2000. |
1
| VD-kommentar | 1999/2000:RJ1 |
I och med utgången av år 1999 har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) verkat under 35 år. Det slutliga riksdagsbeslutet om fondens ändamål och inriktning samt styrelsekonstruktion fattades den 2 december 1964. Under våren 1965 utsågs ordföranden, professor Torgny Segerstedt, rektor vid Uppsala universitet, och vice ordföranden, riksbankschef Per Åsbrink, samt övriga styrelseledamöter att leda stiftelsens verksamhet. Professor Torgny Segerstedt avled den 28 januari 1999. I samband med informations- och planeringsmöte med styrelsen och beredningsgrupperna hölls en parentation av RJ:s nuvarande ordförande professor Stig Strömholm. Dessa minnesord presenteras i ett särskilt avsnitt inom kapitlet om den forskningsstödjande verksamheten (s. 14).
De första 25 åren har ingående beskrivits i jubileumsboken Forskning i ett föränderligt samhälle som utgavs 1990. Boken redigerades av fondens dåvarande ordförande, professor Kjell Härnqvist, och verkställande direktör, professor Nils-Eric Svensson.
I denna verksamhetsberättelse görs därför endast en viss uppdatering av vad som skett under de senaste tio åren. Den största händelsen är givetvis donationen för kulturvetenskaplig forskning på 1,5 miljarder kronor som 1994 tillfördes RJ ur löntagarfondsmedel.
Genom detta betydelsefulla kapitaltillskott och genom ytterligare donationsmedel från enskilda personer har Erik Rönnbergs fonder och Nils-Eric Svenssons fond bidragit till att högst väsentligt vidga och diversifiera RJ:s arbete.
Jag har i stället för att göra en tillbakablick valt att göra en del reflektioner kring RJ:s roll i dag och i framtiden.
Kunskapsutvecklingens nya villkor
Under den trots allt relativt korta tid som Riksbankens Jubileumsfond har verkat har det skett en mycket snabb förändring av villkoren för kunskapsutveckling och kunskapsproduktion. Under det första året, 1965/66, delade RJ ut ungefär dubbelt så mycket i anslag till forskning inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena som staten gjorde genom dåvarande forskningsstödjande organ, humanistiska forskningsrådet (HFR) och statens råd för samhällsforskning (SFR). RJ blev med ens den då största fristående forskningsfinansiären. Därefter ökade statsanslagen realt under de närmaste åren samtidigt som forskningen även började tillföras nya medel genom sektorsforskningens tillkomst och utbyggnad och nya kunskapsproducenter etablerades utöver universitet och högskolor. Utvecklingen har i stort sett varit densamma i hela västvärlden. Emellertid skulle man med fog kunna hävda att uppslutningen bakom universiteten och högskolorna som nationens främsta forskningsutförare har varit mycket bredare i Sverige än i många andra av västvärldens länder.
I de flesta länder har emellertid universiteten fortfarande kvar sin ensamrätt att bedriva forskarutbildning. Även inom detta område har den statliga finansieringens andel minskat påtagligt. Enligt OECD:s senaste analys av
1
| forskningspolitiken i medlemsländerna har universitetens roll som forsk- | 1999/2000:RJ1 |
| ningsinstitutioner på kort tid förändrats mycket kraftigt (University Research | |
| in Transition. OECD 1998). Universiteten har, till följd av att den direkta | |
| statliga finansieringen minskat, sökt sig till nya finansiärer och alltmer an- | |
| passat sin forskningsverksamhet mot externa behov. Härigenom har även | |
| trycket ökat på universiteten att förändra de institutionella formerna, något | |
| som bidragit till spänningar i den disciplininriktade universitetsstrukturen. | |
| Den i allt snabbare takt accelererande kunskapstillväxten inom och utom | |
| vetenskapssamhället leder till ökad specialisering samtidigt som det reses | |
| krav på mer gränsöverskridande och mångdisciplinära forskningsinsatser. | |
| Det har med andra ord blivit svårare att i samma organisatoriska struktur | |
| kombinera kraven på en god massutbildning med en internationellt högkvali- | |
| tativt bedriven forskning. | |
| Det är dessa allt tydligare utvecklingstendenser som diskuteras av profes- | |
| sor Michael Gibbons m.fl. i boken The New Production of Knowledge, och i | |
| den under 2000 utkommande boken Re-thinking Science. | |
| Författarna hävdar att det hittillsvarande kontraktet mellan samhället och | |
| universitetsforskningen är på väg att omförhandlas. Detta samhällskontrakt | |
| har traditionellt vilat på den grunden att om universiteten levererar kunskap | |
| till samhället och färdigheter till de kunskapssökande studenterna skall staten | |
| i gengäld finansiera basverksamheten för forskning och därtill garantera | |
| universiteten en hög grad av autonomi. Utvecklingen tycks numera ha | |
| sprungit ifrån innehållet i detta kontrakt. M. Gibbons skriver i december | |
| 1999 i Nature (Vol. 402) ”A new social contract is now required. This cannot | |
| be achieved merely by patching up the existing framework. A fresh approach |
–virtually a complete ’re-thinking’ of science’s relationship with the rest of society – is needed” (s. 81). Det nya samhällskontraktet måste ”ensure the production of socially robust knowledge” i stället för ”sustain the production of reliable knowledge”. Det nya samhällskontraktet ”will require more open, socially distributed, self-organizing systems of knowledge production that generate their own accountability and audit systems”. Ett nytt kontrakt måste även baseras på ”the joint production of knowledge by society and science”. En viktig innebörd av detta är att samverkansmönstret mellan universitet och samhälle skapar nya strukturer och relationer.
Det är mycket påtagligt att de utvecklingstendenser som Gibbons m.fl. pekar på också blir allt synligare i Sverige. Genom de förslag vilka nu, som resultat av departementala arbetsgrupper inom närings- och utbildningsdepartementen, bereds i Regeringskansliet kommer det att bli en effektivisering av formerna för statens stöd till forskning. Ingen av utredningarna har dock behandlat frågan om universitetens och högskolornas förutsättningar och förmåga att svara mot de nya utmaningar som ett genomförande av förslagen ställer. Det är krav från näringsliv och samhälle om forskningssamverkan som kräver att forskningskompetens från olika discipliner läggs samman i nya formella eller informella strukturer. Universiteten kommer att bli hänvisade till att finansiera dessa förändringar inom i stort sett givna resursramar och genom statsmakternas stöd till universiteten via förhöjda s.k. overheadavgifter för externa finansiärer som t ex RJ.
1
| Utvecklingen inom Riksbankens Jubileumsfond under de gångna tio åren | 1999/2000:RJ1 |
| speglar också mycket tydligt dessa förändringar av förutsättningarna för | |
| forskningsfinansieringen. Fram till 1990-talets början var RJ en reaktiv | |
| forskningsfinansiär. Sedan 1994 då RJ erhöll den Kulturvetenskapliga donat- | |
| ionen har stiftelsen successivt ökat sin aktivitet och tagit åtskilliga initiativ | |
| till egna insatser som i hög grad uppskattats av forskarsamhället. Detta har | |
| naturligtvis underlättats av att RJ sedan 1995 haft en mycket god total av- | |
| kastning av eget kapital. | |
| Diagram 1: Total avkastning i % av eget kapital vid årets ingång |
50,00%
40,00%
30,00%
20,00%
10,00%
0,00%
| 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 |
Ovanstående diagram utvisar en exceptionell ”performance” till glädje för forskarsamhället.
Det egna kapitalet har mer än fördubblats på fem år från drygt 4 miljarder till drygt 9 miljarder.
Diagram 2: Eget kapital (tkr)
7000000
6000000
5000000
4000000
3000000
2000000
1000000
0
| 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 |
Denna glädjande resultatutveckling har, i kombination med den av styrelsen 1993 beslutade kraftsamlingen på samhällsvetenskap och humaniora, medfört en betydande anslagstillväxt till dessa ämnesområden. Sedan 1994 har Riksbankens Jubileumsfond blivit landets mest kraftfulla organ för stöd till kulturvetenskaperna. Det årliga tillskottet till humaniora har ökat från drygt 10 miljoner kronor/år vid 1990-talets början till att under föregående år med råge överstiga 200 miljoner kronor. Anslagsutvecklingen till forskning har totalt sett varit remarkabel. Återigen har RJ, liksom under 1965/66, kunnat fördela dubbelt så mycket som staten gjort via forskningsråden till samma ändamål.
1
| Diagram 3: Beviljade anslag till forskning (tkr) | 1999/2000:RJ1 |
| 500000 | ||||
| 400000 | ||||
| 300000 | ||||
| 200000 | ||||
| 100000 | ||||
| 0 | ||||
| 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 |
RJ har under tre på varandra följande år kunnat göra extra avsättningar som inneburit kraftfulla injektioner till kulturvetenskaperna. Under 1997 avdelades 60 miljoner för att 135 doktorander under två år skulle kunna slutföra sina doktorandstudier. Påföljande år avdelades motsvarande summa till en nationell forskarskola i moderna språk för 32 forskarstuderande. Förra året kunde 50 relativt nyblivna doktorer erhålla 2–4 års anställning. Härutöver har betydande summor till infrastrukturella insatser kunnat göras såsom bl.a. bidrag till etablering av ett orgelforskningscentrum i Göteborg, gemensamt för universitetet och Chalmers, och till ett samtidshistoriskt institut vid Sö- dertörns högskola, vilket invigdes föregående år. Vidare har kraftfulla bidrag kunnat lämnas till forskningsförberedande arbete vid arkiv, bibliotek och museer.
Under ett antal år har jag i min VD-kommentar pekat på den allt snabbare växande obalansen mellan de anslag till forskning på eget programansvar, som statsmakterna fördelar till forskning vid universitet och högskolor, och anslagen som fördelas till universiteten av forskningsråd, stiftelser och myndigheter. Genom tillkomsten av nya universitet och den senaste lärartjänstreformen har denna obalans blivit mycket uppenbar. Detta har inneburit att externa finansiärer med ens har fått ikläda sig nya uppgifter, såväl för att kunna främja forskarrekryteringen genom doktorsutbildning och postdoktorala insatser som för att kunna medverka i det nödvändiga arbetet att åstadkomma kraftsamling/koncentration, specialisering/profilering, arbetsfördelning inom och mellan de utförande forskningsenheterna. En klarare arbetsfördelning mellan universiteten och högskolorna, när det gäller forskning och forskarutbildning, måste innebära både koncentration och specialisering men också ökad samverkan inom högskolesystemet.
Riksbankens Jubileumsfond har med sin alltmer dominerande position för kulturvetenskaperna fått en mer ansvarsfull roll. Redan nu är det en växande dialog mellan enskilda lärosäten och RJ om utvecklingen av olika nya forskningsmiljöer. Eftersom det finns en tendens att alla vill ”springa på samma bollar samtidigt” så har RJ fått ett allt större inflytande över hur lärosätena kan utveckla sina profiler inom det kulturvetenskapliga området.
Det kan inte heller nog betonas att Sverige är ett litet land och vårt bidrag till den internationella kunskapsutvecklingen är marginellt. Svensk forskning är, generellt sett, inom många områden av mycket hög kvalitet. Detta gäller även kulturvetenskaperna. Ökade resurser måste emellertid avdelas för att
1
| skapa personella och internationella bryggor som möjliggör ett större forsk- | 1999/2000:RJ1 |
| ningssamarbete och bidra till vår förmåga att hämta hem resultat från inter- | |
| nationell forskning. RJ har därför inlett ett mycket fruktbärande samarbete | |
| med STINT för att öka den internationella rörligheten bland kulturvetarna. | |
| Det är emellertid glädjande att kunna notera att kulturvetenskaperna under | |
| senare år fått växande betydelse. Alltfler institutioner på global, regional och | |
| nationell nivå lyfter fram den kulturella dimensionens betydelse för att | |
| åstadkomma en ekonomiskt, socialt, och säkerhets- och miljömässigt hållbar | |
| utveckling. Det framstår alltmera uppenbart för många att i ett komplext | |
| samhälle med stort beroende av naturvetenskap och teknik blir kunskapen | |
| om människornas värderingar och beteende allt viktigare. Dessa växande | |
| forskningsuppgifter är en stor utmaning för humaniora och samhällsveten- | |
| skaperna. Det är med tillfredsställelse jag kan konstatera att Riksbankens | |
| Jubileumsfond numera även besitter de ekonomiska resurserna för att verk- | |
| ningsfullt kunna anta dessa utmaningar från forskarsamhällets kulturveten- | |
| skapliga delar. RJ står med andra ord väl rustad att svara mot dagens och | |
| morgondagens krav på flexibilitet och förmåga att genomföra förändringar. | |
| RJ har genom sin styrelse och sina beredningsgrupper möjlighet att spänna | |
| över hela det kulturvetenskapliga området med utblick mot andra veten- | |
| skapsområden. RJ måste nu även kunna kombinera kraften med modet att | |
| satsa på nya områden och på nya infallsvinklar i projektverksamheten som | |
| kan leda fram till oväntad och ny kunskap. | |
| Dan Brändström |
1
| Den forskningsstödjande verksamheten | 1999/2000:RJ1 |
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag.
Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort erfarenhetsfält och därmed har en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Under 1999 har ca 58 % av RJ:s forskningsbudget för projektverksamheten tillfallit humaniora och teologi och ca 40 % har tilldelats samhällsvetenskapliga och juridiska ämnesområden. Den medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningen erhöll ca 1 %. Övriga 1 % utgör stöd till stipendier m.m. Om man därtill inkluderar den extra avsättningen för moderna språk och post.dok.-satsningen blir procentandelen för humaniora än mer framträdande.
I första hand prioriteras projekt, som inte naturligt tillgodoses på annat sätt, t ex genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.
RJ är intresserad av att kunna stödja fler- eller tvärvetenskapliga forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills beviljade anslag, finner man många exempel på just sådana forskningsprojekt, speciellt inom den Kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.
Arbetssätt
Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller – oftast – flera beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter samt utomstående, såväl nationella som internationella, vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.
Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell standard och mot såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhällsrelevanskriterier.
Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:
1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansökningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar, som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse för RJ och som utformats av forskare, som bedöms vara kompetenta och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter till-
1
| fälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar | 1999/2000:RJ1 |
| (projektskisser) avslås. |
2)I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrelsen.
I de fall ansökningarna gäller forskning, som etiskt kan ifrågasättas, prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forskningsråden.
Ansökningar till den Kulturvetenskapliga donationen har bedömts i enlighet med kriterierna i de av RJ utfärdade anvisningarna, vilket har inneburit att projekten har granskats från följande utgångspunkter:
1992 anknytning till i anvisningarna formulerade teman om ”Kulturvetenskapliga grundvalar” och ”Samhällsförändringar i tid och rum”
1993 projektets gränsöverskridande karaktär, dvs hur man avser att samarbeta över institutions-, fakultets- eller universitetsgränserna
1994 doktorandmedverkan
1995 idéer om forskningsinformativa insatser.
Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s k områdesgrupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter, som har ansvar för att permanenta resurser tillförs området i fråga.
Under 1996 inledde två nya områdesgrupper sin verksamhet. Det var gruppen för forskning om konst och gestaltning och den om kapitalmarknadsforskning. Under 1997 beslöt styrelsen att även inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället.
Uppföljning och utvärdering
Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 22 projekt, 18 projekt inom Jubileumsdonationen och 4 inom den Kulturvetenskapliga donationen, varit föremål för särskild granskning. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har det varit ett syfte att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.
Under året har 22 projektledare vid högskolan i Visby, universiteten i Umeå, Stockholm och Lund kontaktats och erhållit följande frågor som skriftligen besvarats:
1.Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat? Publikationslista bör bifogas.
1
| 2. Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller sär- | 1999/2000:RJ1 |
| skilt för avslutade projekt)? |
3.Har projektets medarbetare medverkat med ”papers” vid nationella eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.
4.Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution.
5.Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t ex doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.
6.Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning?
Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till:
•löner
•utrustning
•resor
•lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader)
•ev. övriga omkostnader
Följande projekt har besökts vid de ovan nämnda lärosätena.
Beredningsgruppen för ekonomi, geografi m m besökte Lund den 23 november varvid följande projekt granskades:
1997-0182 Fredrik Andersson, Arbetsmarknad och samhälle under inflytande av teknologiska förändringar.
| Anslag t o m 2001-12-31 | Totalt beviljat 1.200.000 kr |
1997-0209 Sven-Olof Collin, Urval och fördelning av ledare i industrin. Den svenska ledarskapsmarknadens funktion.
| Anslag t o m 1999-12-31 | Totalt beviljat 1.270.000 kr |
1998-0219 Lennart Schön, Ekonomisk tillväxt och produktivitet i ett europeiskt perspektiv sedan 1870.
| Anslag t o m 2001-12-31 | Totalt beviljat 2.000.000 kr |
Beredningsgruppen för beteendevetenskap, samhällsmedicin m m besökte Stockholms universitet den 15 november varvid följande projekt ägnades ingående uppmärksamhet:
1995-0290 Göran Ahrne, Tjänster och privata känslor. En undersökning av mänskligt samspel på organisationers villkor i tjänstesamhället.
| Anslag t o m 1998-06-30 | Totalt beviljat 1.724.000 kr |
1
1996-0015 Ulf Lundberg, Stress, muskuloskeletala besvär och psykobiologiska mekanismer.
| Anslag t o m 1999-12-31 | Totalt beviljat 2.365.000 kr |
1996-0800 Jan O Jonsson, Livschanser och livsförlopp.
| Anslag t o m 2000-12-31 | Totalt beviljat 3.000.000 kr |
Beredningsgruppen för statsvetenskap, juridik m m besökte Umeå universitet den 19 oktober varvid en genomgång av följande projekt företogs:
1996-0801 Torbjörn Bergman, Konstitutionella förändringar och parlamentarisk demokrati.
| Anslag t o m 2000-12-31 | Totalt beviljat 4.050.000 kr |
1997-0097 Yuri Belyaev, Randomisering för eller jämförelse av statistiska inferensmetoder applicerade på heterogena data.
| Anslag t o m 2000-12-31 | Totalt beviljat 1.750.000 kr |
Beredningsgruppen för humaniora besökte Lunds universitet den 12 november. Då granskades följande projekt:
1996-0645 Christer Platzack, Den första grammatiska hypotesen.
| Anslag t o m 1998-12-31 | Totalt beviljat 946.000 kr |
1996-5178 Birger Olsson, Den antika synagogan – födelseplats för två världsreligioner.
| Anslag t o m 2000-12-31 | Totalt beviljat 12.300.000 kr |
1998-5061 Kerstin Sundberg, Människor – Makt – Modernitet. Skånska godsmiljöer från högmedeltid till nutid.
| Anslag t o m 2003-12-31 | Hittills beviljat 6.000.000 kr |
1998-0200 Charlotte Merton, Den felande länken: hovet som arena för Sveriges eliter, 1500–1800.
| Anslag t o m 2002-12-31 | Hittills beviljat 1.900.000 kr |
Den 24–25 augusti besökte den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen högskolan på Gotland. Då redovisades två projekt ur den Kulturvetenskapliga donationen och ett ur Jubileumsdonationen.
1999-7024 Jan Utas, Visby innerstadsinventering.
Infrastrukturellt stöd 55.000 kr
1997-5112 Nils Blomkvist, Kulturkrock eller kompromiss? Betydelsen av regionala strategier vid Östersjöområdets europeisering 1100-1400 AD.
1996-0013 Gunhild Beckman, Förhistoriska och historiska kontakter mellan Sverige och Baltikum i genetisk belysning.
| Anslag t o m 1997-12-31 | Totalt beviljat 592.000 kr |
1999/2000:RJ1
1
| Anslag till forskning | 1999/2000:RJ1 |
Under 1994 beviljades de första anslagen ur den Kulturvetenskapliga donationen. Genom detta nytillskott av resurser har det blivit möjligt att stödja fler större, tvärvetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt. Många mycket angelägna projekt, som svårligen skulle ha erhållit ekonomiska resurser av det slag som nu möjliggjorts, har kommit i gång och fört med sig att fler unga doktorander kunnat erhålla en meningsfull utbildning.
Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 422 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av finansieringsanalysen och av tabell ”Anslag till forskning” (s. 55).
Anslagsnivån är 180 miljoner kronor högre än föregående år. Anslagen till projektverksamhet har höjts med nästan 50 miljoner kronor.
Förklaringen till den stora ökningen ligger främst däri att styrelsen även för 1999 beslöt att göra en engångsavsättning för rekrytering av 50 yngre forskare med doktorsexamen (55 mkr) och att forskarskolan i moderna språk inledde sin verksamhet (57 mkr).
Nya anslag som beviljades ur Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen presenteras på s. 55.
Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 796 nya ansökningar, vilket var 281 fler än föregående år och 363 fler än 1997. Sökbeloppet uppgick till 804 miljoner kronor. Det stora antalet ansökningar till Jubileumsdonationen medförde att RJ under året har beslutat om en förändring av anvisningarna för anslagssökande. Hädanefter kommer endast ansökningar från disputerade forskare att behandlas inom denna donation, dvs. doktorandutbildning inom ramen för Jubileumsdonationen medges inte längre. Det totala antalet fortsättningsansökningar uppgick till 167 med ett sökbelopp om 205 miljoner kronor. Detta innebär att totala antalet ansökningar under 1999 blev 963 med ett sammanlagt sökbelopp om ca 1 miljard kronor.
Av de sökta beloppen för nya projekt beviljades en lägre andel 1999 än de två föregående åren, ca 10 %, vilket kan jämföras med 4,6 % 1993, 8 % 1994, 9 % 1995, 7 % 1996, 14 % 1997 och 16 % 1998. Andelen nya ansökningar (32 %) och andelen beviljade projekt (27 %) från kvinnliga forskare ligger på ungefär samma nivå som under tidigare år.
Inom ramen för den Kulturvetenskapliga donationen inkom 209 nya ansökningar varav 33 beviljades.
Av antalet beviljade ansökningar är det tre planeringsanslag och tio anslag som kan rubriceras som infrastrukturellt stöd; 11 projekt kan hänföras till temat Kulturvetenskapliga grundvalar och 14 till temat om samhällsförändringar i tid och rum.
Stiftelsen har under året beviljat 95 nya projektanslag och därutöver 72 symposieanslag, reseanslag samt omkostnadspålägg och mervärdesskatt m.m. på tillsammans 422,5 miljoner kronor. Inom denna ram har 137 miljoner kronor varit dedicerade till forskarrekryteringsinsatser och förstärkt stöd till universitetens infrastruktur i vid mening.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt med varje anslagsmottagare. De flesta av dessa fördelade anslag har admini-
1
| strerats av statliga universitet och högskolor, som då också är arbetsgivare | 1999/2000:RJ1 |
| för den personal som avlönas från anslag. I avsnittet Statistiska uppgifter om | |
| anslagen till forskning (s. 60) redovisas i tabellform vissa data rörande be- | |
| handlade ansökningar och beviljade anslag. För anslagsmedel, som utbetalats | |
| efter den 1 juli 1991, har utöver ett omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit | |
| ett påslag för mervärdesskatt på ca 8,7 % räknat på projektanslaget. För | |
| anslag, efter den 1 juli 1994, som administreras via statliga högskoleenheter | |
| inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, räknar RJ numera | |
| även med ett påslag på 10 % för lokalkostnader på de belopp som beräknas | |
| för själva forskningsprojekten. Detta innebär sålunda ett totalt påslag på i | |
| storleksordningen 33 %. |
Infrastrukturstöd
1999 fördelades 7,5 miljoner kronor i infrastrukturellt stöd till framför allt forskningsförberedande insatser vid olika arkiv och bibliotek. Ur ansökningarna till den kulturvetenskapliga donationen kunde nio nya anslag beviljas samt tilläggsanslag till Lennart Karlsson, Statens historiska museum, för digitalisering av Bilddatabank över svensk medeltidskonst (dnr 1999-7023). Därutöver anslogs ur den extra avsättningen 5,0 miljoner kronor till Hans Davidsson, Göteborgs universitet, för planering och uppbyggnad av ett nationellt orgelforskningscentrum, Orgelforskning 2000 (dnr 1999-7017) och 2,5 miljoner kronor till Ulf Göranson, Uppsala universitetsbibliotek för projektet Källor till Europas vetenskapshistoria. Dr Erik Wallers vetenskapshistoriska samling i Uppsala universitetsbibliotek (dnr 1999-7018).
Extra insats 1999
Styrelsen avdelade 1999-03-25 i samband med budgetbeslutet 80 miljoner kronor, 55 miljoner kronor ur Jubileumsdonationen och 25 miljoner kronor ur Kulturvetenskapliga donationen, som en engångsavsättning för 1999.
Den extra avsättningen fördelades enligt följande:
| 1 | En hyllningsinsats till minne av fondens första ordförande | ||
| professor Torgny Segerstedt. | |||
| Fem fyraåriga post.doc.-tjänster varav ca ett år skall till- | |||
| bringas utomlands vid någon framstående vetenskaplig | |||
| institution. Programmet genomförs i samarbete med | |||
| STINT och knyts till SCASSS i Uppsala | 10 mkr | ||
| 2 | Post-doktorala insatser vid universiteten. | 45 mkr | |
| 3 | Engångsavsättning till stöd för genomförandet av forsk- | ||
| ningsprogrammet Svenskt i Finland – finskt i Sverige | 10 mkr | ||
| 4 | Tillfällig resursförstärkning av anslaget infrastrukturstöd. | ||
| Resursförstärkningen skall användas för engångsinsatser | |||
| till stöd för framtida forskning. | 7,5 mkr | ||
| 5 | Uppföljningsarbete av föregående års insatser i anslutning | ||
| till ”Promoting Cultural Research for Human Develop- | |||
| ment” och till fortsatt seminarieverksamhet om den repre- | |||
| sentativa demokratins framtid. | 7,5 mkr | ||
| Ovanstående insatser redovisas i följande avsnitt. | 1 | ||
Till minne av Torgny Segerstedt
I sitt hälsningsanförande vid informations- och planeringsmötet med styrelsen och beredningsgrupperna i Riksbankens Jubileumsfond den 9 februari
1999 anförde styrelsens ordförande, professor em. Stig Strömholm följande:
Det framstår idag som självklart att stanna upp en kort stund och blicka tillbaka.
Den 28 januari i år gick professor em. TORGNY SEGERSTEDT ur tiden, 90 år gammal.
Torgny Segerstedt var den förste ordföranden i Riksbankens Jubileumsfond. I tio år, 1965–1974, förde han klubban i stiftelsens styrelse. Det var avgörande år. Det kan utan överdrift sägas, att stiftelsen under denna första tioårsperiod inom de vida ramar som dess stadgar uppdrog fann sin väg, sina väsentligaste mål och sin särskilda stil. Torgny Segerstedts klarsynthet, vidsynthet och framsynthet, hans med åren unika överblick över det internationella forskarsamhället och över den svenska forskningens tillstånd och behov gjorde honom sällsynt väl skickad att leda fondens arbete under dessa år.
Torgny Segerstedts långa och mångsidiga gärning som forskare och lärare, som universitetsledare och som forsknings- och utbildningspolitisk tänkare, ledare och debattör har redan beskrivits och kommer i många skilda sammanhang att offentligt skildras, Detta är inte tillfället att lämna ytterligare bidrag till de många hyllningar som med rätta kommer Torgny Segerstedts minne till del.
Låt mig endast med en erinran om hans avgörande insatser för Riksbankens Jubileumsfond be de närvarande att stående ägna hans minne en tyst hyllning.
Pro Futura
Till minne av RJ:s förste ordförande beslöt styrelsen att avdela 10 miljoner kronor till fem forskningsutrymmen fr o m 2000-01-01–2003-12-31. Detta beslut innebar samtidigt att ett nytt, framtidsinriktat program – Pro Futura – för rekrytering av yngre och särskilt lovande post-doktorala forskare inom det kulturvetenskapliga området kunde tillskapas. Det kommer att genomföras i samarbete med den till Uppsala förlagda nationella forskningsanläggningen för samhällsvetenskap och humaniora, SCASSS, och med Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT.
Vid överläggning 1999-10-06 mellan företrädare för RJ, SCASSS, STINT samt de fyra aktuella fakultetsområdena (humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi) utarbetades riktlinjer för nomineringen och urvalet av dessa yngre och särskilt lovande forskare. En kommitté utsågs som inför styrelsens sammanträde 1999-12-09 utsåg följande fem forskare.
Fil. dr Sara Danius, litteraturvetenskapliga inst., Uppsala universitet Fil. dr Michael Nordenmark, sociologiska inst., Umeå universitet Teol. dr Ola Sigurdson, teologiska inst., Lunds universitet
Fil. dr Mats Rosengren, inst. för teoretisk filosofi, Göteborgs universitet Jur. dr Sia Spiliopoulou Åkermark, juridiska inst., Uppsala universitet
Dessa forskare kommer under de närmaste åren att bedriva sin forskningsverksamhet med anknytning till Pro Futura-programmet vid SCASSS i Uppsala. Resurserna fördelas så att SCASSS för de två årens verksamhet får 5
1999/2000:RJ1
1
| miljoner kronor. För de två återstående åren tilldelas respektive universitet 1 | 1999/2000:RJ1 | ||||||||
| miljon kronor per forskare (totalt 5 mkr). Merkostnaderna för forskarnas | |||||||||
| utlandsvistelse under ett år betalas av STINT genom särskilt avtal. Dessa fem | |||||||||
| forskare kommer att diplomeras vid en sammankomst i Uppsala den 17 | |||||||||
| februari 2000. | |||||||||
| Tvååriga post-doktorala befattningar | |||||||||
| Utöver denna särskilda hyllningsinsats till Torgny Segerstedts minne avde- | |||||||||
| lade styrelsen 45 miljoner kronor till 45 tvååriga post-doktorala befattningar | |||||||||
| vid landets universitet. Även här angavs att befattningarna var avsedda för | |||||||||
| yngre forskare födda 1960 eller senare och som har avlagt doktorsexamen | |||||||||
| efter den 30 juni 1996. Styrelsen har fördelat de 45 post.dok.-befattningarna | |||||||||
| enligt nedanstående tabell. | |||||||||
| F A K U L T E T S O M R Å D E | |||||||||
| Universitet | Teologi | Humaniora | Konstnärl | Juridik | Samhällsv | Totalt | |||
| Uppsala | 1 | 3 | 2 | 3 | 9 | ||||
| Lund | 1 | 3 | 1 | 4 | 9 | ||||
| Stockholm | 3 | 1 | 3 | 7 | |||||
| Göteborg | 2 | 1 | 4 | 7 | |||||
| Umeå | 2 | 3 | 5 | ||||||
| Linköping | 1 | 3 | 4 | ||||||
| Luleå | 1 | 1 | |||||||
| Karlstad | 1 | 1 | |||||||
| Växjö | 1 | 1 | |||||||
| Örebro | 1 | 1 | |||||||
| 2 | 14 | 1 | 4 | 24 | 45 | ||||
Av ovanstående 45 forskartjänster har 21 st (47 %) fördelats till kvinnliga forskare.
Forskningsprogrammet Svenskt i Finland – finskt i Sverige
Programmet är ett bilateralt forskningssamarbete mellan Finland och Sverige inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Det sträcker sig över tre år och startade den 1 januari 2000. Forskningsprogrammet disponerar 15 miljoner FIM genom Finlands Akademi och 10 miljoner SEK från vardera HSFR och RJ, dvs totalt ca 39 miljoner SEK. Programmet syftar till
•att studera växelverkan, samverkan, påverkan, spänning mellan Sverige och Finland såväl historiskt som i nutid,
•att studera majoritets- och minoritetsproblematiken inom länderna och i jämförelse länderna emellan,
•att studera de sociala, psykologiska, pedagogiska, lingvistiska och andra processer som denna problematik skapar,
•att främja jämförande studier av Finland och Sverige och
•att främja samarbetet mellan svenska och finländska forskningsmiljöer.
1
Initiativet till programmet togs hösten 1997 av Svenska litteratursällskapet i Finland, som föreslog Forskningsrådet för kultur och samhälle vid Finlands Akademi (FA) att starta ett forskningsprogram med namnet Svenskt i Finland – finskt i Sverige. FA tog fasta på förslaget och påbörjade våren 1998 ett förberedande arbete med sikte på ett finsk-svenskt forskningsprogram. Kontakter togs med RJ och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) som båda beslutade att delta i planeringen och finansieringen av programmet. Utöver FA och Svenska litteratursällskapet i Finland meddelade Stiftelsen för Åbo Akademi och Delegationen för svenska kulturfonden att de var villiga att delta i finansieringen och genomförandet.
En bilateral arbetsgrupp tillsattes hösten 1998, vilken sedan utarbetade det slutliga programmet. I arbetsgruppen representerades FA av professorerna Marjatta Hietala och Aila Lauha samt akademiker Erik Allardt och generaldirektör Kari Tarkiainen; Svenska litteratursällskapet i Finland representerades av professorerna Marika Tandefelt och Johan Wrede; Stiftelsen för Åbo Akademi representerades av professorerna Gustav Björkstrand och Krister Ståhlberg; Delegationen för Svenska kulturfonden representerades av ordförande Per Stenbäck. Från Sverige representerades HSFR av professorerna Olof Ruin och Louise Vinge samt kanslichef Björn Thomasson och RJ av direktör Dan Brändström och professor Henning Johansson. Arbetsgruppens sekreterare var vetenskapssekreterare Eili Ervelä-Myréen, FA.
Förberedelserna avslutades på nyåret 1999, varefter finansiärerna utlyste forskningsmedel via olika kanaler. För att informera om programmet anordnade sålunda RJ och HSFR en gemensam konferens i Finlandiahuset den 23 februari 1999. Ansökan om medel skedde i två steg. Det första innebar att en projektskiss skulle inlämnas till någon av finansiärerna senast den 12 mars 1999. Totalt ingavs 89 projektskisser. Bland dessa utvaldes sedan vid sammanträde i Helsingfors den 20–21 maj 1999 sammanlagt 41 projekt, vilka inbjöds inkomma med fullständiga ansökningar senast den 1 september 1999.
Bedömningen och urvalet av de inlämnade projektskisserna och de fullständiga ansökningarna gjordes av en särskild beredningsgrupp, i vilken ingick forskare som utsetts av de medverkande finansiärerna. Beredningsgruppen har inför sitt slutliga val av projekt dessutom låtit fyra expertpaneler bedöma de fullständiga ansökningarna. RJ:s representanter i beredningsgruppen har varit professorerna Stig Strömholm, ordförande, Henning Johansson och Gunnar Törnqvist samt docent Mats Rolén.
Beredningsgruppen beslutade vid sitt sammanträde den 2 november 1999 hos RJ att bevilja medel till 17 projekt. Samtidigt beslutades att FA skulle ansvara för finansieringen av de finska forskarnas medverkan, medan HSFR och RJ mellan sig skulle göra en uppdelning av anslagen till de medverkande svenska forskarna. Vidare beslutades att finansiärerna skall utse representanter i ett arbetsutskott, som skall ansvara för koordinering, uppföljning och utvärdering. RJ:s representanter i arbetsutskottet är Stig Strömholm och Mats Rolén.
I nedanstående sammanställning redovisas de projekt som erhållit stöd från programmet. Där framgår vilket totalbelopp i miljoner finska mark (MFIM)
1999/2000:RJ1
1
| som beviljats varje projekt. De projektanslag som skall utbetalas av RJ anges | 1999/2000:RJ1 |
| med fetstil i miljoner svenska kronor (MSEK). | |
| Projekt finansierade inom programmet Svenskt i Finland – finskt i | |
| Sverige | |
| Gabriel Bladh, Karlstads universitet | |
| Skogsfinnar i Sverige – migration, kolonisation och assimilation. (1,8 | |
| MFIM) | |
| Finansiering: RJ 2,628 MSEK | |
| Ingvar Dahlbacka, Åbo Akademi | |
| Växelverkan och identitet. Kyrka och religion i Finland och Sverige 1809– | |
| 1999. (2,0 MFIM) | |
| Finansiering: Finlands Akademi 1,0 MFIM, HSFR 1,460 MSEK | |
| Rita Hjerppe, Helsingfors universitet | |
| Co-operation and Competition. Economy, Nation-State and Swedish-Finnish | |
| Interaction. | |
| (1,7 MFIM) | |
| Finansiering: Finlands Akademi 0,8 MFIM, HSFR 1,314 MSEK | |
| Göran Hoppe, Uppsala universitet | |
| Svikit sina bröders hopp och sina fäders land…(1,5 MFIM) | |
| Finansiering: Finlands Akademi 0,5 MFIM, HSFR 1,46 MSEK | |
| Leena Huss, Uppsala universitet | |
| Språklig emancipation i Finland och Sverige. (1,6 MFIM) | |
| Finansiering: Finlands Akademi 0,9 MFIM, HSFR 1,022 MSEK | |
| Lars Jonung, Handelshögskolan i Stockholm | |
| Crises, Macroeconomic Performance and Economic Policies in Finland and | |
| Sweden in the 1990´s. A comparative approach. (1,5 MFIM) | |
| Finansiering: Finlands Akademi 0,6 MFIM, HSFR 1,314 MSEK | |
| Olli Kangas, Åbo universitet | |
| Från förebild till hotbild? (1,8 MFIM) | |
| Finansiering: Finlands Akademi | |
| Helena Kangasharju, Handelshögskolan i Helsingfors | |
| Finska, svenska eller engelska? Intern kommunikation: nyligen fusionerade | |
| finsk-svenska företag. (1,6 MFIM) | |
| Finansiering: Finlands Akademi | |
| Kaisa Korpijaakko-Labba, Lapplands universitet | |
| Om jordanvändningsrättigheterna på vardera sidan om Torneälven. (1,6 | |
| MFIM) | |
| Finansiering: Finlands Akademi | 1 |
Lars-Folke Landgrén, Helsingfors universitet
Staden och idéerna. Det urbana i sjuttonhundratalet – och sjuttonhundratalet i nutiden. (1,5 MFIM)
Finansiering: Finlands Akademi 0,75 MFIM, RJ 1,095 MSEK
Anneli Sarvimäki, Kuntokallio Centrum för gerontologisk utbildning och forskning, Helsingfors
Att åldras mellan två kulturer. (1,5 MFIM)
Finansiering: Finlands Akademi 0,75 MFIM, RJ 1,095 MSEK
Harriet Silius, Åbo Akademi
Etnicitet och kön. Konstruktionen av etnisk identitet och kön i svenska och finländska kontexter. (1,2 MFIM)
Finansiering: Finlands Akademi 0,7 MFIM, RJ 0,73 MSEK
Hanna Snellman, Helsingfors universitet
Gothenburg – the largest village of the Salla parish. (1,4 MFIM) Finansiering: Finlands Akademi 0,7 MFIM, HSFR 1,022 MSEK
Timo Soikkanen, Åbo universitet
Mellan kontroll- och integrationspolitik. (1,5 MFIM) Finansiering: Finlands Akademi 0,9 MFIM, RJ 0,876 MSEK
Krister Ståhlberg, Åbo Akademi
Språkgrupp, medborgarskap och lokal välfärdsstat. (1,5 MFIM) Finansiering: Finlands Akademi 0,5 MFIM, RJ 1,46 MSEK
Nils-Erik Villstrand, Åbo Akademi
Delar i dialog. Integrativa och desintegrativa krafter och processer i Sverige och Finland (1720–1860). (1,7 MFIM)
Finansiering: Finlands Akademi 0,9 MFIM, RJ 1,168 MSEK
Charles Westin, Stockholms universitet
Gemenskap och asymmetri – Självbilder och bilder av den andre. (2,1 MFIM)
Finansiering: Finlands Akademi 1,0 MFIM, HSFR 1,606 MSEK
Inom ramen för programmet har sammanlagt 1,5 MFIM avsatts för koordinering, konferenser och forskningsinformation.
Forskarskola i moderna språk
För att öka rekryteringen av forskarstuderande i engelska, tyska och franska avsatte RJ 1998 60 miljoner kronor till en nationell forskarskola, varav 3 miljoner kronor budgeterades 1998 för forskningsförberedande kurser och planering, medan 57 miljoner kronor av 1999 års avkastning har budgeterats för forskarskolans genomförande. Medlen avser finansiering av 32 doktorandtjänster på heltid i fyra år fr.o.m. den 1 september 1999, arvoden till koordinator/föreståndare, lärare samt övriga omkostnader.
1999/2000:RJ1
1
| RJ utlyste i februari 1999 genom skrivelser till universiteten, annonser och | 1999/2000:RJ1 | |||||
| på sin hemsida sammanlagt 32 doktorandtjänster inom forskarskolan. Sats- | ||||||
| ningen mötte stort intresse från universitetens och studenternas sida. Vid | ||||||
| ansökningstidens utgång den 15 april 1999 hade inte mindre än 92 sökande | ||||||
| anmält sitt intresse. Vid den sakkunniggranskning av ansökningarna som | ||||||
| gjordes av RJ:s planeringsgrupp för forskarskolan konstaterades att påfal- | ||||||
| lande många av de föreslagna avhandlingsprojekten var av hög, eller mycket | ||||||
| hög, kvalitet. Flertalet sökande hade utmärkta studiemeriter. RJ beslutade | ||||||
| den 10 juni 1999 att erbjuda 32 av de sökande finansiering av doktorand- | ||||||
| tjänst under fyra år. De utvalda blivande doktoranderna kunde genom RJ:s | ||||||
| beslut om finansiering sedan antas till forskarutbildning vid sina respektive | ||||||
| universitet. Forskarskolan startade sin verksamhet höstterminen 1999 med en | ||||||
| internatkurs i syntaktisk språkteori (5 poäng), uppdelad på två kursveckor | ||||||
| och förlagd till Höllviken i Skåne. | ||||||
| 14 doktorandtjänster avser studier i engelska, 11 i franska och 7 i tyska. | ||||||
| Geografiskt fördelades tjänsterna så att Stockholms universitet erhöll 7 tjäns- | ||||||
| ter, Göteborgs och Lunds universitet 6 tjänster vardera, Uppsala universitet 5 | ||||||
| tjänster, Umeå universitet 4 tjänster, Växjö universitet 2 tjänster, medan | ||||||
| universiteten i Karlstad och Linköping tilldelades vardera 1 tjänst. | ||||||
| Fördelning av doktorandtjänsterna i moderna språk på olika lärosäten och | ||||||
| språk | ||||||
| Universitet | Engelska | Franska | Tyska | Summa | ||
| Uppsala | 1 | 3 | 1 | 5 | ||
| Linköping | 1 | 1 | ||||
| Lund | 3 | 1 | 2 | 6 | ||
| Växjö | 1 | 1 | 2 | |||
| Göteborg | 3 | 2 | 1 | 6 | ||
| Karlstad | 1 | 1 | ||||
| Umeå | 1 | 1 | 2 | 4 | ||
| Stockholm | 3 | 3 | 1 | 7 | ||
| Summa | 14 | 11 | 7 | 32 | ||
Deltagarna i RJ:s forskarskola ingår i ett nationellt nätverk och kommer att samlas till gemensamma kurser under minst ett par veckor varje termin. Minst 20 av doktorandernas kurspoäng inom forskarutbildningen skall fullgöras inom forskarskolans ram; minst en 5-poängskurs per termin kommer att erbjudas genom forskarskolans försorg. Deltagarna följer givetvis härutöver den vanliga forskarutbildningen vid sin hemmainstitution. Forskarskolan har redan under sin första termin bidragit till ett fruktbart idéutbyte mellan såväl discipliner som studieorter. Ett ytterligare inslag i detta var det välbesökta seminarium, med doktorandernas huvudhandledare och RJ:s styrgrupp
1
| för forskarskolan, som RJ arrangerade den 1 november 1999, på Spökslottet, | 1999/2000:RJ1 |
| Stockholm. |
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m m
Stiftelsens styrelse har under 1999 i budgeten avdelat 8 miljoner kronor för att stödja symposier, seminarier och forskningsinformativa insatser. Under 1999 behandlades 117 sådana ansökningar, varav 32 (27 %) hade inkommit från kvinnliga huvudsökanden. 72 ansökningar, av vilka 21 (29 %) var ingivna av kvinnliga forskare, beviljades ett sammanlagt belopp på knappt 8 miljoner. 7 ansökningar är bordlagda.
Många av de forskningsprojekt som Riksbankens Jubileumsfond stöder, belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är angeläget att forskningsresultaten blir kända i samhället och blir föremål för diskussion, kritisk granskning och användning. RJ har därför på olika sätt försökt medverka till att ett sådant informationsutbyte underlättas. Under året har flera både nationella och internationella aktiviteter bedrivits i syfte att följa och sprida kännedom om den forskning som stöds och att stimulera informationsutbyte om forskningsresultat mellan olika grupper i samhället.
RJ söker också att genom anslag till symposier, seminarieverksamhet och forskarnätverk bereda forskare möjlighet att utveckla nya forskningsområden. Avsikten är att uppmuntra forskare att genom samarbete, gärna med tvärvetenskaplig inriktning, utveckla nya forskningsprojekt som så småningom ska kunna söka medel i RJ:s ordinarie ansökningsomgångar.
Riksbankens Jubileumsfond anordnar även egna symposier och seminarier (ibland tillsammans med något annat forskningsstödjande organ inom eller utom landet) i syfte att identifiera forskningsbehov, kartlägga eller presentera kunskapsläget inom ett visst område. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Ett sådant åtagande, som RJ haft under lång tid, är det årliga stödet till utgivningen av Forskning & Framsteg.
Här ska kortfattat återges exempel på några aktiviteter som RJ tagit initiativ till eller aktivt medverkat i under 1999.
Den vackra nyttan
Den svenska hemslöjden och konsthantverket är i högsta grad ett eftersatt område vad beträffar kulturvetenskaplig forskning. Hemslöjd har traditionellt varit ett kvinnligt område och som sådant tämligen undanskymt. Hemslöjden har med Maths Isacssons ord ”helt enkelt inte passat in i bilden av det stora moderna projektet, av det som burit 1900-talets samhälls- och välfärdsutveckling”. Därför har också kulturforskningen varit påtagligt ointresserad av hemslöjden.
Riksbankens Jubileumsfond har sökt att fylla denna kunskapslucka genom att under flera år stödja Nämnden för Hemslöjdsfrågor med medel ur avsättningen för Symposier, seminarier och forskningsinformativa insatser. RJ lämnade 1995 medel till en seminarieserie med temat Hemslöjd, estetik och
1
svenskt samhällsliv i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Tre seminarier genomfördes med representanter för hemslöjden, den konstnärliga verksamheten och forskningen. 1998 lämnade RJ medel för tryckning av seminarieseriens texter, vilka nu nyligen utkommit i antologin Den vackra nyttan. Om hemslöjd i Sverige (Gidlunds).
Under 1999 har RJ beviljat ytterligare medel som planeringsanslag för att förankra hemslöjden som forskningsområde och för att formulera ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt kring hemslöjdens utveckling, verksamhet och ideologi.
De Svenska Historiedagarna
Ett av Riksbankens Jubileumsfonds mer betydande engagemang inom ramen för avsättningen för Symposier, seminarier och forskningsinformativa insatser har varit stödet till de årligen återkommande Svenska Historiedagarna. De Svenska Historiedagarna är en ideell förening som bildades 1993 för att stimulera historisk forskningsinformation och bredda kontakterna mellan fackhistoriker och en historieintresserad allmänhet. RJ har sedan 1995 såsom en av många finansiärer stött De Svenska Historiedagarna och därigenom sökt att bidra till denna betydelsefulla forskningsinformativa insats.
De Svenska Historiedagarna hölls 1994 i Örebro, 1995 i Uppsala, 1996 i Lund, 1997 i Kalmar och 1998 i Stockholm. Det gångna året hölls de Svenska Historiedagarna i Åbo i Finland. Under åren har De Svenska Historiedagarna vuxit och kommit att etablera sig som en central mötesplats för det historieintresserade Sverige. Temat för 1999 års Svenska Historiedagar var Finlands och Sveriges långa gemensamma historia.
Samarbete med riksdagen
Det seminariesamarbete Riksdagen – Demokratins hjärta?, som inleddes under 1998 i samarbete med riksdagens talman Birgitta Dahl om folkstyrets problem och villkor, har under året avslutats med ett seminarium om Folkstyrelsens framtid; Demokrati – handlingsförmåga – rättsstat den 16 februari 1999. Vid detta seminarium medverkade professorerna Olof Petersson och Jörgen Hermansson samt docenterna Michele Micheletti och Anders Westholm.
Som en avslutning på hela denna serie kan man även nämna det seminarium om den Representativa demokratins framtid som på RJ:s initiativ genomfördes i Umeå den 18 oktober i samarbete med Demokratiutredningen, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) och statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. Riksdagens aktiva medverkan vid detta synnerligen välbesökta seminarium med över tusen deltagare kom till uttryck genom att talman Birgitta Dahl svarade för konferensens öppningsanförande och att konstitutionsutskottets ordförande Per Unckel deltog i den avslutande paneldiskussionen.
Bengt Göransson, ordförande i Demokratiutredningen, var seminarieledare. Under förmiddagen presenterades Demokratiutredningens forskningsprojekt kring 1998 års val under titeln Partier, väljare och media. Den ge-
1999/2000:RJ1
1
nomgången gjordes av statsvetarna Martin Bennulf, Göteborgs universitet, Mats Ekström, Örebro universitet, och Anders Westholm, Uppsala universitet. Huvudanförandet om Values in Change and the Challenge for Representative Democracy hölls av professor Ronald F. Inglehart, Institute for Social Research (ISR), University of Michigan. Professor Inglehart medverkade till etableringen av Euro-Barometer Surveys och är samordningsansvarig för World Value Surveys.
Beträffande frågan om Representativ demokrati på svenska sammanfattade professor Sören Holmberg, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, kunskapsläget såsom det nu kan avspeglas genom en lång serie av studier om väljarnas beteende.
Eftermiddagen inleddes med ett anförande av professor Gunnel Gustafsson, statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, som behandlade frågan om Den lokala demokratins renässans med underrubriken: Kvinnor och andra förtroendevalda som problemlösare och kaospiloter. Hennes anförande kommenterades av landstingsrådet Stig Grauers, regionstyrelsen i Västra Götaland.
Dagen avslutades med en paneldiskussion om Demokrati i förändring under redaktör Britt-Marie Mattsons ledning. Vilka är hoten mot den svenska demokratin? Vad har medierna för betydelse? Varför har Sverige ett allt lägre valdeltagande vid allmänna val? Var sätter man gränserna i en demokrati? De var några frågor som behandlades av panelen under denna diskussion som spelades in av utbildningsradion för TV-sändning.
Idiskussionen deltog EU-kommissionären Margot Wallström, professor Drude Dahlerup, Stockholms universitet, professor Peter Esaiasson, Göteborgs universitet, Edna Eriksson, Ungdomsstyrelsen, journalisten och författaren Anders R. Olsson och riksdagsledamoten Per Unckel, ordförande i riksdagens konstitutionsutskott.
Ett annat större arrangemang i samarbete med riksdagen och med Bertil Ohlin-institutet genomfördes den 31 maj med anledning av 100-årsminnet av Bertil Ohlins födelse. Temat för detta heldagsseminarium – Globalisering, ideologi och nationell politik – anknöt till några av huvudlinjerna i Ohlins insatser som vetenskapsman och politiker. Talman Birgitta Dahl öppnade seminariet och kunde hälsa drygt 200 deltagare välkomna till riksdagen. F.d. finansministern, chefekonom Anne Wibble inledde sedan programmet med att ge några personliga kommentarer kring sin fars, Bertil Ohlin, roll i svensk politik. Därefter föreläste Lord Ralf Dahrendorf över ämnet Globalisation and Democracy. Dahrendorf menade att ”den heterogena nationalstaten” ingalunda tjänat ut sin roll, utan var det hittills bästa skyddet för de liberala frihetsvärdena. Professor Daniel Tarschys höll sedan ett föredrag med titeln Socialliberalism – idé med eller utan framtid? och underströk att socialliberala lösningar dominerat i de västliga demokratiernas praktiska politik. Förberedda kommentarer gjordes av docent Li Bennich-Björkman, Uppsala universitet, och redaktör Göran Rosenberg, Tidskriften Moderna tider. Det därpå följande föredraget ägnades författningsfrågorna: professor Olof Ruin, Stockholms universitet, talade över ämnet Demokratins fundament – en levande författning. Ruin vidhöll sin tidigare framförda kritiska hållning till författningsuppgörelsen och hävdade att både Ohlin och Erlander styrdes för
1999/2000:RJ1
1
| mycket av kortsiktiga partistrategiska överväganden. Förberedda kommenta- | 1999/2000:RJ1 |
| rer gavs av EU-parlamentariker Cecilia Malmström, Göteborg, och f.d. | |
| statsrådet och landshövdingen, docent Björn Molin, Göteborg. Chefredaktör | |
| Hans Bergström, DN, höll därefter seminariets avslutande föredrag: Oppo- | |
| sitionsrollen i en demokrati. Han fokuserade på Bertil Ohlins agerande som | |
| oppositionsledare under mer än två decennier och konstaterade att Ohlin haft | |
| en mycket svår uppgift beroende på socialdemokratins starka ställning och | |
| de delvis betydande ideologiska skillnaderna mellan de borgerliga partierna. | |
| Ohlin hade dock lyckats upprätthålla förtroendet för det politiska systemet, | |
| menade Bergström. Som kommentator medverkade politiskt sakkunniga | |
| Anne-Marie Lindgren, Näringsdepartementet, docent Tommy Möller, | |
| Stockholms universitet, och Anne Wibble. Seminariet avslutades av direktör | |
| Dan Brändström. De förberedda anförandena och kommentarerna från | |
| seminariet har publicerats i volymen Globalisering, ideologi och nationell | |
| politik. Elva texter kring Bertil Ohlin och socialliberalismen (red. Håkan | |
| Holmberg, Gidlunds förlag, 1999). | |
| Konferens om forskning om turism | |
| Den 25 februari 1999 anordnade RJ tillsammans med den statliga Turistdele- | |
| gationen en konferens i riksdagshuset om behovet av att stärka och utveckla | |
| forskning rörande turism. Konferensen riktade sig till forskningsfinansiärer, | |
| riksdagen, Regeringskansliet, berörda myndigheter och näringslivet. Nära 70 | |
| personer hade hörsammat inbjudan. Programmet inleddes med ett hälsnings- | |
| anförande av docent Mats Rolén, RJ, som gjorde en översikt över det | |
| svenska forskningsfinansieringssystemets arbetssätt och förmåga att fånga | |
| upp och stödja nya forskningsinriktningar. Direktör Göte Ekström, Turist- | |
| delegationen, presenterade fakta om turismsektorns ekonomiska roll i Sveri- | |
| ges ekonomi. Han betonade därvid att ett bredare forskningsbaserat kun- | |
| skapsunderlag var av stor betydelse för näringen. Turistdelegationen har | |
| därför utarbetat ett forskningsprogram, vilket presenterades av projektledare | |
| Helene Nilsson, Turistdelegationen och ekon. dr. Lena Larsson-Mossberg, | |
| Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Större delen av programmet ägna- | |
| des sedan korta presentationer av närmare ett tjugotal projektförslag rörande | |
| forskning med anknytning till turismsektorn, vilka initierats av Turistdelegat- | |
| ionens FoU-program. I programmet ingick också ett panelsamtal under ru- | |
| briken ”FoU-samverkan mellan högskola och näringsliv”. I panelen ingick | |
| Peter Forssman, ordförande i Svenska Rese- och Turismindustrins Samar- | |
| betsorganisation (RTS), departementsrådet Kerstin Eliasson, Utbildnings- | |
| departementet, professor Tommy D Andersson, forskningsledare vid Euro- | |
| peiska Turismforskningsinstitutet (Etour) vid Mitthögskolan, Östersund, och | |
| Göran Friborg, programansvarig, NUTEK. Pandeldiskussionen leddes av | |
| Mats Rolén, RJ. |
1
| Områdesgrupper | 1999/2000:RJ1 |
Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning
Områdesgruppen anordnade ett symposium om den finansiella sektorns internationalisering den 25–26 mars. Till symposiet hade inbjudits ett flertal utländska forskare vilka hade skickat in sina bidrag i förväg.
Symposiet inleddes av ledamoten i områdesgruppen professor Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm, som haft huvudansvaret för planeringen tillsammans med Jonas Niemeyer, Handelshögskolan i Stockholm, även knuten till Finansdepartementet
Symposiet omfattade en beskrivning av finanssektorns betydelse för ekonomin samt vilka faktorer som påverkas av att ha en finanssektor i Sverige.
Symposiet var uppdelat i fyra delar. De tre första delarna bestod av olika redogörelser för den finansiella sektorn från olika perspektiv och avslutades med en paneldebatt efter det tredje avsnittet. Det fjärde och sista avsnittet hade formen av en tutorial där yngre forskare och doktorander hade möjlighet att presentera sina forskningsområden och få dessa belysta av de närvarande forskarna.
Ordförande för den första delen var vice riksbankschef Lars Nyberg. Denna del innehöll tre avsnitt där det första utgjordes av att professorerna Raghuram Rajan och Luigi Zingales, University of Chicago, talade om Financial System, Industrial Structure and Growth med direktör Erik Berglöf, SITE och Handelshögskolan i Stockholm, som kommentator. Professor Luigi Zingales talade i påföljande avsnitt även om Legal Systems and Financial Development. Kommentator var Claes Thimrén, Merita Nordbanken. Därefter talade professor Randy Kroszner, University of Chicago, över ämnet Is the Financial System Politically Independent? Perspectives on the Political Economy of Banking and Financial Regulation. Kommentator till detta avsnitt var professor Yrjö Koskinen, Handelshögskolan i Stockholm.
Ordförande för den andra delen av första dagens program var professor Lars Engwall, Uppsala universitet, tillika ordförande i områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning. Även denna del bestod av tre avsnitt. Först talade professor Arnoud Boot, Universiteit van Amsterdam, om Consolidation and Strategic Positioning in Banking with Implications for Sweden med vice verkställande direktör Pehr Wissén, Svenska Handelsbanken, som kommentator, därefter professor Jonathan Macey, Cornell University, om People and Institutions: The Future of the Financial Services Industry in Sweden något som kommenterades av direktör Nils Lundgren, Merita Nordbanken. Sista delen av detta avsnitt utgjordes av att professorerna Anthony Santomero och Richard Herring, Wharton, talade över ämnet What Is Optimal Financial Regulation? med professor Staffan Viotti, Riksbanken, som kommentator.
Avsnitt tre hölls påföljande dag med riksgäldsdirektör Thomas Franzén som ordförande. Första delen av detta avsnitt utgjordes av att professor Julian Franks, London Business School, höll ett anförande om The Direct and Compliance Costs of Financial Regulation – What Can We Learn from London? Kommentator var chefekonom Lars Hörngren, Riksgäldskontoret.
1
Därefter vidtog en paneldiskussion med ovanstående föredragshållare. Mo- derator var Thomas Franzén.
Symposiets avslutande del utgjordes av en tutorial där ett antal yngre forskare och doktorander presenterade sina forskningsområden. De inbjudna utländska forskarna hade ombetts kommentera var sitt projekt.
Denna områdesgrupp har även stött uppbyggandet av forskningsarbetet kring entreprenörskap i anslutning till IVA:s Connect-program. Denna verksamhet syftar till att hjälpa entreprenörer att skapa och utveckla nya tillväxtföretag genom att förse dessa med de kunskaper och det riskkapital de behöver för att lyckas. Detta har gjorts genom att bevilja medel till professor Mary Walshok, University of California, San Diego, vilken var initiativtagare till denna verksamhet i USA och som nu Connect avser att etablera i några regioner i Sverige.
Dessutom planeras en ”workshop” benämnd Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontrollmakt, som skall äga rum 1–2 februari 2000 vid Linköpings universitet. Det är ett samarrangemang mellan Riksbankens Jubileumsfond och Linköpings universitet i samråd med Ekobrottsmyndigheten samt Länsstyrelsen i Östergötlands län med docent Hans Sjögren, Linköpings universitet, tillika koordinator i kapitalmarknadsgruppen, som samordnare.
Kapitalmarknadsgruppen kommer att avsluta sin verksamhet under kalenderåret 2000. Det finns förslag att starta ett till högskolesektorn anknutet fristående finansforskningsinstitut för tillämpad finansiell forskning för att kunna behålla en vital finanssektor i Sverige. En av de viktigaste uppgifterna för områdesgrupperna är att stimulera till initiativ som innebär att de områden RJ önskar befrämja får en institutionell hemvist.
Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning
Denna områdesgrupp har, liksom föregående år, i huvudsak arbetat med tre områden:
Forskning om kulturpolitik i vid mening Forskningsprogram inom arkitektur, form och formgivning
Relationen mellan forskning, kulturinstitutioner, kulturutövare samt utbildningar med inriktning mot kultursektorn.
Under den första punkten har betydande insatser gjorts för att följa upp de tre seminarier som RJ anordnade i anslutning till UNESCO:s världskonferens Intergovernmental Conference on Cultural Policies i Stockholm våren 1998. Seminarierna dokumenterades i rapporten Promoting Cultural Research for Human Development (Riksbankens Jubileumsfond & Gidlunds förlag 1998) som rönt stort intresse inom forskarvärlden, internationella organisationer och stiftelser samt inom svenska verk och myndigheter. Professorerna Karl- Eric Knutsson och Carl-Johan Kleberg har ansvarat för att följa upp och driva de frågor som rör behovet av nya forskningsinsatser inom området kultur och utveckling, vilket också var temat för det första av de tre seminarierna. RJ har i internationella och nationella sammanhang framhållit behovet av en ”research agenda” för området. Knutsson och Kleberg har därvid
1999/2000:RJ1
1
medverkat som föredragshållare vid nationella och internationella konferenser. Knutsson har varit RJ:s ”ambassadör” på det internationella planet och har under året sålunda medverkat i överläggningar bl.a. inom FN, UNDP, UNICEF, UNESCO, Världsbanken, Rockefeller Foundation, Bellagio Forum on Socially and Environmentally Sustainable Development och det svenska utrikesdepartementet. RJ har vidare finansierat och genom Karl-Eric Knutsson aktivt deltagit i genomförandet av det Royal Colloquium om Em- ployment, Environment and Development: Keys to the Eradication of Po- verty, som hölls på Stockholms slott den 18 november i samverkan med Kungliga Vetenskapsakademien under ordförandeskap av H M Kung Carl
XVI Gustaf.
Det andra stockholmsseminariet ägnades åt den globala etikens problem. Här har RJ i samarbete med Unesco och teologiska institutionen, Lunds universitet, och under ledning av professor Göran Bexell den 3–5 juni 1999 anordnat en välbesökt regional Unesco-konferens med titeln Universal Ethics: From the Nordic Perspectives. Evenemanget lockade en rad framstående nordiska forskare inom detta område. Seminariet kommer att dokumenteras i en särskild rapport. Inom detta fält är även värderingsfrågor av central betydelse. RJ har funnit det angeläget att säkerställa och utveckla det longitudinella material från en rad länder som insamlats inom de s.k. World Value Studies, under ledning av professor Ronald F. Inglehart, University of Michigan. Därför har RJ under året genom ett anslag på 3,2 miljoner kronor inlett ett arbete för att finna en form för att överföra ansvaret för detta globala projekt till Sverige och förankra det vid en svensk forskningsinstitution. Professor Thorleif Pettersson, teologiska institutionen, Uppsala universitet, är huvudansvarig vetenskaplig ledare för den svenska delen av detta projekt.
Som ett direkt resultat av det tredje RJ-seminariet, vilket berörde stiftelsernas roll när det gäller att initiera och stödja kulturpolitiskt relevant forskning, har RJ tillsammans med European Cultural Foundation, Fondation de France, Compagnia di San Paolo och med Association for Innovative Co-operation in Europe (AICE) som verkställande organ, beslutat starta ett brett flerårigt forskningsprojekt om Creative Europe. Direktör Dan Brändström, professor Carl-Johan Kleberg och docent Mats Rolén har tagit aktiv del i förberedelsearbetet. Projektet fokuserar bl.a. på vilka ramvillkor i form av olika typer av finansiering som sätter sin prägel på kreativitetens villkor i dagens Europa. Arbetet utförs vid forskningsinstitutet ERICArts, Bonn, och leds av professor Andreas Wiesand och fil.dr. Ritva Mitchell.
I nära anslutning till detta internationella samarbete anordnade RJ den 12 februari 1999, i samverkan med Stiftelsen Framtidens Kultur, ett seminarium i Stockholm med representanter för Fondation de France, som presenterade sitt program Les Nouveaux Commanditaires. Programmet innefattar en ny typ av satsning på att skapa en professionell kompetens och ekonomiska resurser för beställning av offentlig konst. Man använder sig av särskilt utbildade ”curators”, som fungerar som en länk mellan lokalsamhällen och konstnärer. Vid seminariet medverkade direktör Dan Brändström, avdelningschef François Hers, curator Mari Linnman och konstkritiker Jean- Christophe Royoux, från Fondation de France. Från svensk sida medver-
1999/2000:RJ1
1
| kade direktör Göran Christensson, Malmö konstmuseum, professor Pierre | 1999/2000:RJ1 |
| Guillet de Monthoux, Stockholms universitet, samt docent och konstkritiker | |
| Lars O. Eriksson, Stockholm, med förberedda inlägg. | |
| Seminariet följdes upp av en studieresa till Paris och landskapet Bour- | |
| gogne i mitten av maj 1999 där Fondation de France anordnade en exkursion | |
| till några av de platser där konstprojekt genomförts inom programmet Les | |
| Nouveaux Commanditaires eller New Patrons inom The European Medici | |
| Programme. I studiebesöket deltog direktör Dan Brändström och docent | |
| Mats Rolén, RJ, direktör Jonas Anderson och projektledare Maria Fridh, | |
| Stiftelsen Framtidens Kultur. Studiebesöket leddes av enhetschef François | |
| Hers, curator Mari Linnman, avdelningschef Dominique Lemaîstre, Fon- | |
| dation de France, Paris, och professor Xavier Douroux, universitetet i Dijon. | |
| Besöket har resulterat i en rad kontakter mellan Fondation de France och | |
| företrädare för svenskt konstliv. RJ och Framtidens Kultur kommer sålunda | |
| att i maj 2000 anordna ett seminarium om bl.a. den ovan nämnda franska | |
| arbetsmodellen. | |
| Härutöver har RJ uttalat sitt intresse för en samverkan med Council on | |
| European Responsibilities (COEUR) om att utveckla a Culture of Shared | |
| Causes in Europe. Ett större internationellt symposium hölls den 25 februari | |
| i Berlin under värdskap av president Roman Herzog. Vid detta möte deltog | |
| både RJ:s ordförande Stig Strömholm och direktör Dan Brändström. | |
| Forskning om arkitektur, konst och form | |
| Inom ramen för områdesgruppens andra arbetsområde har inventeringen | |
| avslutats med utgivningen av Arkitekturforskning med betydelse för konst | |
| och gestaltning som färdigställts av ledamoten av områdesgruppen professor | |
| Björn Linn tillsammans med docent Jan Ahlin och arkitekt Gunilla En- | |
| hörning vid Chalmers. I anslutning till bokens utgivning anordnades en | |
| konferens den 18 februari 1999 i Stockholm om arkitekturforskningen. Kon- | |
| ferensen var särskilt angelägen med tanke på det av regeringen nyligen fram- | |
| lagda programmet för arkitektur, formgivning och design, som förebådar en | |
| nationell satsning för att höja kvaliteten inom dessa områden. | |
| I konferensen deltog företrädare för arkitektur-, stadsbyggnads- och land- | |
| skapsplaneringsforskning. Efter Dan Brändströms hälsningsanförande | |
| presenterade ledamoten av områdesgruppen, professor Björn Linn och | |
| docent Jan Ahlin, Chalmers, den översikt de på RJ:s uppdrag utfört över | |
| arkitekturforskningens problem och inriktning. Byggherrarnas och projektö- | |
| rernas respektive perspektiv behandlades sedan av Karin Wiklund, f d | |
| verkställande direktör vid Stockholms Kooperativa Bostadsförening, och | |
| Örjan Wikforss, FFNS, adj professor vid SLU. Arkitekterna Nina Ryd, | |
| Chalmers, och Lars Marcus, KTH, berättade om hur de som doktorander | |
| inom fältet såg på sina arbetsuppgifter och karriärmöjligheter. De svårigheter | |
| som de externfinansierade forskarna ofta ställs inför behandlades av docent | |
| Gudrun Linn, Chalmers, och docent Ingela Blomberg, KTH. Dessa känner | |
| sig ofta utlämnade till olika remissinstansers (med varierande kompetens) | |
| bedömningar. Hans Allan Löfberg, prefekt vid KTH:s institution för byggd | 1 |
miljö, Gävle, tog upp frågor om forskningsledning och de många och skiftande uppgifter som ingår där. Dit hör bl.a. att informera utåt, utnyttja institutionens kompetens, ha kontroll över ekonomin, fördela basresurser och stimulera till internationella kontakter. Här har professorerna ett stort ansvar för att dra in pengar, vilket ofta hindrar egen forskning och handledning. Arkitekterna Per Eliasson och Nilsson Samuelsson gav exempel från praktiken och enhetschefen vid Byggforskningsrådet (BFR), Margareta Gavatin, redogjorde för rådets policy vad gäller forskningsstöd. BFR är på väg att övergå från projektstöd till programstöd, berättade hon. Det sista föredraget hölls av professor Finn Werne, KTH, som tog upp frågor om problem och sätt att nå ut med forskningsresultat.
Kulturens plats i lärarutbildningen
Inom ramen för det tredje arbetsområdet har områdesgruppen för konst och gestaltning fortsatt sitt arbete för att belysa kulturens ställning och möjligheterna till kreativt skapande i dagens svenska skola. Ett första seminarium hölls våren 1998 under rubriken Skolåret – ett ständigt kulturår. Detta följdes upp av ett andra seminarium den 18 januari 1999 under rubriken Kulturens plats i lärarutbildningen – visioner, problem och möjligheter. Seminariet inleddes med anföranden av Eskil Franck, rektor för Lärarhögskolan i Stockholm, Lars Haikkola, tidigare rektor för Lärarhögskolan i Malmö, och Per Jerrevall, universitetslektor i pedagogik, Växjö universitet. Efter lunch presenterades det s.k. KIL-projektet (Konstarterna i lärandet). Här medverkade projektledare Madeleine Hjort, Danshögskolan, med ett inlägg. Efter presentationen följde ett panelsamtal och en allmän diskussion. Panelen leddes av riksdagsledamot Jan Björkman, ordförande i 1997 års lärarutbildningskommitté och vice ordförande i RJ. Övriga deltagare var Hasse Hansson, Konstfack, Helena Friman, kulturhistoriker, Håkan Sand, rektor för kulturskolan i Södertälje, och teaterchef Finn Poulsen, Gottsundateatern i Uppsala. De två första seminarierna har dokumenterats i rapporten Kultur och kreativitet i skola och lärarutbildning. Skriften innehåller huvudanförandena från seminarierna.
Ett tredje och avslutande seminarium i serien kommer att anordnas den 20 januari 2000. Det har rubriken Förståelse och inlevelse i lärandet: konstens och kulturens roll för förnyelse och kreativitet i skola och lärarutbildning.
Samarbete med arkiv, bibliotek och museer angående IT och forskningen
Den 17 november 1999 anordnades konferensen ABM, IT och forskningen på Kungliga Biblioteket. Konferensen, som lockat nära 100 deltagare, behandlade informationsteknikens roll för verksamheten inom arkiv, bibliotek och museer när det gäller att tillgodose forskarsamhällets behov. Särskilt uppmärksamhet riktades mot frågor om prioriteringar från sektorns respektive forskarnas sida, behov av gemensam standard och teknisk infrastruktur samt forskarnas syn på ABM-myndigheternas forskningsförberedande roll. Konferensen var ett samarrangemang mellan RJ, Kungliga Biblioteket (KB), Kulturnät Sverige, Nordiska museet, Riksarkivet (RA), Riksantikvarieämbetet
1999/2000:RJ1
1
| (RAÄ) och Stiftelsen Framtidens Kultur. Programmet inleddes av riksbiblio- | 1999/2000:RJ1 |
| tekarie Tomas Lidman som hälsade välkommen till Kungliga Biblioteket, | |
| varefter direktör Dan Brändström höll ett hälsningsanförande. Det inle- | |
| dande föredraget hölls av David Green, Executive Director, Coalition for | |
| Networked Information, som redogjorde för de initiativ som tagits i USA för | |
| att tillgängliggöra forskningsdata i digital form. Nästa punkt på dagordning- | |
| en gällde vilka typer av information som primärt bör göras tillgängliga ge- | |
| nom IT i Sverige. Riksbibliotekarie Tomas Lidman, överantikvarie Keith | |
| Wijkander och riksarkivarie Erik Norberg redogjorde för sina respektive | |
| myndigheters strategier på området. Deras inlägg kommenterades av profes- | |
| sorerna Anna Christina Ulfsparre, Landsarkivet i Lund, och Ulf Sporrong, | |
| kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Nästa session gällde | |
| behovet av och möjligheterna att skapa en gemensam struktur för ABM- | |
| sektorns material. Som föredragshållare medverkade professor Donald | |
| Broady, institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet, 1:e arkivarie | |
| Göran Kristiansson, Riksarkivet, avdelningsdirektör Johan Mannerheim, | |
| Kungliga Biblioteket, och IT-chef Hans Rengman, Bohusläns museum, | |
| Uddevalla. Fil.dr. Erik Peurell, Statens kulturråd och litteraturvetenskapliga | |
| institutionen, Uppsala universitet, och professor Lena Johannesson, konst- | |
| vetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, höll sedan var sitt före- | |
| drag om vilka förväntningar de som forskare hade på ABM-sektorns forsk- | |
| ningsförberedande roll. Konferensen avslutades med en paneldebatt mellan | |
| dagens föredragshållare och frågor från auditoriet. Docent Mats Rolén, RJ, | |
| var moderator och samtalsledare. En rapport från konferensen utkommer i | |
| mars 2000. | |
| Områdesgruppen har dessutom genom ett konferens- och planeringsanslag | |
| bidragit till att främja tillkomsten av ett nytt nationellt och tvärvetenskapligt | |
| centrum för avancerad kulturforskning (ACSIS) vid Arbetslivscent- | |
| rum/Campus Norrköping, Linköpings universitet. Det planerade institutet | |
| leds av professor Johan Fornäs. Vidare har områdesgruppen aktivt främjat | |
| finansieringen av projektet Konsthögskolor som kunskapsförmedlare. En | |
| studie av olika synsätt på den högre bildkonstnärliga utbildningen i Sverige | |
| under 1900-talet. Projektet leds av fil.dr. Marta Edling, konstvetenskapliga | |
| institutionen, Stockholms universitet. | |
| Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället | |
| Områdesgruppen har under året fortsatt att med hjälp av internationella och | |
| nationella experter inom området diskutera behoven av vetenskapliga studier | |
| om utbildning och forskning samt kvalificerade utredningsinsatser. | |
| Områdesgruppen har framför allt intresserat sig för aktuella universitetsre- | |
| former och dess betydelse för utbildning och forskning såväl nationellt som | |
| internationellt. Till exempel talade Dr Wilhelm Krull, Secretary General, | |
| Volkswagen-Stiftung, över ämnet The German Research System: Capabili- | |
| ties, Collaboration and Competition vid gruppens sammanträde den 3 juni | |
| 1999. | |
| 1 |
| Genom insatser från områdesgruppen har professor Albert Tuijnman, in- | 1999/2000:RJ1 |
| stitutionen för internationell pedagogik, Stockholms universitet, kunnat | |
| medverka till utvecklingen av ett större projekt The International Life Skills | |
| Survey (ILSS) inom området livslångt lärande. Härutöver har genom anslag | |
| ur områdesgruppens budget Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) med hjälp | |
| av fil.dr. Lillemor Kim kunnat genomföra en studie om svensk forskarut- | |
| bildning i internationell belysning. Studien som diskuterats vid ett arbetsse- | |
| minarium inom KVA 9–10 november 1999 kommer att presenteras för | |
| statsmakterna inför kommande forskningspolitiska beslut. | |
| Den ökade IT-användningen inom utbildningssektorn har även uppmärk- | |
| sammats av gruppen. Denna fråga kommer att behandlas speciellt under en | |
| större internationell konferens som planeras att hållas under våren 2000. | |
| Re-thinking Science | |
| Riksbankens Jubileumsfond och Rådet för forskning om universitet och | |
| högskolor beviljade 1996 ett bidrag till tre framstående internationella fors- | |
| kare, nämligen professorerna Michael Gibbons, Secretary General, Associ- | |
| ation of Commonwealth Universities, Helga Nowotny, Wissenschaftsphilo- | |
| sophie und Wissenschaftsforschung, Eidgenössische Technische Hochschule | |
| (ETH), och Peter Scott, Vice-Chancellor, Kingston University, London, till | |
| ett bokprojekt under arbetsnamnet A Re-visioning of Science for the 21st | |
| Century. Bokprojektet är till en del en fortsättning på det arbete som 1994 | |
| presenterades i The New Production of Knowledge: The Dynamics of Science | |
| and Research in Contemporary Societies. (M. Gibbons, M. Limoges, H. | |
| Nowotny, H. Schwartzman, P. Scott and M. Trow; London Sage 1994.) | |
| Denna bok väckte betydande uppmärksamhet i den internationella forsk- | |
| ningspolitiska debatten. Inte minst i Sverige har den varit kontroversiell | |
| genom sitt klara ställningstagande för att kravet på samhällsrelevansen upp- | |
| rätthålls och att forskningen måste fungera i nära kontakt med det omgivande | |
| samhället. | |
| Den nya boken med titeln Re-Thinking Science: From Reliable Knowledge | |
| to Socially Robust Knowledge utkommer under 2000. I den utvecklar förfat- | |
| tarna en del av teserna från sin förra bok. Arbetet i det nya bokprojektet har | |
| koordinerats av direktör Roger Svensson, Stiftelsen för internationalisering | |
| av högre utbildning och forskning, STINT, tillika ledamot av områdesgrup- | |
| pen. Ett ”pre-publication” seminarium arrangerades den 22 september 1999 i | |
| kollegiesalen vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). | |
| De tre inledarnas anföranden kommenterades av statssekreterare Agneta | |
| Bladh, professor Anders Flodström, rektor vid KTH, och av professor | |
| Björn Wittrock, director vid Swedish Collegium for Advanced Studies in | |
| the Social Sciences, SCASSS, Uppsala. Områdesgruppens ordförande, direk- | |
| tör Dan Brändström, var seminariets ordförande. | |
| Ett motsvarande seminarium hölls den 25 oktober 1999 vid ETH i Zürich där | |
| professor Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet, professor Dieter | |
| Imboden, Umweltphysik, ETH, och Dipl.Ing. Willi Roos, Präsident der | |
| Schweizerischen Akademie der Technischen Wissenschaften, svarade för | 1 |
| kommentarerna under ordförandeskap av professor Silvan S. Schweber, | 1999/2000:RJ1 |
| Departement of Physics, Brander’s University. | |
| Båda dessa arrangemang lockade många och därtill mycket framstående | |
| deltagare från vetenskapssamhället. |
Övriga engagemang
Svenska institutet för studier av utbildning och forskning
Den 5 maj 1999 hölls den konstituerande föreningsstämman för Föreningen för studier av forskning och utbildning. Vid detta sammanträde antogs stadgar och utsågs en interimistisk styrelse intill dess att ordinarie föreningsstämma kunde hållas den 8 oktober 1999. Riksbankens Jubileumsfond har tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning, KK-stiftelsen och STINT förbundit sig, att under en femårsperiod tillskjuta ett startkapital som för RJ:s del uppgår till en årlig medlemsavgift på 50 000 kr och ett årligt driftkapital om 250 000 kr. Dessa medel utgår ur budgeten för områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället.
Förutom de ovannämnda stiftelserna har Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA), Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) anslutit sig som medlemmar. Föreningens operativa enhet har givits namnet Svenska institutet för studier av utbildning och forskning (The Swedish Institute for Studies on Education and Research).
Institutet har efter ett ansökningsförfarande utsett professor Sverker Sörlin att fr o m 2000-01-01 leda institutets verksamhet. Som biträdande direktör med forskningsledande uppgifter har fil.dr. Lillemor Kim anställts.
Aktuella nationella och internationella etiska och rättsliga riktlinjer och regler för forskning
Riksbankens Jubileumsfond har under året tillsammans med övriga forskningsfinansiärer i Sverige upprättat ett konsortialavtal med docent Mats G Hansson, föreståndare vid enheten för folkhälso- och vårdvetenskap, med syfte att fr.o.m 2000-01-01 upprätta och t.o.m. 2001-12-31 underhålla en ”www-site” på svenska och engelska om samtliga i Sverige befintliga regler, riktlinjer och rekommendationer som avser etik och god sed vid bedrivande av forskning. Vidare skall för svensk forskning relevant lagstiftning och internationella konventioner ingå. Det kommer att finnas en länk mellan RJ:s hemsida och denna nya hemsida.
Nobelsymposier
Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansiering av No- belstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började
1
byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direktör som ordförande. Hittills har 115 Nobelsymposier genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell ställning.
Collegium Budapest
Förutom det årliga driftstödet till kollegiet har RJ under 1999 även givit bidrag till genomförandet av den andra vinterskolan för yngre forskare. Te- mat var Believing med ett ambitiöst mål: nothing less than rethinking what social sciences are.
Årets stora händelse var emellertid Wallenbergstiftelsernas beslut att stödja uppförandet av ”Raoul Wallenberg Guest House of Collegium Budapest”. Inte mindre än 27 forskare med familjer kan få lägenhet där under vistelsen vid kollegiet. Ett par lägenheter kommer att finnas disponibla för svenska gästforskare.
Invigningen planeras ske 16 augusti 2000 av H M kung Carl XVI Gustaf och den ungerske statspresidenten.
Till ny ordförande i kollegiets styrelse har utsetts Roger Fauroux, f.d. industriminister i den franska regeringen. Professor Wolf Lepenies kvarstår som vice verkställande direktör (Executive Vice-President). Avslutningsvis kan nämnas att Collegium Budapest nu ingivit en större ansökan till EU:s femte ramprogram om stöd till Centres of Excellence. Beslut kommer att tas i början av år 2000.
Projektpresentation
I de riktlinjer och bestämmelser som utarbetades för 35 år sedan angavs att stiftelsens verksamhet bl.a. borde inriktas på sådan forskning som syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna. Dessa riktlinjer och bestämmelser är givetvis mycket tidstypiska. Under 1960-talets första hälft med hög tillväxt och stora offentliga åtaganden var det naturligt att välfärdssamhällets uppbyggnad och funktionssätt skulle belysas genom ökade insatser för samhällsvetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond har under sin 35-åriga existens bedrivit åtskilliga projekt i enlighet med dessa inledande riktlinjer för fondens verksamhet. Från att ha varit en nationalsymbol för Sverige har välfärdsstaten dock under det senaste årtiondet alltmer kommit att uppfattas som ett växande problem. Mot denna bakgrund har RJ detta år valt att markera sin 35-åriga verksamhet med att belysa välfärdsstatens omdaning i Sverige och i OECD-länderna utifrån ett projekt beviljat 1995 till professorerna Walter Korpi och Klas Åmark, Stockholms
1999/2000:RJ1
1
| universitet. De driver sedan 1996 ett åttaårigt projekt om Välfärdsstat i bryt- | 1999/2000:RJ1 |
| ningstid (dnr 94-5101). |
1
| Stipendier | 1999/2000:RJ1 |
I nu gällande stadgar för RJ anges att ”hinder föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av donation från enskild”.
En sådan donation erhölls 1992 från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fa- gerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Värdet av donationen uppgår vid årsskiftet till 20,1 miljoner kronor. Avkastningen skall av RJ delas ut ”i form av treåriga forskarstipendier (s k post doc stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar”. Nuvarande stipendiat intill 2002- 06-30 är Jan Näslund, institutionen för geriatrik, Huddinge sjukhus.
Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 och med ett tillägg i slutet av 1996 från Erik Rönnberg. De nya donationerna uppgick till 2,5 miljoner kronor och skall liksom den tidigare donationen ingå i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid årsskiftet till 6,2 miljoner kronor. Avkastningen av den nya donationen skall av RJ delas ut ”i form av treåriga forskarstipendier (s k post doc stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga studier av sjukdomar under de tidiga barnaåren”. Nuvarande stipendiater intill utgången av 2002-06-30 är Dionisios Chrysis, barnendokrinologiska lab, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Ulla Holtbäck, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska sjukhuset, Agneta Nordenskjöld, Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Agneta Rydberg, institutionen för klinisk vetenskap, Huddinge sjukhus; alla fyra är knutna till Karolinska Institutet.
Ovannämnda stipendiater erhöll sina diplom vid en ceremoni i Östersund den 1 september 1999. Lektor Sven Svensson överlämnade diplomen på vägnar av donator Erik Rönnberg. På eftermiddagen presenterade stipendiaterna sin pågående forskning inför personalen vid Östersunds sjukhus.
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens beslut, sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en avsättning så att minst 150 000 i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år.
Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution.
Vid en prisceremoni i Riksdagshuset den 25 mars 1999 uppmärksammades två mottagare av de tre stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna utdelades till
Carina Gunnarsson, Utrikesdepartementet, som utnyttjar sitt stipendium till att forska vid Centre d’études d’Afrique Noire i Bordeaux och Centre d’études des Relations Internationales i Paris.
Cecilia Kullberg, zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, som använde sitt stipendium för en resa till ornitologigruppen vid University of Glasgow.
1
| Stipendierna (100 000 kr vardera) överlämnades av Ulla Kalén-Svensson. | 1999/2000:RJ1 |
| Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professorerna Stig | |
| Strömholm (ordf.), Henning Johansson, Gunnar Törnqvist och Gunnel | |
| Gustafsson med verkställande direktören Dan Brändström som föredra- | |
| gande. Den tredje stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska | |
| forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haag-klubben, vars styrelse | |
| årligen nominerar en kandidat varefter RJ:s presidium fattar det definitiva | |
| beslutet. Under 1999 skulle stipendiaten vara hemmahörande i Danmark. | |
| Först under december månad kunde Sofia Pitt Nielsen utses. Hon finns vid | |
| Sekretariat för Børnekulturnetværk och kommer att studera vid Göteborgs | |
| universitet. | |
| Ytterligare ett stipendium delades ut vid denna prisceremoni. Stiftelsens | |
| ordförande Stig Strömholm överlämnade RJ:s ”Forschungspreis für Deutsche | |
| Wissenschaftler” inom ramen för det ömsesidiga utbytesavtalet med Alexan- | |
| der von Humboldt Stiftung. Priset utdelades till den framstående tyska fors- | |
| karen professor Barbara Scholkmann, Eberhard-Karls-Universität, Tübing- | |
| en, Institut für Ur- und Frühgeschichte, Tyskland. Hon har inbjudits att bed- | |
| riva forskning vid institutionen för medeltidsarkeologi i Lund med professor | |
| Hans Andersson som värd. | |
| Härutöver har RJ inom ramen för samma avtal fortsatt med sitt ekono- | |
| miska stöd till Dr Michael Stausberg vid teologiska institutionen, Uppsala | |
| universitet. | |
| Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att | |
| där samförvaltas med grunddonationen, närmar sig RJ liknande större fonder | |
| i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som | |
| dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning, samti- | |
| digt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning kan | |
| garanteras. |
1
Den ekonomiska förvaltningen
Stiftelsens placeringsverksamhet
Finalen på 1900-talets aktiemarknader slutade med euforiska förtecken. Aktieåret 1999 blev ett av de bästa åren någonsin. Världsindex steg med 31 %. Bland vinnarna hörde bl.a. Helsingfors och Stockholm, som steg med 162 % respektive 66 %. Den teknologitunga Nasdaq-börsen i USA steg med 95 %. Europabörserna tillhörde ”förlorarna” med en genomsnittlig uppgång med knappt 20 %.
Det var dock långt ifrån alla aktier som steg. De aktier vars kurser steg kraftigt under 1999 var framför allt aktier i teknologi-, telekom- och medierelaterade företag. Internetaktier var särskilt ”heta”, och kursutvecklingen var många gånger explosionsartad.
Företag, som tillhör den ”gamla ekonomin”, hade en mer medioker utveckling. Till exempel föll hela 70 % av antalet aktier som är noterade på New York-börsen. Om teknologi- och telekomaktier exkluderas skulle de allra flesta aktiemarknader ha varit fallande.
Värderingarna på ”den nya ekonomins” företag har lämnat alla traditionella värderingsnormer. Börskurserna reflekterar knappast längre framtida kassaflöden utan mer drömmar och förhoppningar.
År 1999 var däremot ett år då investeringar i obligationer gav en negativ avkastning eftersom räntorna överlag steg. Den 10-åriga obligationsräntan har i USA stigit från 4,2 % i slutet av år 1998 till 6,5 % i slutet av 1999. I Sverige har motsvarande obligationsränta stigit från 4 % till 5,8 %. En ränteuppgång med 200 punkter (hundradels procentenheter) motsvarar ett kursfall på ungefär 15 %.
Ränteuppgången under 1999 skedde av goda skäl. Kriserna i de s.k. emerging-market-ekonomierna tonade bort, och en kraftig ekonomisk återhämtning inleddes som drog med sig hela den globala ekonomin. Centralbankerna svarade med att höja de korta räntorna. Den amerikanska centralbanken t.ex. höjde de korta räntorna med sammanlagt 75 punkter, dvs. hela den räntesänkning som hade vidtagits under emerging-market-krisen togs nu tillbaka.
Stiftelsen har under året successivt ökat sin aktieportfölj. Mätt som anskaffningsvärde har stiftelsen under 1999 nettoköpt aktier för 670 miljoner kronor. (Jämför tabellen Finansieringsanalys.) Tillsammans med den exceptionella kursstegringen har stiftelsens aktieportfölj ökat från 3,6 miljarder kronor vid ingången av året till 6,6 miljarder kronor vid årets utgång. Under de allra sista veckorna av 1999 nettosålde stiftelsen aktier för icke obetydliga belopp.
År 1999 var teknologiaktiernas förlovade år. Stiftelsen har relativt små belopp investerade i de verkliga ”högflygarna” – internetaktier – men desto mer i den s.k. telekomsektorn, dvs. Ericsson, Nokia, Motorola m.fl. Stiftelsens aktieexponering mot traditionell verkstadsindustri är förhållandevis liten.
Obligationsportföljen har successivt bantats under året.
Inte minst aktieförsäljningarna vid slutet av året ledde till att kassahållningen ökade och uppgick vid årsskiftet till 705 miljoner kronor.
1999/2000:RJ1
1
| Av stiftelsens totala tillgångar om nästan 9,9 miljarder kronor (värderade | 1999/2000:RJ1 |
| till marknadsvärden) vid utgången av 1999 utgjorde andelen aktier 67 % (52 |
%vid utgången av 1998), andelen fastigheter 7 % (9 %) och andelen räntebärande tillgångar 26 % (39 %).
Tillgångar i utländsk valuta uppgick till 33 % (26 %).
Bokföringsmässigt resultat
Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet återspeglas i resultaträkningen. Summan av alla inkomster inklusive realiserade vinster/förluster med avdrag för löpande kostnader benämns i resultaträkningen ”Redovisat bokföringsmässigt årsresultat före anslag till forskning”. Detta bokföringsmässiga årsresultat uppgår för 1999 till 932 mkr. För 1998 uppgick det till 834 mkr.
Stiftelsens ränteintäkter blev 1999 något lägre än året innan – 128 mkr mot 139 mkr – medan aktieutdelningarna steg från 50 mkr till nästan 54 mkr.
De försäljningar som skett i såväl aktiesom obligationsportföljen har under 1999 resulterat i realisationsvinster – netto räknat – om 782 mkr (648 mkr året innan).
Stiftelsens fastigheter gav ett överskott om 26 mkr mot 21 mkr året innan. Av årets bokföringsmässiga resultat om 932 mkr har 423 mkr använts till
forskningsanslag medan återstoden förts till vinstregleringsfonden.
Realt resultat
Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar – obligationer, aktier och fastigheter – som alla är utsatta för värdeförändringar. Till detta kommer att vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. Förändringar i valutakurser påverkar därför också värdet på stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.
Den ekonomiska redovisningen för en institution som Riksbankens Jubileumsfond skulle vara ofullkomlig om den inte kompletterades med värdeförändringarna av tillgångarna – ”Ökning av ej realiserade vinster” i resultaträkningen.
Nettot av ökningen av de orealiserade vinsterna uppgick år 1999 till 2,273 mkr (437 mkr året innan).
Övervärdet (marknadsvärdet minus det bokförda värdet) i aktieportföljen ökade under 1999 med ytterligare 2,348 mkr medan det tidigare övervärdet i obligationsportföljen förbyttes till ett smärre undervärde.
För stiftelsens fastigheter kan ett ökat övervärde om 77 mkr noteras. Stiftelsen gör normalt en avsättning i det reala bokslutet till stiftelsekapi-
talet som motsvarar penningvärdets försämring. För 1999 uppgår denna avsättning till 16 mkr.
1
| ”Performance” | 1999/2000:RJ1 |
Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats i en tablå efter typ av tillgång (se sidan 38).
Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1999 ett svagt negativt resultat om ca 6 mkr eller ca 0,2 %. Bakom detta ligger kursfallet i obligationsportföljen till följd av kraftigt stigande räntor under året.
Stiftelsens aktieportfölj däremot gav ett positivt resultat om hela 3 156 mkr, motsvarande en avkastning om 87,6 % räknat på aktieportföljen vid årets ingång. Den svenska delen av aktieportföljen gav en avkastning om 82,7 % och den utländska en avkastning om 92,3 %.
För stiftelsens fastigheter redovisas ett totalt resultat om 103 mkr. Detta ger en förräntning om 14, 9 %.
Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i form av räntekostnader och finansiella omkostnader.
Det samlade finansiella resultatet för 1999 anges i tablån till 3 221 mkr vilket motsvarar en förrättning om drygt 49 %.
Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning om 423 mkr samt administrationskostnader om ca 17 mkr. Överskottet uppgår till 2 781 mkr.
1
| Finansiellt resultat (tkr) | 1999/2000:RJ1 | ||
| Tillgång | Intäkt/kostnad | 1999 | 1998 |
| Bankmedel | Ränteintäkter | 14.047 | 24.015 |
| Valutakursvinst/förlust | -9.418 | 5.691 | |
| Certifikat | Ränteintäkter | - | 1.865 |
| Obligationer | Ränteintäkter | 114.084 | 113.209 |
| Realisationsvinster/förluster | 27.415 | 28.449 | |
| Förändring av ej realiserade | |||
| vinster/förluster | -152.117 | 21.461 | |
| Summa räntebärande tillgångar | -5.989 | 194.690 | |
| Aktier | Utdelningar | 53.541 | 50.255 |
| Realisationsvinster/förluster | 754.664 | 619.539 | |
| Förändring av ej realiserade | |||
| vinster/förluster | 2.348.370 | 360.755 | |
| Summa aktier | 3.156.579 | 1.030.549 | |
| Fastigheter och | |||
| andelar i fastig- | |||
| hetsbolag | Inkomster | 47.540 | 43.742 |
| Avskrivningar | -7.061 | -7.061 | |
| Övriga kostnader | -14.437 | -15.412 | |
| Förändring av ej realiserade | |||
| vinster/förluster | 76.857 | 91.111 | |
| Summa fastigheter | 102.899 | 112.380 | |
| Räntekostnader | -5.365 | -14.020 | |
| Finansiella omkostnader | -27.041 | -2.299 | |
| FINANSIELLT RESULTAT | 3.221.079 | 1.321.300 | |
1
| Resultaträkning (tkr) | 1999/2000:RJ1 | |||
| Bokföringsmässigt resultat | Not | 1999 | 1998 | |
| Ränteintäkter | 1 | 128.131 | 139.089 | |
| Aktieutdelningar | 53.541 | 50.255 | ||
| Resultat fastigheter | 2 | 26.042 | 21.269 | |
| Räntekostnader | 2 | -5.365 | -14.020 | |
| Realisationsvinster | 3 | 913.338 | 790.577 | |
| Realisationsförluster | 3 | -131.258 | -142.589 | |
| Valutakursvinster/förluster – likvida | ||||
| medel | -9.418 | 5.691 | ||
| Övriga intäkter | 4 | 511 | 408 | |
| Finansiella omkostnader | 5 | -27.041 | -2.299 | |
| Administrationskostnader | 6 | -16.801 | -13.991 | |
| Redovisat bokföringsmässigt årsre- | ||||
| sultat före anslag till forskning | 931.680 | 834.390 | ||
| Ökning av ej realiserade vinster | 7 | 2.273.110 | 473.327 | |
| Avsättning för bevarande av stiftelse- | ||||
| kapitalets realvärde | 8, 17 | -16.245 | 3.782 | |
| Real ökning av eget kapital före | ||||
| beviljade anslag till forskning | 3.188.545 | 1.311.499 |
1
| Balansräkning (tkr) | 1999/2000:RJ1 | |||||
| Not | 1999-12-31 | 1998-12-31 | ||||
| Bokförda | Marknads- | Bokförda | Marknads- | |||
| värden | värden | värden | värden | |||
| Tillgångar | ||||||
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Likvida medel | 704.778 | 704.778 | 535.009 | 535.009 | ||
| Upplupna ränteintäkter | 43.172 | 43.172 | 63.382 | 63.382 | ||
| Förutbetalda kostnader | 109 | 109 | 142 | 142 | ||
| Övriga fordringar | 9 | 3.862 | 3.862 | 750 | 750 | |
| Summa omsättningstill- | ||||||
| gångar | 751.921 | 751.921 | 599.283 | 599.283 | ||
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Obligationer | 10 | 1.782.047 | 1.777.943 | 1.905.502 | 2.053.515 | |
| Aktier | 11 | 3.351.700 | 6.617.177 | 2.684.471 | 3.601.578 | |
| Andelar i fastighetsbolag | 12 | 33.569 | 39.976 | 33.569 | 38.180 | |
| Fastigheter | 12,1 | 392.889 | 674.500 | 399.949 | 606.500 | |
| 3 | ||||||
| Inventarier | 14 | 713 | 713 | 929 | 929 | |
| Summa anläggningstill- | ||||||
| gångar | 5.560.918 | 9.110.309 | 5.024.420 | 6.300.702 | ||
| Summa tillgångar | 6.312.839 | 9.862.230 | 5.623.703 | 6.899.985 | ||
| Skulder och eget kapital | ||||||
| Skulder | ||||||
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Leverantörsskulder | 1.601 | 1.601 | 1.349 | 1.349 | ||
| Köpta ännu ej betalda | ||||||
| värdepapper | - | - | 4.731 | 4.731 | ||
| Upplupna kostnader och | ||||||
| förutbetalda intäkter | 15 | 31.336 | 31.336 | 9.003 | 9.003 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 16 | 910 | 910 | 958 | 958 | |
| Beviljade ej utbetalda | ||||||
| anslag | 396.187 | 396.187 | 226.921 | 226.921 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 430.034 | 430.034 | 242.962 | 242.962 | ||
| 1 | ||||||
| Not | 1999-12-31 | 1998-12-31 | 1999/2000:RJ1 | |||||
| Bokförda | Marknads- | Bokförda | Marknads- | |||||
| värden | värden | värden | värden | |||||
| Långfristiga skulder | ||||||||
| Inteckningslån | 120.312 | 120.312 | 127.346 | 127.346 | ||||
| Summa långfristiga | 120.312 | 120.312 | 127.346 | 127.346 | ||||
| skulder | ||||||||
| Summa skulder | 550.346 | 550.346 | 370.308 | 370.308 | ||||
| Eget kapital | 17 | |||||||
| Stiftelsekapital | 3.009.419 | - | 3.009.419 | - | ||||
| Uppindexerat | stiftelse- | - | 3.794.242 | - | 3.777.997 | |||
| kapital | ||||||||
| Vinstregleringsfond | 2.753.074 | 5.517.643 | 2.243.976 | 2.751.680 | ||||
| Summa eget kapital | 5.762.493 | 9.311.885 | 5.253.395 | 6.529.677 | ||||
| Summa skulder och | 6.312.839 | 9.862.230 | 5.623.703 | 6.899.985 | ||||
| eget kapital | ||||||||
| 1999-12-31 | 1998-12-31 | |||||||
| Ställda panter | Bokförda | Marknads- | Bokförda | Marknads- | ||||
| värden | värden | värden | värden | |||||
| Fastighetsinteckningar | 126.559 | 133.009 | ||||||
| Ansvarsförbindelser | ||||||||
| Pensionsåtagande | 2.309 | 2.392 | ||||||
| Beviljade anslag att utgå ur | ||||||||
| kommande års avkastning | 111.961 | 111.600 | ||||||
1
| Finansieringsanalys (tkr) | 1999/2000:RJ1 | ||
| Tillförda medel | 1999 | 1998 | |
| Från årets verksamhet internt tillförda | 939.219 | 841.989 | |
| medel (se specifikation nedan) | |||
| Ökning/minskning av omsättningstill- | 18.690 | -15.324 | |
| gångar (exkl likvida medel och certifikat) | |||
| Ökning av kortfristiga skulder | 185.513 | 69.735 | |
| Summa tillförda medel | 1.143.422 | 896.400 | |
| Använda medel | |||
| Investeringar i certifikat | - | -296.925 | |
| Investeringar i obligationer | -123.455 | 581.868 | |
| Investeringar i aktier | 667.229 | 462.151 | |
| Investeringar i mark, byggnader och inven- | |||
| tarier | 263 | 462 | |
| Minskning av långfristiga skulder | 7.034 | 43.236 | |
| Beviljade anslag till forskning | 422.582 | 242.551 | |
| Summa använda medel | 973.653 | 1.033.343 | |
| Tillförda medel med avdrag för använda | |||
| medel = förändring av likvida medel | 169.769 | -136.943 | |
| Specifikation av från årets verksamhet | |||
| internt tillförda medel | |||
| Bokföringsmässigt årsresultat före anslag | |||
| till forskning | 931.680 | 834.390 | |
| Av- och nedskrivningar som belastar detta | |||
| resultat | 7.539 | 7.599 | |
| Från årets verksamhet internt tillförda | |||
| medel | 939.219 | 841.989 |
1
| Noter (belopp i tkr) | 1999/2000:RJ1 | ||
| Not 1 Ränteintäkter | |||
| 1999 | 1998 | ||
| Bank | 14.047 | 24.015 | |
| Certifikat | - | 1.865 | |
| Obligationer | 114.084 | 113.209 | |
| 128.131 | 139.089 | ||
| Not 2 Resultat – fastigheter | |||
| 1999 | 1998 | ||
| Inkomster | 47.540 | 43.742 | |
| Avskrivningar | -7,061 | -7.061 | |
| Övriga kostnader | -14.437 | -15.412 | |
| Resultat | 26.042 | 21.269 |
Av fastighetsinkomsterna utgör 1.826 tkr en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 6.
Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskrivningar på byggnader sker med 2 % årligen.
De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter.
Se även not 12 och 13.
Not 3 Realisationsvinster/förluster
| 1999 | 1998 | |||
| Vinster | Förluster | Vinster | Förluster | |
| Obligationer | 38.901 | 11.486 | 35.043 | 6.594 |
| Aktier | 871.708 | 119.685 | 744.213 | 132.517 |
| Optioner/terminer | 2.729 | 87 | 11.321 | 3.478 |
| 913.338 | 131.258 | 790.577 | 142.589 |
1
| Not 4 | Övriga intäkter | 1999/2000:RJ1 | ||
| 1999 | 1998 | |||
| Intäkter från publikationer | 1 | 3 | ||
| Ej utnyttjade anslag | 510 | 405 | ||
| 511 | 408 | |||
| Not 5 | Finansiella omkostnader | |||
| 1999 | 1998 | |||
| Depåavgift | 2.029 | 1.281 | ||
| Förvaltningsarvode | 24.571 | 732 | ||
| Börs- och Reuterskärmar | 441 | 286 | ||
| 27.041 | 2.299 | |||
| Not 6 | Administrationskostnader | |||
| 1999 | 1998 | |||
| Löner och ersättningar till | ||||
| - styrelsen och verkställan- | ||||
| de direktören | 1.528 | 1.879 | ||
| - övrig personal | 4.785 | 3.785 | ||
| Tjänstepensioner (inkl | ||||
| särskild löneskatt) | 1.685 | 1.367 | ||
| Sociala avgifter | 2.039 | 1.794 | ||
| Resor och traktamenten, | ||||
| kansli och styrelse | 811 | 950 | ||
| Revision och redovis- | ||||
| ningskonsultation | 340 | 350 | ||
| Övriga konsulttjänster | 2.095 | 696 | ||
| Lokalkostnader | 1.845 | 1.604 | ||
| Förbrukningsinventarier | 18 | 214 | ||
| Avskrivningar inventarier | 478 | 538 | ||
| Övrigt | 1.177 | 814 | ||
| 16.801 | 13.991 |
1
| Medeltal anställda under året har varit | 1999 | 1998 | 1999/2000:RJ1 | |
| Kvinnor | 8,0 | 7,25 | ||
| Män | 5,1 | 3,10 | ||
| Total | 13,1 | 10,35 | ||
Arvoden till adjungerade redovisas fr.o.m. 1999 under Forskningsmedel
Not 7 Förändring av ej realiserade vinster/ förluster
| 1999 | 1998 | ||||
| Vinster | Förluster | Vinster | Förluster | Förändring | |
| Obligationer | - | -4.104 | 148.013 | - | -152.117 |
| Aktier | 3.265.477 | - | 917.107 | - | 2.348.370 |
| Fastigheter och ande- | |||||
| lar i fastighetsbolag | 288.019 | - | 211.162 | - | 76.857 |
| 3.553.496 | -4.104 | 1.276.282 | - | 2.273.110 | |
Not 8 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1999 uppgår till 258,1. Motsvarande indexvärde för 1998 är 257,0. Mellan 1999 och 1998 ökade således konsumentprisindex med 0,43 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet skall därför ökas med 3.777.997 * 0,0043 = 16.245 tkr.
Se vidare not 17.
| Not 9 Övriga fordringar | ||
| 1999 | 1998 | |
| Hyresfordringar m m | 3.476 | 290 |
| Moms fastigheter | 25 | - |
| Fastighetsskatt | 361 | 460 |
| 3.862 | 750 |
1
| Not 10 Obligationer | 1999/2000:RJ1 | |||
| Förfallodatum | Nominellt värde | Bokfört värde | Marknadsvärde | |
| Svenska nominalränteobligationer | ||||
| 2000 | 80.000 | 76.869 | 81.601 | |
| 2000 | 50.000 | 55.392 | 51.035 | |
| 2000 | 12.000 | 13.452 | 12.000 | |
| 2001 | 40.000 | 40.954 | 42.339 | |
| 2001 | 50.000 | 55.114 | 52.688 | |
| 2002 | 50.000 | 52.499 | 51.020 | |
| 2003 | 50.000 | 50.490 | 49.302 | |
| 2005 | 100.000 | 98.812 | 95.698 | |
| 2009 | 210.000 | 264.738 | 258.322 | |
| 2014 | 100.000 | 116.561 | 107.580 | |
| Summa | 742.000 | 824.880 | 801.584 | |
| Svenska realränteobligationer | ||||
| 2004 | 80.000 | 69.436 | 72.152 | |
| 2008 | 200.000 | 192.488 | 210.336 | |
| 2014 | 370.000 | 203.983 | 214.841 | |
| 2020 | 100.000 | 93.828 | 101.618 | |
| Summa | 750.000 | 559.735 | 598.948 | |
| Svenska dollarobligationer | ||||
| 2007 | 5 MUSD | 40.236 | 39.270 | |
| 2009 | 15 MUSD | 124.858 | 117.759 | |
| 2009 | 10 MUSD | 79.711 | 74.891 | |
| Summa | 30 MUSD | 244.805 | 231.919 | |
| USA Treasury note | ||||
| 2028 | 20 MUSD | 152.627 | 145.491 | |
| Summa | 20 MUSD | 152.627 | 145.491 | |
| Summa obligationer | 1.782.047 | 1.777.943 | ||
| 1 | ||||
| Not 11 Aktier | ||||
| Svenska aktier | Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet | |||
| ABB LTD | 110.000 | 67.559 | 114.070 | SEK |
| Allgon B | 192.000 | 20.120 | 32.448 | SEK |
| Assi Domän | 50.000 | 7.114 | 6.925 | SEK |
| Atle | 100.000 | 13.039 | 13.900 | SEK |
| Avesta Sheffield | 100.000 | 4.095 | 4.440 | SEK |
| Balder | 608.200 | 59.109 | 63.861 | SEK |
| Bergman & Beving | 28.000 | 2.890 | 3.304 | SEK |
| Cardo | 403.600 | 75.500 | 68.410 | SEK |
| Castellum | 168.100 | 13.308 | 13.952 | SEK |
| Connova | 54.000 | 4.914 | 4.914 | SEK |
| Cyber Com B | 15.000 | 934 | 2.580 | SEK |
| Digital Vision | 50.000 | 3.422 | 4.000 | SEK |
| Diös | 89.600 | 4.624 | 4.570 | SEK |
| Effnet | 100.000 | 7.551 | 30.500 | SEK |
| Ericsson B | 2.330.000 | 376.483 | 1.274.510 | SEK |
| Europolitan | 108.800 | 11.592 | 16.320 | SEK |
| FB Industri | 230.200 | 7.182 | 6.423 | SEK |
| Gränges | 100.000 | 15.772 | 17.750 | SEK |
| H & M | 460.000 | 62.477 | 131.100 | SEK |
| Haldex | 100.000 | 12.024 | 9.900 | SEK |
| Handelsbanken A | 958.700 | 118.707 | 102.581 | SEK |
| Hemköp B | 50.000 | 3.933 | 3.875 | SEK |
| Höganäs B | 338.000 | 54.579 | 62.530 | SEK |
| IFS B | 350.000 | 44.287 | 64.750 | SEK |
| JM B | 150.000 | 18.987 | 24.600 | SEK |
| Kinnevik B | 72.400 | 17.091 | 19.114 | SEK |
| Lindab B | 25.000 | 2.255 | 2.450 | SEK |
| Lindex | 227.000 | 53.132 | 53.005 | SEK |
| Modo B | 49.000 | 13.787 | 15.043 | SEK |
| Munters | 82.000 | 7.590 | 8.364 | SEK |
1999/2000:RJ1
1
| Svenska aktier | Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet | |||
| Netcom B | 440.000 | 102.520 | 263.120 | SEK |
| Nokia SDB | 185.000 | 133.663 | 285.085 | SEK |
| Nordbanken | 500.000 | 25.516 | 25.000 | SEK |
| P&U SDB | 219.500 | 99.726 | 84.727 | SEK |
| Piren | 86.800 | 4.817 | 5.165 | SEK |
| Poolia B | 90.700 | 9.010 | 19.501 | SEK |
| Proffice B | 283.700 | 29.685 | 44.541 | SEK |
| Ratos B | 46.800 | 2.961 | 3.370 | SEK |
| Sardus | 306.700 | 20.541 | 17.022 | SEK |
| SCA B | 456.139 | 78.758 | 114.947 | SEK |
| Scribona B | 46.500 | 1.324 | 1.409 | SEK |
| SEB A | 100.000 | 8.367 | 8.600 | SEK |
| Seco Tools B | 80.100 | 18.380 | 18.583 | SEK |
| Securitas B | 1.300.000 | 160.850 | 200.200 | SEK |
| Sifo B | 180.000 | 5.622 | 19.440 | SEK |
| Skandigen | 152.700 | 4.535 | 5.528 | SEK |
| Skanska B | 500.000 | 120.318 | 158.500 | SEK |
| Svedala | 100.000 | 13.448 | 15.600 | SEK |
| Switchcore | 167.500 | 10.247 | 58.290 | SEK |
| Teligent | 101.500 | 2.707 | 14.718 | SEK |
| Tornet | 50.000 | 5.342 | 5.900 | SEK |
| WM-data B | 100.000 | 34.465 | 52.600 | SEK |
| Volvo B | 146.800 | 35.452 | 32.296 | SEK |
| Summa svenska aktier | 2.032.307 | 3.634.328 | SEK | |
1999/2000:RJ1
1
| Utländska aktier | Antal Bokfört värde | Marknadsvärde | Valutaenhet | 1999/2000:RJ1 | |
| AMD | 32.000 | 1.043 | 926 | USD | |
| AT&T | 18.000 | 1.039 | 914 | USD | |
| Callaway | 50.000 | 1.461 | 885 | USD | |
| Cisco | 110.000 | 2.713 | 11.784 | USD | |
| Compaq | 65.000 | 1.757 | 1.759 | USD | |
| Eli Lilly | 6.500 | 501 | 432 | USD | |
| Extreme Network | 6.000 | 542 | 501 | USD | |
| Hillenbrand | 53.100 | 2.130 | 1.683 | USD | |
| Lucent | 31.000 | 1.946 | 2.319 | USD | |
| MCI Worldcom | 33.375 | 1.913 | 1.771 | USD | |
| Merck | 34.800 | 2.550 | 2.334 | USD | |
| Motorola | 100.000 | 6.632 | 14.725 | USD | |
| Newbridge | 43.000 | 1.600 | 970 | USD | |
| Pfizer | 101.700 | 3.524 | 3.299 | USD | |
| Service Corp | 140.000 | 1.476 | 972 | USD | |
| Sterling Commerce | 37.000 | 993 | 1.260 | USD | |
| Tricon | 40.000 | 1.906 | 1.545 | USD | |
| Walt Disney | 30.000 | 907 | 878 | USD | |
| Tomra Systems | 58.000 | 4.595 | 7.888 | NOK | |
| Cable & Wireless | 250.000 | 2.113 | 2.625 | GBP | |
| Glaxo Wellcome | 175.000 | 2.910 | 3.073 | GBP | |
| Reuters | 150.000 | 1.060 | 1.290 | GBP | |
| Rolls Royce | 600.000 | 1.471 | 1.290 | GBP | |
| Cap Gemini | 50.000 | 4.206 | 12.600 | EUR | |
| Danone | 5.000 | 1.129 | 1.170 | EUR | |
| Essilor | 3.950 | 1.321 | 1.217 | EUR | |
| Hermes | 3.000 | 307 | 449 | EUR | |
| LVMH | 1.600 | 497 | 712 | EUR | |
| 1 | |||||
| Utländska aktier | Antal | Bokfört värde Marknadsvärde | Valutaenhet | |
| Pinault Printemps | 5.170 | 986 | 1.355 | EUR |
| Suez Lyonnaise | 10.000 | 1.551 | 1.591 | EUR |
| Vivendi | 30.000 | 1.882 | 2.690 | EUR |
| Eimo | 50.000 | 720 | 1.450 | EUR |
| HPY Holding | 90.000 | 2.427 | 3.357 | EUR |
| Merita A | 600.000 | 3.660 | 3.510 | EUR |
| Metsä Tissue | 82.000 | 838 | 1.050 | EUR |
| Nokia | 740.000 | 5.471 | 133.200 | EUR |
| Perlos | 70.000 | 819 | 2.450 | EUR |
| Pohjola B | 37.700 | 1.986 | 2.262 | EUR |
| Falck | 50.000 | 18.521 | 38.750 | DKK |
| Novo Nordisk | 18.800 | 18.877 | 18.424 | DKK |
| Tele Danmark | 10.000 | 4.744 | 5.490 | DKK |
| Aventis | 56.264 | 3.253 | 3.263 | EUR |
| Dialog Semicon- | ||||
| ductor | 4.000 | 240 | 304 | EUR |
| Mannesmann | 20.000 | 1.919 | 4.790 | EUR |
| SAP | 20.000 | 5.052 | 9.780 | EUR |
| Volkswagen | 14.500 | 976 | 811 | EUR |
| TIM | 240.000 | 2.043 | 2.662 | EUR |
| Novartis | 2.000 | 5.220 | 4.676 | CHF |
| Roche | 494 | 7.511 | 9.337 | CHF |
1999/2000:RJ1
1
| 1999/2000:RJ1 | |||||
| Utländska aktier | Antal | Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet | |||
| Baring Asset Management | 233.347 | 307.465 | SEK | ||
| (Externt förvaltad aktieportfölj) | |||||
| SEB America | - | 28.778 | USD | ||
| (Externt förvaltad aktieportfölj) | |||||
| Singer & Friedlander | 1.832.120 | 5.173 | 8.237 | GBP | |
| (Aktiefond) | |||||
| Summa utländska aktier | 1.319.393 | 2.982.849 | SEK | ||
| Summa aktier | 3.351.700 | 6.617.177 | SEK | ||
| Not 12 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag | ||||
| Stiftelsens | Bokfört | Mark- | ||
| ägarandel | värde | nadsvärde | ||
| Andelar i fastighetsbolag | ||||
| Reindeer Realty, LP, USA | 90 % | 33.569 | 39.976 | |
| Fastigheter | ||||
| Styrpinnen 23, Stockholm | 100 % | 38.878 | 112.000 | |
| Claus Mortensen 24, Malmö | 100 % | 80.232 | 95.500 | |
| Adam och Eva 17, Stockholm | 50 % | 127.791 | 177.000 | |
| Brännaren 7, Stockholm | 100 % | 16.571 | 34.500 | |
| Kampsången 4, Stockholm | 100 % | 11.327 | 24.000 | |
| Sländan 2, Stockholm | 100 % | 8.464 | 21.500 | |
| Trädlärkan 2, Stockholm | 100 % | 10.793 | 30.000 | |
| Rekryten 6, Stockholm | 100 % | 26.542 | 54.000 | |
| Snöklockan 1, Stockholm | 100 % | 23.335 | 37.500 | |
| Jasminen 4, Stockholm | 100 % | 15.937 | 25.500 | |
| Apelträdet 5, Stockholm | 100 % | 14.923 | 21.500 | |
| Hjorten 17, Stockholm | 100 % | 18.095 | 41.500 | |
| Summa | 392.888 | 674.500 | ||
| Totalt | 426.457 | 714.476 | ||
Marknadsvärdena baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor.
1
| Not 13 Fastigheter | 1999/2000:RJ1 | ||
| 1999 | 1998 | ||
| Anskaffningsvärde, byggnader | 353.040 | 353.040 | |
| Ackumulerad avskrivning | -49.457 | -42.396 | |
| Ackumulerad nedskrivning, | |||
| byggnader | -58.258 | -58.258 | |
| Byggnader, bokfört värde | 245.325 | 252.386 | |
| Anskaffningsvärde, mark | 192.305 | 192.305 | |
| Ackumulerad nedskrivning, | |||
| mark | -44.742 | -44.742 | |
| Mark, bokfört värde | 147.563 | 147.563 | |
| Summa bokfört värde | 392.888 | 399.949 | |
| Taxeringsvärden | |||
| Byggnader | 223.867 | 219.073 | |
| Mark | 82.984 | 80.951 | |
| Summa | 306.851 | 300.024 |
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 12. Se även not 2.
| Not 14 Inventarier | ||
| 1999 | 1998 | |
| Anskaffningsvärde | 3.114 | 2.852 |
| Ackumulerad avskrivning | -2.401 | -1.923 |
| Bokfört värde | 713 | 929 |
För inventarier tillämpas en avskrivningsplan om 20 % per år. Datorer som anskaffats efter 1998 skrivs av med 33,33 % per år.
1
| Not 15 Upplupna kostnader och förut- | 1999/2000:RJ1 | ||
| betalda intäkter | |||
| 1999 | 1998 | ||
| Sociala avgifter | 399 | 366 | |
| Intjänade ej uttagna semesterdagar | 308 | 191 | |
| Särskild löneskatt på pensions- | |||
| förs.premier | 324 | 262 | |
| Upplupna räntor inteckningslån | 510 | 656 | |
| Förutbetald hyresintäkt | 6.510 | 6.310 | |
| Övrigt, fastigheter | 963 | 708 | |
| Övriga upplupna kostnader | 22.322 | 510 | |
| 31.336 | 9.003 | ||
| Not 16 Övriga kortfristiga skulder | |||
| 1999 | 1998 | ||
| Personalens källskatt | 485 | 421 | |
| Utgående moms på hyror | - | 47 | |
| Deposition av hyra | - | 25 | |
| Förvaltning av medel – konsorti- | |||
| alavtal | - | 40 | |
| Förvaltning av medel från riksdagen | 425 | 425 | |
| 910 | 958 |
1
| Not 17 Eget kapital | 1999/2000:RJ1 | |||
| Stiftelse- | Vinstregle- | Totalt eget | ||
| kapital | ringsfond | kapital | ||
| Nominellt kapital | ||||
| Eget kapital 1998-12-31 | 3.009.419 | 2.243.976 | 5.253.395 | |
| Redovisat årsresultat | - | 931.680 | 931.680 | |
| Beviljade anslag till | - | -422.582 | -422.582 | |
| forskning | ||||
| Eget kapital 1999-12-31 | 3.009.419 | 2.753.074 | 5.762.493 | |
| Realt kapital | ||||
| Eget kapital 1998-12-31 | 3.777.997 | 2.751.680 | 6.529.677 | |
| Avsättning för bevarande | ||||
| av stiftelsekapitalets real- | ||||
| värde (se not 8) | 16.245 | - | 16.245 | |
| Real ökning av eget | ||||
| kapital | - | 3.188.545 | 3.188.545 | |
| Beviljade anslag till | ||||
| forskning | - | -422.582 | -422.582 | |
| Eget kapital 1999-12-31 | 3.794.242 | 5.517.643 | 9.311.885 | |
Bundet och fritt eget kapital
Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde skall upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer, som Riksbankens Jubileumsfond erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Kapitalet hänförligt till dessa donationer bör närmast ses som bundet.
För Kulturvetenskapliga donationen har förhållandet formulerats något annorlunda. Av donationsvillkoren framgår att det egna kapitalet får användas för anslag till forskning. Det framhålles dock att med en framgångsrik kapitalförvaltning kan en ändamålsenlig nivå på forskningsanslagen upprätthållas utan att det egna kapitalet behöver tas i anspråk. Kapitalet hänförligt till denna donation bör närmast ses som fritt.
1
| Anslag till forskning | 1999/2000:RJ1 | ||
| Under år 1999 har Riksbankens Jubileumsfond beviljat anslag till forskning | |||
| enligt nedan (1998 års uppgifter redovisas parallellt). | |||
| 1999 | 1998 | ||
| Anslag från Jubileumsdonationen | 211.602 | 86.363 | |
| Anslag från Nils-Eric Svenssons donat- | |||
| ion | 300 | 270 | |
| Anslag från Kulturvetenskapliga donat- | |||
| ionen | 209.890 | 155.263 | |
| Anslag från Erik Rönnbergs donation | |||
| för forskning om åldrande och åldersre- | |||
| laterade sjukdomar | 600 | 500 | |
| Anslag från Erik Rönnbergs donation | |||
| för forskning om sjukdomar under de | |||
| tidiga barnaåren | 190 | 155 | |
| 422.582 | 242.551 | ||
I ovanstående angivna belopp ingår även medel till konferenser, områdesgrupper och sakkunniga. Fördelning av beviljade anslag se tabeller 7–10 (s. 64–65).
1
| Donationer | 1999/2000:RJ1 |
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.
•Donation från Sveriges Riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
•Nils-Eric Svenssons fond
•Kulturvetenskaplig donation
•Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
•Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten).
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför
| fördelas på de olika donationerna. | ||||
| Vid ingången av 1999 var marknadsvärdet för de olika donationerna föl- | ||||
| jande: | ||||
| 1. | Riksbankens donation inkl. Nils-Eric | |||
| Svenssons fond | 4.024.091 | (61,6277 %) | ||
2.Kulturvetenskaplig donation
3.Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
2.487.366 (38,0932 %)
13.904 (0,2130 %)
4.316 (0,0661 %)
| Totalt kapital till marknadsvärde 1998-12-31 | 6.529.677 |
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 1999 (bokföringsmässigt resultat + ökning av ej realiserade vinster = 931.680 + 2.273.110 = 3.204.790 tkr) skall proportioneras ut på de olika donationerna.
1.Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond
| Ingående värde | 4.024.091 | |
| Andel av årets totala avkastning | 1.975.039 | |
| Årets anslag | -211.902 | |
| Marknadsvärde 1999-12-31 | 5.787.228 5.787.228 | |
1
Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp – som för 1999 är 300.000 kr. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Riksbankens donation.
| 2. | Kulturvetenskaplig donation | |
| Ingående värde | 2.487.366 | |
| Andel av årets totala avkastning | 1.220.807 | |
| Årets anslag | -209.890 | |
| Marknadsvärde 1999-12-31 | 3.498.283 3.498.283 |
3.Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
| Ingående värde | 13.904 | |
| Andel av årets totala avkastning | 6.826 | |
| Årets anslag | -600 | |
| Marknadsvärde 1999-12-31 | 20.130 | 20.130 |
4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
| Ingående värde | 4.316 | |
| Andel av årets totala avkastning | 2.118 | |
| Årets anslag | -190 | |
| Marknadsvärde 1999-12-31 | 6.244 | 6.244 |
| Totalt kapital till marknadsvärde 1999-12-31 | 9.311.885 |
1999/2000:RJ1
1
| Stockholm den 8 februari 2000 | 1999/2000:RJ1 |
| Stig Strömholm | Jan Björkman | Jan Belfrage |
| Ordförande | Vice ordförande |
| Mona Berglund Nilsson | Lars Bäckström | Gunnel Gustafsson |
| Åke Gustavsson | Henning Johansson | Hillevi Rosenquist |
| Tuve Skånberg | Gunnar Törnqvist | Per Unckel |
Dan Brändström
Verkställande direktör
1
| Revisionsutlåtande | 1999/2000:RJ1 |
Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning för år 1999. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med stiftelselagen. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftel-
seförordnandet.
Stockholm den 10 februari 2000
Ernst & Young AB
Per Björngård
Auktoriserad revisor
1
| Tabell 1 | 1999/2000:RJ1 |
Ansökningar och beviljade anslag år 1999 (Belopp i tusental kronor)
| Antal | Antal beviljade | ||||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | ansökningar | ansökningar | ||||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Antropologi | 3 | 1.950 | 10 | 9.019 | 5 | 5 | 1 | 2 | |
| Arkeologi | 6 | 3.770 | 11 | 8.256 | 6 | 5 | 4 | 2 | |
| Arkitektur | 0 | 0 | 6 | 3.793 | 4 | 2 | 0 | 0 | |
| Ekonomisk historia | 7 | 4.250 | 16 | 9.636 | 4 | 12 | 2 | 5 | |
| Etnologi | 8 | 6.330 | 18 | 15.547 | 8 | 10 | 4 | 4 | |
| Filosofi | 2 | 940 | 11 | 6.642 | 2 | 9 | 0 | 2 | |
| Freds- och konflikt- | |||||||||
| forskning | 0 | 0 | 4 | 2.142 | 1 | 3 | 0 | 0 | |
| Företagsekonomi | 6 | 3.710 | 51 | 40.096 | 8 | 43 | 1 | 5 | |
| Geografi | 3 | 1.780 | 14 | 8.990 | 0 | 14 | 0 | 3 | |
| Historia | 19 | 11.892 | 58 | 40.591 | 18 | 40 | 7 | 12 | |
| Idé- och lärdomshistoria | 2 | 1.065 | 3 | 2.267 | 0 | 3 | 0 | 2 | |
| Informationsteknologi | 1 | 450 | 6 | 3.757 | 0 | 6 | 0 | 1 | |
| Juridik | 10 | 4.346 | 28 | 13.655 | 7 | 21 | 5 | 5 | |
| Klassiska språk/ | |||||||||
| antikens kultur | 3 | 1.850 | 5 | 3.308 | 2 | 3 | 2 | 1 | |
| Konst/estetiska ämnen | 2 | 1.190 | 16 | 9.308 | 8 | 8 | 2 | 0 | |
| Kulturgeografi | 1 | 510 | 2 | 2.309 | 0 | 2 | 0 | 1 | |
| Lingvistik/allmän | |||||||||
| språkvetenskap/fonetik | 5 | 3.640 | 23 | 15.685 | 9 | 14 | 3 | 2 | |
| Litteraturvetenskap/ | |||||||||
| teater/film | 10 | 4.280 | 36 | 21.820 | 18 | 18 | 4 | 6 | |
| Masskommunikation | 2 | 1.160 | 9 | 6.094 | 3 | 6 | 0 | 2 | |
| Medicin | 4 | 1.850 | 16 | 13.299 | 7 | 10 | 2 | 3 | |
| Moderna språk | 2 | 1.520 | 72 | 9.506 | 51 | 21 | 2 | 0 | |
| Musik | 2 | 1.995 | 5 | 4.448 | 1 | 4 | 1 | 1 | |
| Nationalekonomi | 8 | 4.830 | 26 | 25.027 | 4 | 22 | 1 | 7 | |
| Naturvetenskap | 0 | 0 | 1 | 429 | 0 | 1 | 0 | 0 | |
| Pedagogik | 5 | 3.160 | 36 | 28.338 | 16 | 20 | 2 | 3 | |
| Psykologi | 14 | 8.810 | 61 | 42.384 | 14 | 47 | 2 | 12 | |
| Socialantropologi | 1 | 1.100 | 2 | 2.303 | 1 | 1 | 1 | 0 | |
| Socialmedicin | 1 | 320 | 3 | 2.056 | 0 | 3 | 0 | 1 | |
| Sociologi | 15 | 8.385 | 77 | 53.626 | 31 | 46 | 6 | 9 | |
| Statistik | 3 | 1.800 | 14 | 15.170 | 1 | 13 | 0 | 3 | |
| Statsvetenskap | 10 | 6.000 | 30 | 22.167 | 6 | 24 | 1 | 9 | |
| Teologi | 5 | 2.120 | 17 | 9.415 | 4 | 13 | 1 | 4 | |
| Summa | 160 | 95.003 | 687 | 451.083 | 238 | 449 | 53 | 107 | |
| 34,6% | 65,4% | 33,1% | 66,9% | ||||||
| Summa anslag, enl. ovanstående | 95.003 | ||||||||
| Anslag från Rönnbergs donation (barn) | 190 | ||||||||
| Anslag från Rönnbergs donation (äldreforskning) | 600 | ||||||||
| Anslag från N-E Svenssons fond | 300 | ||||||||
| Reseanslag, områdesgrupper | 1.998 | ||||||||
| Anslag till forskning, summa | 98.091 | ||||||||
61
| Tabell 2 | 1999/2000:RJ1 |
Nya anslag fördelade efter ämnesområde år 1999 (Belopp i tusental kronor)
| Antal | Antal beviljade | |||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | ansökningar | ansökningar | |||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Antropologi | 1 | 600 | 8 | 7.915 | 4 | 4 | 0 | 1 |
| Arkeologi | 3 | 1.030 | 8 | 5.459 | 4 | 4 | 2 | 1 |
| Arkitektur | 0 | 0 | 6 | 3.793 | 4 | 2 | 0 | 0 |
| Ekonomisk historia | 2 | 815 | 11 | 6.464 | 3 | 8 | 1 | 1 |
| Etnologi | 3 | 2.580 | 13 | 12.356 | 5 | 8 | 1 | 2 |
| Filosofi | 0 | 0 | 9 | 5.873 | 2 | 7 | 0 | 0 |
| Freds- och konflikt- | ||||||||
| forskning | 0 | 0 | 4 | 2.142 | 1 | 3 | 0 | 0 |
| Företagsekonomi | 3 | 1.515 | 47 | 38.042 | 8 | 39 | 1 | 2 |
| Geografi | 1 | 800 | 12 | 8.117 | 0 | 12 | 0 | 1 |
| Historia | 5 | 2.695 | 44 | 32.746 | 14 | 30 | 3 | 2 |
| Idé- och lärdomshistoria | 2 | 1.065 | 3 | 2.267 | 0 | 3 | 0 | 2 |
| Informationsteknologi | 1 | 450 | 6 | 3.757 | 0 | 6 | 0 | 1 |
| Juridik | 3 | 1.570 | 20 | 10.804 | 4 | 16 | 2 | 1 |
| Klassiska språk/ | ||||||||
| antikens kultur | 2 | 1.350 | 4 | 2.799 | 1 | 3 | 1 | 1 |
| Konst/estetiska ämnen | 1 | 700 | 15 | 8.938 | 7 | 8 | 1 | 0 |
| Kulturgeografi | 1 | 510 | 2 | 2.309 | 0 | 2 | 0 | 1 |
| Lingvistik/allmän språk- | ||||||||
| vetenskap/fonetik | 2 | 1.090 | 20 | 1.352 | 6 | 14 | 0 | 2 |
| Litteraturvetenskap/ | ||||||||
| teater/film | 2 | 1.380 | 28 | 18.481 | 15 | 13 | 1 | 1 |
| Masskommunikation | 0 | 0 | 7 | 5.247 | 3 | 4 | 0 | 0 |
| Medicin | 2 | 900 | 14 | 12.331 | 5 | 9 | 0 | 2 |
| Moderna språk | 1 | 1.000 | 71 | 9.049 | 50 | 21 | 1 | 0 |
| Musik | 0 | 0 | 3 | 235 | 0 | 3 | 0 | 0 |
| Nationalekonomi | 3 | 1.860 | 21 | 22.102 | 4 | 17 | 1 | 2 |
| Naturvetenskap | 0 | 0 | 1 | 429 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Pedagogik | 2 | 1.230 | 33 | 26.497 | 15 | 18 | 1 | 1 |
| Psykologi | 7 | 4.425 | 54 | 38.170 | 13 | 41 | 1 | 6 |
| Socialantropologi | 0 | 0 | 1 | 627 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Socialmedicin | 0 | 0 | 2 | 180 | 0 | 2 | 0 | 0 |
| Sociologi | 7 | 4.360 | 69 | 50.187 | 27 | 42 | 2 | 5 |
| Statistik | 1 | 650 | 12 | 13.483 | 1 | 11 | 0 | 1 |
| Statsvetenskap | 4 | 2.055 | 24 | 17.793 | 5 | 19 | 0 | 4 |
| Teologi | 3 | 1.130 | 15 | 8.338 | 4 | 11 | 1 | 2 |
| Summa | 62 | 35.760 | 587 | 394.200 | 205 | 382 | 20 | 42 |
| 34,9% | 65,1% | 32,3% | 67,7% | |||||
62
| Tabell 3 | 1999/2000:RJ1 | ||||||||
| Fortsättningsanslag fördelade efter ämnesområde år 1999 (Belopp i tusental | |||||||||
| kronor) | |||||||||
| Antal | Antal beviljade | ||||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | ansökningar | ansökningar | ||||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Antropologi | 2 | 1.350 | 2 | 1.104 | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Arkeologi | 3 | 2.740 | 3 | 2.797 | 2 | 1 | 2 | 1 | |
| Ekonomisk historia | 5 | 3.435 | 5 | 3.172 | 1 | 4 | 1 | 4 | |
| Etnologi | 5 | 3.750 | 5 | 3.191 | 3 | 2 | 3 | 2 | |
| Filosofi | 2 | 940 | 2 | 769 | 0 | 2 | 0 | 2 | |
| Företagsekonomi | 3 | 2.195 | 4 | 2.054 | 0 | 4 | 0 | 3 | |
| Geografi | 2 | 980 | 2 | 873 | 0 | 2 | 0 | 2 | |
| Historia | 14 | 9.197 | 14 | 7.845 | 4 | 10 | 4 | 10 | |
| Juridik | 7 | 2.776 | 8 | 2.851 | 3 | 5 | 3 | 4 | |
| Klassiska språk/ | |||||||||
| antikens kultur | 1 | 500 | 1 | 509 | 1 | 0 | 1 | 0 | |
| Konst/estetiska ämnen | 1 | 490 | 1 | 370 | 1 | 0 | 1 | 0 | |
| Lingvistik/allmän språk- | |||||||||
| vetenskap/fonetik | 3 | 2.550 | 3 | 2.162 | 3 | 0 | 3 | 0 | |
| Litteraturvetenskap/ | |||||||||
| teater/film | 8 | 2.900 | 8 | 3.339 | 3 | 5 | 3 | 5 | |
| Masskommunikation | 2 | 1.160 | 2 | 847 | 0 | 2 | 0 | 2 | |
| Medicin | 2 | 950 | 2 | 968 | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Moderna språk | 1 | 520 | 1 | 457 | 1 | 0 | 1 | 0 | |
| Musik | 2 | 1.995 | 2 | 2.090 | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Nationalekonomi | 5 | 2.970 | 5 | 2.925 | 0 | 5 | 0 | 5 | |
| Pedagogik | 3 | 1.930 | 3 | 1.841 | 1 | 2 | 1 | 2 | |
| Psykologi | 7 | 4.385 | 7 | 4.214 | 1 | 6 | 1 | 6 | |
| Socialantropologi | 1 | 1.100 | 1 | 1.676 | 1 | 0 | 1 | 0 | |
| Socialmedicin | 1 | 320 | 1 | 252 | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| Sociologi | 8 | 4.025 | 8 | 3.439 | 4 | 4 | 4 | 4 | |
| Statistik | 2 | 1.150 | 2 | 1.687 | 0 | 2 | 0 | 2 | |
| Statsvetenskap | 6 | 3.945 | 6 | 4.374 | 1 | 5 | 1 | 5 | |
| Teologi | 2 | 990 | 2 | 1.077 | 0 | 2 | 0 | 2 | |
| Summa | 98 | 59.243 | 100 | 56.883 | 33 | 68 | 33 | 65 | |
| 32,7% | 67,3% | 33,7% | 66,3% | ||||||
Tabell 4
Fortsättningsanslag/Nya anslag år 1999 (Belopp i tusental kronor)
| Beviljade | ||||||||||
| anslag i % av | Antal | Antal beviljade | ||||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | sökta | ansökningar | ansökningar | ||||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Belopp | Antal | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Fortsättnings- | ||||||||||
| anslag | 98 | 59.243 | 100 | 56.883 | 104,1 | 98,0 | 33 | 67 | 33 | 65 |
| Nya anslag | 62 | 35.760 | 587 | 394.200 | 9,1 | 10,6 | 205 | 382 | 20 | 42 |
| Summa | 160 | 95.003 | 687 | 451.083 | 21,1 | 23,3 | 238 | 449 | 53 | 107 |
63
| Tabell 5 | 1999/2000:RJ1 | |||
| Beviljade anslag fördelade efter förvaltningar år 1999 (Belopp i tusental | ||||
| kronor) | ||||
| % | ||||
| Anslagsförvaltare | Antal | Belopp | (av totalt belopp) | |
| Arbetarrörelsens arkiv | 1 | 75 | 0,1 | |
| Dalarnas Forskningsråd | 1 | 1.100 | 1,2 | |
| Forskning & Framsteg | 1 | 230 | 0,2 | |
| Göteborgs universitet | 16 | 7.970 | 8,4 | |
| Handelshögskolan i Stockholm | 6 | 4.115 | 4,3 | |
| Hälsohögskolan i Jönköping | 1 | 860 | 0,9 | |
| Högskolan för lärarutbildning | ||||
| och kommunikation | 1 | 300 | 0,3 | |
| ICP 2000 in Stockholm AB | 1 | 50 | 0,1 | |
| KTH | 1 | 930 | 1,0 | |
| Karolinska institutet | 4 | 2.090 | 2,2 | |
| Kommittén för Stockholmsforskning | 1 | 700 | 0,7 | |
| Kungliga Musikaliska Akademien | 1 | 1.300 | 1,4 | |
| Kungliga Musikhögskolan | 1 | 970 | 1,0 | |
| Linköpings universitet | 8 | 4.130 | 4,3 | |
| Lunds universitet | 17 | 10.055 | 10,6 | |
| Mitthögskolan | 2 | 1.100 | 1,2 | |
| Psykoterapiinstitutet | 1 | 900 | 0,9 | |
| Riksantikvarieämbetet | 1 | 1.000 | 1,1 | |
| Riksbankens Jubileumsfond | 5 | 345 | 0,4 | |
| Rinkeby språkforskningsinstitut | 1 | 800 | 0,8 | |
| SRF | 1 | 1.300 | 1,4 | |
| SLU | 1 | 500 | 0,5 | |
| SNS | 1 | 500 | 0,5 | |
| Stockholms Stadsmuseum | 1 | 100 | 0,1 | |
| Stockholms universitet | 29 | 17.308 | 18,2 | |
| Södertörns högskola | 2 | 1.595 | 1,7 | |
| Umeå universitet | 17 | 10.455 | 11,0 | |
| Uppsala universitet | 34 | 22.220 | 23,4 | |
| Örebro universitet | 2 | 1.325 | 1,4 | |
| Östekonomiska institutet | 1 | 680 | 0,7 | |
| Summa | 160 | 95.003 | 100,0 | |
Tabell 6
Ansökningar och beviljade anslag år 1999 (Belopp i tusental kronor)
| Antal | Antal beviljade | |||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | ansökningar | ansökningar | |||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Humaniora | 50 | 84.364 | 95 | 194.403 | 26 | 69 | 14 | 36 |
| Humaniora/ | ||||||||
| samhällsvetenskap | 28 | 57.085 | 65 | 150.529 | 19 | 46 | 5 | 23 |
| Samhällsvetenskap | 18 | 30.185 | 112 | 210.068 | 22 | 90 | 3 | 15 |
| Övriga | 1 | 340 | 3 | 3.519 | 0 | 3 | 0 | 1 |
| Summa | 97 | 171.974 | 275 | 559.059 | 67 | 208 | 22 | 75 |
| 24,4% | 75,6% | 22,7% | 77,3% | |||||
| Reseanslag, områdes- | ||||||||
| grupper | 3.337 | |||||||
| Anslag till forskning, | ||||||||
| summa | 175.311 | |||||||
64
| Tabell 7 | 1999/2000:RJ1 |
Nya anslag fördelade efter ämnesområde år 1999 (Belopp i tusental kronor)
| Antal | Antal beviljade | |||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | ansökningar | ansökningar | |||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Humaniora | 14 | 17.945 | 58 | 109.062 | 15 | 43 | 3 | 11 |
| Humaniora/ | ||||||||
| samhällsvetenskap | 11 | 16.415 | 48 | 109.379 | 16 | 32 | 2 | 9 |
| Samhällsvetenskap | 7 | 9.567 | 100 | 188.706 | 20 | 80 | 1 | 6 |
| Övriga | 1 | 340 | 3 | 3.519 | 0 | 3 | 0 | 1 |
| Summa | 33 | 44.267 | 209 | 410.666 | 51 | 158 | 6 | 27 |
| 24,4% | 75,6% | 18,2% | 81,8% | |||||
Av totalt 33 beviljade anslag är 3 planeringsanslag och 10 anslag till infrastrukturellt stöd.
Tabell 8
Fortsättningsanslag fördelade efter ämnesområde år 1999 (Belopp i tusental kronor)
| Antal | Antal beviljade | |||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | ansökningar | ansökningar | |||||
| Ämnesområde | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Humaniora | 36 | 66.419 | 37 | 85.340 | 11 | 26 | 11 | 25 |
| Humaniora/ | ||||||||
| samhällsvetenskap | 17 | 40.670 | 17 | 41.150 | 3 | 14 | 3 | 14 |
| Samhällsvetenskap | 11 | 20.618 | 12 | 21.902 | 2 | 10 | 2 | 9 |
| Summa | 64 | 127.707 | 66 | 148.392 | 16 | 50 | 16 | 48 |
| 24,2% | 75,8% | 25,0% | 75,0% | |||||
Tabell 9
Fortsättningsanslag/Nya anslag år 1999 (Belopp i tusental kronor)
| Beviljade | Antal | |||||||||
| anslag i % | Antal | beviljade | ||||||||
| Beviljade anslag | Ansökningar | av sökta | ansökningar | ansökningar | ||||||
| Typ av ansökan | Antal | Belopp | Antal | Belopp | Belopp | Antal | Kv. | Män | Kv. | Män |
| Fortsättnings- | ||||||||||
| anslag | 64 | 127.707 | 66 | 148.393 | 86,1 | 97,0 | 16 | 50 | 16 | 48 |
| Nya anslag | 33 | 44.267 | 209 | 410.666 | 10,8 | 15,8 | 51 | 158 | 6 | 27 |
| Summa | 97 | 171.974 | 275 | 559.059 | 30,8 | 35,3 | 67 | 208 | 22 | 75 |
Av totalt 33 nya anslag är 3 planeringsanslag och 10 anslag till infrastrukturellt stöd.
65
| Tabell 10 | 1999/2000:RJ1 | |||
| Beviljade anslag fördelade efter förvaltningar år 1999 (Belopp i tusental | ||||
| kronor) | ||||
| % | ||||
| Anslagsförvaltare | Antal | Belopp | (av totalt belopp) | |
| Arbetslivsinstitutet i Norrköping | 2 | 1.565 | 0,9 | |
| Chalmers Tekniska Högskola | 1 | 1.200 | 0,7 | |
| Etermedierna i Sverige | 1 | 2.700 | 1,6 | |
| Föreningen för Stockholms | ||||
| Företagsminnen | 1 | 700 | 0,4 | |
| Gotlands Fornsal | 1 | 55 | 0,0 | |
| Göteborgs universitet | 8 | 18.050 | 10,5 | |
| Handelshögskolan i Stockholm | 2 | 6.200 | 3,6 | |
| Humboldt-Universität zu Berlin | 1 | 30 | 0,0 | |
| Högskolan i Halmstad | 1 | 1.300 | 0,8 | |
| Högskolan på Gotland | 1 | 4.000 | 2,3 | |
| Int Handelshögskolan i Jönköping | 1 | 2.000 | 1,2 | |
| Kungliga Tekniska Högskolan | 1 | 4.500 | 2,6 | |
| Kungl biblioteket | 1 | 1.800 | 1,0 | |
| Kungliga vetenskapsakademien | 2 | 1.140 | 0.7 | |
| Linköpings universitet | 3 | 6.000 | 3,5 | |
| Lunds universitetsbibliotek | 1 | 900 | 0,5 | |
| Lunds universitet | 17 | 38.230 | 22,2 | |
| Nationalmuseum | 2 | 2.400 | 1,4 | |
| Riksantikvarieämbetet | 1 | 1.750 | 1,0 | |
| Riksarkivet | 1 | 690 | 0,4 | |
| Riksbankens Jubileumsfond | 6 | 697 | 0,4 | |
| Rikskonserter | 2 | 1.000 | 0,6 | |
| Sveriges Lantbruksuniversitet | 1 | 2.000 | 1,2 | |
| Stiftelsen Silvermuseet | 1 | 2.300 | 1,3 | |
| Stockholms universitet | 9 | 16.290 | 9,5 | |
| Svenska Linné-sällskapet | 1 | 1.500 | 0,9 | |
| Svenska Vitterhetssamfundet | 1 | 500 | 0,3 | |
| Svenskt Fjäll- och Samemuseum | 1 | 800 | 0,5 | |
| Sveriges Television | 1 | 1.000 | 0,6 | |
| Södertörns högskola | 2 | 3.917 | 2,3 | |
| Umeå universitet | 4 | 7.950 | 4,6 | |
| Uppsala universitet | 16 | 34.100 | 19,8 | |
| Uppsala universitetsbibliotek | 2 | 2.000 | 1,2 | |
| Örebro universitet | 1 | 2.700 | 1,6 | |
| Summa | 97 | 171.974 | 100,0 | |
66
| Innehållsförteckning | 1999/2000:RJ1 |
| Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning ............................................. | 1 |
| VD-kommentar .......................................................................................... | 3 |
| Den forskningsstödjande verksamheten .................................................... | 8 |
| Arbetssätt .............................................................................................. | 8 |
| Uppföljning och utvärdering ................................................................. | 9 |
| Anslag till forskning ........................................................................... | 12 |
| Infrastrukturstöd.................................................................................. | 13 |
| Extra insats 1999................................................................................. | 13 |
| Till minne av Torgny Segerstedt .................................................... | 14 |
| Pro Futura....................................................................................... | 14 |
| Tvååriga post-doktorala befattningar ............................................. | 15 |
| Forskningsprogrammet Svenskt i Finland – finskt i Sverige.......... | 15 |
| Forskarskola i moderna språk......................................................... | 18 |
| Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, | |
| informationsutbyte m m. ..................................................................... | 20 |
| Den vackra nyttan .......................................................................... | 20 |
| De Svenska Historiedagarna .......................................................... | 21 |
| Samarbete med riksdagen............................................................... | 21 |
| Konferens om forskning om turism................................................ | 23 |
| Områdesgrupper.................................................................................. | 24 |
| Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning ............................ | 24 |
| Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning .............. | 25 |
| Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället.................. | 29 |
| Övriga engagemang ............................................................................ | 31 |
| Svenska institutet för studier av utbildning och forskning ............. | 31 |
| Aktuella nationella och internationella etiska och rättsliga | |
| riktlinjer och regler för forskning ................................................... | 31 |
| Nobelsymposier.............................................................................. | 31 |
| Collegium Budapest ....................................................................... | 32 |
| Projektpresentation......................................................................... | 32 |
| Stipendier............................................................................................ | 33 |
| Den ekonomiska förvaltningen ................................................................ | 35 |
| Stiftelsens placeringsverksamhet ........................................................ | 35 |
| Bokföringsmässigt resultat.................................................................. | 36 |
| Realt resultat ....................................................................................... | 36 |
| ”Performance” .................................................................................... | 37 |
| Finansiellt resultat (tkr)....................................................................... | 38 |
| Resultaträkning (tkr) ........................................................................... | 39 |
| Balansräkning (tkr) ............................................................................. | 40 |
| Finansieringsanalys (tkr).................................................................... | 42 |
| Noter (belopp i tkr) ............................................................................. | 43 |
| Anslag till forskning ........................................................................... | 55 |
| Donationer .......................................................................................... | 56 |
| Revisionsutlåtande .............................................................................. | 59 |
| Tabeller ............................................................................................... | 60 |
| Elanders Gotab, Stockholm 2000 | 67 |