Svenska i arbetslivet
Skriftlig fråga 2022/23:116 av Annette Rydell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-02
- Överlämnad
- 2022-12-06
- Anmäld
- 2022-12-07
- Svarsdatum
- 2022-12-14
- Sista svarsdatum
- 2022-12-14
- Besvarad
- 2022-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
I en tid när vi har en enorm brist på personal inom till exempel välfärden, och det ser ut att bli värre, väljer regeringen att minska på anslagen till svenska för föräldralediga, svenska för dem som står lång från arbetsmarknaden och även minska på anslagen till Svenska från dag ett. Det är beklämmande att se att minskningen sker för de grupper som är i ett stort behov av att lära sig språket för att komma in på arbetsmarknaden.
En satsning på dessa grupper hade underlättat att fylla på i våra bristyrken så att våra barn och äldre får den omsorg de har rätt till.
Min fråga till utbildningsminister Mats Persson är därför:
Vad är avsikten med nedskärningarna av språkundervisningen och vilka åtgärder planerar ministern att vidta för att utrikes födda ska få tillräckliga språkkunskaper för att kunna komma in i samhället och få arbete, t.ex. inom barnomsorg, äldreomsorg, vård och skola?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:116 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2022/23:116 av Annette Rydell (S)
Svenska i arbetslivet
Annette Rydell har frågat mig vad avsikten är med nedskärningarna av språkundervisningen och vilka åtgärder jag planerar att vidta för att utrikes födda ska få tillräckliga språkkunskaper för att kunna komma in i samhället och få arbete, t.ex. inom barnomsorg, äldreomsorg, vård och skola.
Som jag förstår frågan rör den huvudsakligen de insatser som folkbildningens aktörer genomför för att förbättra utrikes födda personers kunskaper i det svenska språket. Jag vill därför inledningsvis framhålla att folkbildningen är viktig för Sverige, inte minst genom alla insatser som studieförbund och folkhögskolor gör för att utrikes föddas personer ska kunna lära sig svenska eller komplettera sin tidigare utbildning.
Sammantaget föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ca 4,6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen nästa år. Det är därmed ett omfattande bidrag som föreslås fördelas till folkhögskolor och studieförbund runtom i landet. Regeringen bedömer att folkbildningen inom ramen för bidraget kommer att kunna erbjuda betydande insatser för att bidra till utrikes födda personers delaktighet i samhället och etablering på arbetsmarknaden. Det görs inte någon neddragning av stödet till folkbildningen 2023, men ett antal tillfälliga satsningar upphör. Jämfört med den nivå som den förra regeringen aviserade för 2023 i budgetpropositionen 2022, är regeringens förslag till anslagsnivå högre.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 att den pågående folkbildningsinsatsen Svenska från dag ett, som skulle ha avslutats efter 2022, förlängs med ett år. Förlängningen innebär att asylsökande och personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv, bl.a. flyktingar från Ukraina, fortsatt ska kunna stärka kunskaperna i det svenska språket och om samhället i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd eller under tiden de har tillfälligt skydd.
Det är framför allt inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som studier i svenska bedrivs, inom ramen för svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå. Komvux tillhandahåller också annan utbildning, bl.a. yrkesutbildning, som är viktig för att möjliggöra utrikes födda personers etablering på arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen en fortsatt satsning på regionalt yrkesvux inom komvux. Regeringen bedömer att ett omfattande statligt stöd till kommunerna är fortsatt nödvändigt för att kunna möta behoven på arbetsmarknaden och för att stärka integrationen av utrikes födda. Inte minst har satsningen på kombinationsutbildningar, som innebär att yrkesutbildning kombineras med sfi eller svenska som andraspråk, möjliggjort att fler utrikes födda kan få en sammanhållen språk- och yrkesutbildning som leder till arbete.
Slutligen vill jag lyfta fram att regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att det behövs åtgärder för att bryta passiv långtidsarbetslöshet genom tydliga krav och möjligheter att genomföra insatser som leder till jobb. Det pågår ett intensivt arbete i Regeringskansliet med att bereda de frågor som ingår i Tidöavtalet.
Stockholm den 14 december 2022
Mats Persson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.