Barnkonventionen och utvisning av barn

Skriftlig fråga 2022/23:416 av Kristoffer Lindberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-03-03
Överlämnad
2023-03-06
Anmäld
2023-03-07
Svarsdatum
2023-03-15
Sista svarsdatum
2023-03-15
Besvarad
2023-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

 

Barnkonventionen är en internationell konvention som sedan den 1 januari 2020 är lag i Sverige. I proposition 2017/18:186 (om införande av barnkonventionen som lag) framkommer att regeringens avsikt är att barnkonventionens artiklar ska inkorporeras i svensk lagstiftning och en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt.

Flera insatser har gjorts av den tidigare regeringen för att skydda barns rättigheter och stärka principen om barnets bästa och säkerställa trygghet, säkerhet och stabilitet. Skyddet av barns rättigheter behöver gälla i alla skeden av tillämpning av lagstiftning i Sverige.

Samtidigt kan vi ta del av rapportering av fall där Migrationsdomstolen har valt att utvisa barn som är födda och uppvuxna i Sverige. Barn som utvisas till länder de aldrig har varit i. Som exempel har vi de senaste veckorna kunnat ta del i nyhetsrapporteringen om en ensam mamma med fyra barn i Bollnäs kommun som hämtats av polis en morgon strax före klockan 06:00, för att utvisas ur landet. Enligt rapporteringen ska det finnas en hotbild mot familjen i hemlandet. Det yngsta barnet har fötts här i Sverige. Ett annat exempel är den 12-åriga flickan, född och uppvuxen i Gällivare som för några veckor sedan utvisades tillsammans med sin mamma till mammans hemland.

Samhällets viktigaste uppgift är att ständigt bevaka barns rättigheter i Sverige och i världen. Barn är helt beroende av och utlämnade åt vad vuxna gör med dem. Frågan som väcks med anledning av detta är om denna effekt av svensk lagstiftning är förenlig med barnkonventionen, eller om barnkonventionen står i strid med andra lagstiftningar och tillämpningen av dessa.  

Min fråga till statsrådet Maria Malmer Stenergard är därför:

 

På vilket sätt tänker statsrådet agera inom sitt ansvarsområde för att säkra att barnkonventionens artiklar är inkorporerade i svensk lagstiftning och säkerställa att nuvarande och äldre lagstiftning och dess tillämpning följer barnkonventionen?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:416 besvarad av Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)


Svar på fråga 2022/23:416 av Kristoffer Lindberg (S)
Barnkonventionen och utvisning av barn

Kristoffer Lindberg har frågat mig på vilket sätt jag tänker agera inom mitt ansvarsområde för att säkra att barnkonventionens artiklar är inkorporerade i svensk lagstiftning och säkerställa att nuvarande och äldre lagstiftning och dess tillämpning följer barnkonventionen.

Barnkonventionsutredningen genomförde en omfattande kartläggning och analys av barnkonventionen och svensk rätt i syfte att ge stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser. Arbetet omfattade även utlänningslagens bestämmelser och redovisades i betänkandet Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) i november 2020.

Myndigheterna och domstolarna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen när bedömningar görs i ärenden och mål som angår barn. Migrationsverket har genomfört en rad åtgärder för att säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Jag hänvisar till mitt svar den 22 februari 2023 på fråga 2022/23:327 av Ida Karkiainen (S) om barnperspektivet vid asylprövningar.

För att kunna genomföra de förändringar som aviseras i Tidöavtalet behöver utredningar tillsättas och kartläggningar genomföras. Detta innebär även att analyser ur ett barnrättsperspektiv kommer att göras. Förslagen som lämnas ska vara förenliga med EU-rätten och Sveriges åtaganden enligt internationell rätt.

Som framgår av Tidöavtalet ska också en översyn av asylprocessen göras i syfte att generellt stärka rättslig kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet utan att utöka asylsökandes rättigheter utöver vad EU-rätten kräver.

Jag följer noga det fortsatta arbetet med barnrättsfrågor på migrationsområdet men har i nuläget inte för avsikt att vidta ytterligare åtgärder.

Stockholm den 15 mars 2023

Maria Malmer Stenergard

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.