Vårdgarantin inom barn och ungdomspsykiatrin
Skriftlig fråga 2021/22:998 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-02
- Överlämnad
- 2022-02-02
- Anmäld
- 2022-02-03
- Svarsdatum
- 2022-02-09
- Sista svarsdatum
- 2022-02-09
- Besvarad
- 2022-02-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den psykiska ohälsan bland barn och unga har över tid tilltagit i Sverige. Denna dystra trend har gått att urskilja i allt från ångest bland tjejer till självmordsfrekvensen bland killar.
Trots denna utveckling har allt fler brister uppdagats inom de delar av det offentliga som syftar till att stötta barn och unga som lider av psykiska ohälsa. Redan 2017 rapporterades att endast en region (då landsting) klarade av att erbjuda alla ungdomar hjälp inom vårdgarantins gränser. [i] Sedan dess har besöken till barn- och ungdomspsykiatrin (bup) fortsatt att öka och steg mellan 2017 och 2020 med 11 procent. Detta samtidigt som kapaciteten förvisso ökade men inte i takt med det ökande vårdbehovet. [ii]
Situationen har med andra ord varit känd sedan länge men utan att regeringen lyckats åtgärda problemet. I dag är det endast hälften av de unga som söker hjälp hos bup som får hjälp inom vårdgarantin.[iii] Samtidigt kommer det varningar om att det saknas hundratals anställda inom bup och att personalbrist råder i nästan hela landet. [iv]
Detta är naturligtvis helt oacceptabelt. Sveriges unga förtjänar bättre.
Med anledning av det ovanstående önskar jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att vidta för att säkra att barn- och ungdomspsykiatrin kan leva upp till sin vårdgaranti?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:998 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:978 av Clara Aranda (SD)
Personalsituationen inom barn- och ungdomspsykiatrin i
landets regioner, fråga 2021/22:997 av Tobias Andersson (SD) Personalbrist inom barn- och ungdomspsykiatrin, fråga 2021/22:998 av Tobias Andersson (SD) Vårdgarantin inom barn och ungdomspsykiatrin samt fråga 2021/22:999 av Cassandra Sundin (SD) Köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin
Clara Aranda har frågat mig om jag avser att se över behovet av nya åtgärder för att hantera den ansträngda personalsituationen inom barn- och ungdomspsykiatrin ute i landets regioner. Därutöver har Tobias Andersson frågat mig vilka om åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att komma till bukt med personalbristen inom barn- och ungdomspsykiatrin. Tobias Andersson har även frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen kommer att vidta för att säkra att barn- och ungdomspsykiatrin kan leva upp till sin vårdgaranti. Slutligen har Cassandra Sundin frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.
Jag instämmer i frågeställarnas påpekanden både när det gäller väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin och behovet av adekvat kompetens. Att barn och unga med mer komplicerad psykiatrisk problematik får vård i tid är helt avgörande för att bryta ohälsoutvecklingen och för det enskilda barnets framtid och välmående. Av detta skäl är barns och ungas psykiska hälsa en prioriterad fråga för mig och för regeringen.
Dessvärre är det så att tillgänglighetsfrågan inte låter sig lösas med en enskild åtgärd – den måste angripas från flera olika håll. För att på kort och lång sikt minska både den psykiska ohälsan hos barn och unga och korta vårdköerna inom barn- och ungdomspsykiatrin är det således avgörande att ha ett samtidigt fokus på förebyggande och främjande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet. En annan förutsättning för att vården ska fungera väl är att det finns tillräckligt med personal med rätt kompetens och att personalen kan verka i en god arbetsmiljö. Detta ansvar ligger hos regionerna som huvudmän för hälso- och sjukvården även om regeringens satsningar kan bidra till att stärka regionernas arbete.
Under den här mandatperioden har vi genomfört en samlad satsning på att öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin som omfattar över 2,5 miljarder kronor. Det är en historisk satsning. Parallellt med detta genomför vi också den största satsningen i modern tid inom området psykisk hälsa och suicidprevention. För perioden 2021–2022 fördelas 2,2 miljarder kronor per år för insatser inom området, vilket är en fördubbling av anslaget sedan 2015. Av dessa medel fördelas merparten till kommuner och regioner för att stärka och utveckla deras arbete med främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid samt för att erbjuda en god vård och omsorg vid psykisk ohälsa eller sjukdom. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i arbetet.
Vi genomför också stora satsningar på primärvården som även inkluderar insatser för att skapa goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Överenskommelsen om en god och nära vård för 2022 omfattar över 6 miljarder kronor och innehåller dels insatser för att stärka primärvårdens arbete med bl.a. psykisk ohälsa, dels åtgärder för att stimulera till goda förutsättningar för hälso- och sjukvårdens medarbetare och utveckla vårdens verksamheter. Exempelvis kan arbetsvillkor ses över, bemanningen öka och arbetssätt utvecklas som bidrar till att vårdpersonal ska arbeta kvar inom hälso- och sjukvården.
Vi genomför också insatser för en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård som bl.a. ska främja utvecklingen av en sammanhållen god och nära vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Med utgångspunkt i de förslag som lämnades av utredningen om En sammanhållen god och nära vård för barn och unga har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt hälsovårdsprogram bäst kan utformas för att inkludera alla berörda parter. En slutredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 31 oktober 2022. Redovisningen kommer att vara en viktig pusselbit i regeringens fortsatta arbete med att stärka vården, inklusive vården vid psykisk ohälsa, för barn och unga och göra den mer sammanhållen.
En annan viktig åtgärd är den särskilda delegation – Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården – som vi har tillsatt för att arbeta för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården med målsättningen att korta väntetiderna. I utredningens uppdrag ingår bl.a. att bedöma om målsättningen om 30 dagar till första bedömning och ytterligare 30 dagar till fördjupad utredning eller behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin bör kvarstå och i så fall regleras som en del av en differentierad vårdgaranti. Delegationen redovisar sitt arbete senare i vår och jag ser fram emot att få ta del av resultaten.
Sammanfattningsvis står en ökad tillgänglighet i vården och att förbättra förutsättningarna för vårdens personal högt på min och regeringens agenda. Genom att stötta regionerna för en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats kan vi skapa förutsättningar för att korta vårdköerna och säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får hjälp i tid.
Stockholm den 9 februari 2022
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.