Regelförenklingar

Skriftlig fråga 2022/23:406 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-03-01
Överlämnad
2023-03-01
Anmäld
2023-03-07
Svarsdatum
2023-03-08
Sista svarsdatum
2023-03-08
Besvarad
2023-03-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

I över ett decennium har en aktiv regelförenklingspolitik lyst med sin frånvaro i regeringarnas arbete. Berörda intressenter menar ofta att den senaste regering som bedrev ett faktiskt regelförenklingsarbete som gjorde skillnad var den första Reinfeldtregeringen. Sedan dess har mycket sagts men lite gjorts, vilket också syns i de uppskattningar av näringslivets kostnader för regelkrångel och byråkrati som presenterats: −200 miljarder årligen, enligt Svenskt Näringsliv.

Det märkliga är att det under denna tid egentligen inte funnits någon uppenbar politisk konflikt i frågan. Inget parti säger rakt ut att det är för onödig administration, byråkrati och regelkrångel men trots det sker överimplementering av EU-direktiv, konsekvensutredningar av ny lagstiftning brister och uppföljning av nya reglers utfall uteblir.

Två starkt bidragande orsaker är sannolikt att miljölagstiftningen premieras in absurdum framför näringslivets tillväxt. Samt att motståndet från departement, myndigheter och andra organ varit så starkt att även välvilliga statsråd inte klarat av att forcera fram regelförenklingar.

Med det sagt finns det goda förutsättningar för förändring under denna mandatperiod. Tidöavtalet fastslår att samarbetet ska resultera i ”lägre administrativa kostnader för företagen”, och det finns underlag som tagits fram under tidigare regeringar som vore förhållandevis enkla att arbeta vidare med. Samtidigt finns ett starkt parlamentariskt stöd för regelförenklingar, och trycket från näringslivet tilltar. Så länge regeringen förmår att leverera förslag till riksdagen kommer dessa att enkelt antas.

För att hinna med faktisk förändring krävs ett intensivt arbete redan nu. Några nya utredningar borde inte krävas utan regeringen kan utgå ifrån Förenklingsutredningen med mera. Om det råder resursbrist på klimat- och näringslivsdepartementet kan uppdrag ges till Tillväxtverket att arbeta fram konkreta förslag utifrån befintliga underlag.

Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att skyndsamt gå vidare med konkreta förslag på regelförenklingar?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:406 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)


Svar på fråga 2022/23:406 och 2022/23:407 av Tobias Andersson (SD) Regelförenklingar och utformningen av ett implementeringsråd

Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att skyndsamt gå vidare med konkreta förslag på regelförenklingar. Vidare har han frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att få ett implementeringsråd på plats, och vilka funktioner som ses som centrala för detta råd.

För att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar behövs insatser för förenkling samt regelverk som skapar handlingsutrymme för företagens förnyelse i takt med omvärldsförändringar. Regelbördan och administrationen behöver också minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt, vilket är det som i längden skapar tillväxt och jobb.

De förslag om regelförenklingar som gavs av Utredningen om förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen i betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) bereds för närvarande i Regeringskansliet. Ett av utredningens förslag rörde danstillstånd. Regeringen har avlämnat en lagrådsremiss som innebär att offentliga danstillställningar ska få anordnas utan tillstånd på andra platser än offentliga.

EU:s regleringar behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Implementering i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras då den bedöms nödvändig för att uppfylla nationella svenska mål. Sverige behöver förbättra sin konkurrenskraft och minska regelbördan. Därför aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag. I Regeringskansliet bereds för närvarande frågorna rörande utformning och mandat för implementeringsrådet.

Genom budgetpropositionen för 2023 stärker regeringen såväl Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag som företagsportalen verksamt.se, som är ett effektivt verktyg för att förenkla för företagen.

Stockholm den 8 mars 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.