Till innehåll på sidan

Inrättandet av nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention

Skriftlig fråga 2021/22:836 av Clara Aranda (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-19
Överlämnad
2022-01-19
Anmäld
2022-01-20
Svarsdatum
2022-01-26
Sista svarsdatum
2022-01-26
Besvarad
2022-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Under 2020 gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att analysera behovet av en nationell stödlinje avsedd för personer med psykisk ohälsa och suicidalitet, samt till anhöriga och närstående till dessa. Folkhälsomyndigheten lämnade därefter sin rapport den 29 januari 2021. I rapporten är den sammantagna slutsatsen, utifrån myndighetens samlade analys och kartläggning, att det finns ett behov av en nationell stödlinje.

Den uppskattade kostnaden för uppbyggnaden av en nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention är enligt Folkhälsomyndigheten 10–15 miljoner kronor det första året, och därefter uppskattas driftskostnaderna att hamna på mellan 15 och 20 miljoner kronor per år. 

Folkhälsomyndighetens rapport ska utgöra beslutsunderlag för regeringen i bedömningen gällande införandet av en nationell stödlinje. Socialministern har tidigare redogjort för att regeringen ser behov av ytterligare specificering gällande utformningen av den nationella stödlinjen. Behovet av en mer specificerad kostnadsberäkning har också, enligt statsrådet, varit ett argument för att regeringen ännu inte tagit ställning. Nu har det dock snart passerat ett helt år sedan Folkhälsomyndigheten lämnade sin rapport, utan att regeringen har återkommit med ett tydligt besked i frågan.

Covid-19-pandemin har inneburit en negativ effekt på den psykiska hälsan i såväl Sverige som andra OECD-länder. Den ideella organisationen Minds självmordslinje tog under 2020 emot 58 000 samtal från människor som befunnit sig i kris. Under 2021 ökade antalet samtal till organisationens självmordslinje med 37 procent, vilket innebär att så mycket som 80 000 samtal togs emot. Den avsevärda ökningen av samtal till Minds självmordslinje har inneburit ett så pass högt tryck att insatserna inte har räckt till.

Detta exempel påvisar tydligt att behovet av en nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention är en fortsatt angelägen fråga som kräver att regeringen agerar.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

När avser regeringen att senast ta ställning till ett eventuellt införande av en nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:836 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2022/00448 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:836 av Clara Aranda (SD)
Inrättandet av nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention

Clara Aranda har frågat mig när regeringen avser att senast ta ställning till ett eventuellt införande av en nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

En nationell stödlinje som riktar sig till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet samt anhöriga och närstående kan fungera som ett komplement till civilsamhällets aktörer och öka tillgången till förebyggande och lättåtkomliga stödåtgärder.

Den 5 maj 2021 lämnade regeringen ett kompletterande regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten gällande en nationell stödlinje som riktar sig till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet samt anhöriga och närstående. Myndigheten fick bland annat i uppdrag att definiera stödlinjens avgränsning gentemot hälso- och sjukvården och det civila samhällets aktörer samt definiera typ av metod och teknisk lösning för att säkerställa en smidig övergång till hälso- och sjukvården. Regeringen inväntar för närvarande Folkhälsomyndigheten slutrapport.

Stockholm den 26 januari 2022

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.