Sexhandel på thaimassagesalonger
Skriftlig fråga 2022/23:182 av Eva Lindh (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-12-15
- Överlämnad
- 2022-12-16
- Anmäld
- 2022-12-17
- Sista svarsdatum
- 2022-12-30
- Svarsdatum
- 2023-01-11
- Besvarad
- 2023-01-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Antalet thaimassagesalonger som bakom fasaden säljer så kallade sexuella tjänster har ökat dramatiskt. Det handlar om salonger som säljer kvinnor under många gånger vidriga villkor. Kvinnor som utnyttjas i prostitution. Uppskattningsvis finns det uppemot 2 000 salonger runt om i Sverige, och enligt polisen säljer cirka 80 procent sexuella tjänster. I Västsverige har ett stort antal thaimassagesalonger kontrollerats och polisen uppger: ”Det är uppenbart att just thaimassagesalonger frekvent används som förtäckta bordeller.” Det handlar om sexhandel som behöver motverkas. Kvinnor som är brottsoffer, som utsätts för mycket grova brott och som behöver ges stöd. Varje upptäckt behöver tas på allvar.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vad avser statsrådet att göra för att stoppa sexhandel i stort?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:182 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2022/23:182 Sexhandel på thaimassagesalonger av Eva Lindh (S)
Eva Lindh har frågat mig vad jag avser att göra för att stoppa sexhandel i stort.
Låt mig börja med att slå fast att personer som utnyttjas i prostitution ofta befinner sig i stor utsatthet. Prostitution medför allvarliga skador för såväl enskilda individer som samhället i stort. Personer i prostitution är också oftast utsatta för brott, genom t.ex. koppleri eller människohandel för sexuella ändamål.
Förbudet mot köp, men inte försäljning, av sexuella tjänster utgör ett centralt led i arbetet mot ojämställdhet och ojämlikhet. Det är också ett viktigt verktyg i arbetet mot människohandel för sexuella ändamål och för att långsiktigt bekämpa efterfrågan som driver prostitution och människohandel. Lagen har enligt utvärderingar haft en normerande effekt men insatserna för att ytterligare bekämpa efterfrågan fortsätter.
Köp av sexuell tjänst räknas till sexualbrotten och regleras i 6 kap. 11 § brottsbalken. Den 1 augusti 2022 höjdes minimistraffet för det brottet från böter till fängelse. Nu är straffskalan för köp av sexuell tjänst fängelse i högst ett år.
Jämställdhetsmyndigheten har ett övergripande uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot såväl utnyttjade i prostitution som människohandel för alla ändamål. Likaså är det Jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för att på nationell nivå samordna arbetet mot människohandel för alla ändamål, utveckla samverkan mellan myndigheter och andra aktörer, även med internationella aktörer, samt bistå myndigheterna med metodstöd och kompetensutveckling. Under 2023 fördelar regeringen 20,5 miljoner till myndigheten för det fortsatta arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel.
Inom ramen för sitt förebyggande uppdrag har Jämställdhetsmyndigheten bedrivit insatser mot efterfrågan. En mycket viktig åtgärd för att skydda vuxna och barn från att utsättas för människohandel och exploatering är att berörda myndigheter arbetar tillsammans med att sprida information till riskgrupper, vilket de kommer fortsätta att göra. Till exempel får Länsstyrelsen i Örebro län 20 miljoner kronor under 2023 för att stödja utvecklingsarbete och samarbete mellan olika aktörer när det gäller arbete mot mäns våld mot kvinnor, inklusive kommunernas regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel.
Den pågående utredningen Exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (A 2022:4) ska bland annat lämna förslag på utformning och organisering av ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utredningen ska också bedöma hur Sverige lever upp till internationella åtaganden om identifiering, skydd, stöd och återvändande för offer för människohandel, och vid behov föreslå åtgärder för att utveckla arbetet. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag för hur vi kan stärka en mycket utsatt grupp.
Vid sidan av det arbete som ligger inom mitt eget ansvarsområde vill jag också nämna att frågan även berör flera andra departement, inte minst Socialdepartementet och Justitiedepartementet. Till exempel har Polismyndigheten i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om omfattningen av människohandel till, i och genom Sverige med förslag på hur människohandel kan förebyggas och bekämpas. I den senaste rapporten beskrivs exempelvis polisens Projekt Människohandel som uppmärksammat kopplingen mellan prostitution, människohandel för sexuella ändamål och organiserad brottslighet där bl.a. oseriösa massagesalonger lyfts fram.
Ett annat exempel är den reform av skyddat boende som bereds av Socialdepartementet som bland annat innebär bättre förutsättningar för staten att utveckla stöd för personer som är utsatta för prostitution och offer för människohandel för sexuella ändamål.
Regeringen genomför en omfattande satsning på rättsväsendets myndigheter där bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Brottsoffermyndigheten får kraftigt ökade anslag. Det innebär bättre förutsättningar för att bekämpa bland annat den här typen av brott och att kunna ge den som utsätts för exploatering och människohandel bättre stöd.
Ökad lagföring av dessa brott har en brottsförebyggande verkan eftersom risken för upptäckt påverkar efterfrågan av sexuella tjänster. Idag är risken för upptäckt väldigt låg p.g.a. polisens resursbrist. Regeringens budgetsatsningar på rättsväsendet är därför av stor betydelse också i detta avseende. Sammanlagt ökar rättsväsendets anslag med nästan 5 miljarder kronor för 2023.
Som ett led i arbetet med att få bukt med arbetslivskriminaliteten vill jag också lyfta fram de myndighetsgemensamma kontroller som sker i branscher där det finns risk för oegentligheter, där kroppsvård är en sådan bransch.
Stockholm den 11 januari 2023
Paulina Brandberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.