Det humanitära stödet till Etiopien
Skriftlig fråga 2021/22:791 av Thomas Hammarberg (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-18
- Överlämnad
- 2022-01-18
- Anmäld
- 2022-01-19
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Det har öppnats ett litet fönster för fred och försoning i Etiopien i samband med att flera prominenta politiska fångar har släppts. TDF har retirerat till hemregionen Tigray. Sverige och EU bör göra allt för att uppmuntra en nationell och inkluderande dialog som är genuin.
Samtidigt pågår det som FN kallar för en humanitär de facto blockad av Tigray. Sedan den 15 december har inga lastbilar kunnat komma in i Tigrayregionen. Många människor dör av förhållandevis enkla sjukdomar på grund av att inga mediciner tillåts att komma in i regionen. Exempelvis uppger WHO att de har kunnat skicka medicin till Amhara- och Afar-regionerna men inte till Tigray. Det finns en stor brist på kontanter och bränsle. Fortfarande är el- och vattenkraft avstängt. I Tigray pågår det allvarlig svält och 40 procent av barn under fem år lider av svår näringsbrist, och denna siffra är från oktober 2021. I dag är situationen troligen ännu värre.
När det gäller strider är det lugnare på de flesta frontavsnitt sedan TDF återigen befinner sig i Tigray. Dock sker det drönarattacker som har krävt över 200 civila offer i Tigray bara under 2022 (och det är bara januari!). Om det inte snabbt sker ett humanitärt tillträde är det sannolikt att stridigheterna återupptas snart på en mer omfattande nivå. Därför är det också viktigt att det humanitära tillträdet kommer till stånd.
WFP varnar för att de bara har pengar kvar till februari. Även i andra regioner i landet börjar den humanitära situationen bli akut. Om de inte får ökade medel kommer det att bli hungersnöd över stora delar av landet.
Därför vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vilka initiativ kommer statsrådet att ta i Sverige och EU för att det humanitära stödet ska komma fram?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:791 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2021/22:791 av Thomas Hammarberg (S)
Det humanitära stödet till Etiopien
Thomas Hammarberg har frågat mig vilka initiativ jag kommer ta i Sverige och EU för att det humanitära stödet ska komma fram.
Trots den minimala ljusning för fred och försoning som gått att skönja de senaste veckorna är läget i Etiopien djupt allvarligt med fortsatta stridigheter, drönarattacker mot civila, enorma humanitära behov, stora brister i det humanitära tillträdet och omfattande rapporter om grova övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter och kränkningar av internationell humanitär rätt.
Utrikesministern har uttalat sig i riksdagen om den utdragna väpnande konflikten och det akuta humanitära läget i Etiopien vid flera tillfällen, bland annat i ett antal riksdagsfrågor (2021/22: 630, 14; 2020/21: 3428, 3344, 3050, 2938, 2642, 2513, 2530, 2432, 2458, 1493) och i interpellationer (2020/21:146, 744, 2021/22:180).
Konflikten i Etiopien har pågått i över ett års tid och undergräver både landets sammanhållning och stabiliteten på Afrikas horn. De akuta humanitära- och långsiktiga socioekonomiska konsekvenserna för civila är förödande.
Konflikten kan inte lösas med militära medel. Det är av yttersta vikt att en inkluderande och genuin nationell dialog inleds snarast för att komma till rätta med de underliggande spänningarna mellan olika etniska och politiska grupper i landet för en långsiktig och hållbar fred. Sverige, EU och FN fortsätter att erbjuda stöd till en sådan process.
Sverige, EU och FN har genomgående uppmanat parterna i konflikten till deskalering, eldupphör, samtal för en politisk lösning, skydd av civila och humanitära arbetare samt vikten av ett obehindrat och säkert humanitärt tillträde och respekt för internationell humanitär rätt. De bilaterala såväl som de internationella påtryckningarna fortsätter med samma intensitet på olika nivåer.
AU:s höge representant Obasanjo har till uppgift att medla mellan parterna men inga direkta konkreta framsteg har ännu gjorts. Sverige verkar för att även länderna i AU och icke-traditionella givare gör kontinuerliga påtryckningar. Under biståndsminister Per Olsson Fridhs resa till Förenade Arabemiraten (FAE) i oktober 2021 tog han upp Etiopien och vikten av humanitärt och säkert tillträde och skydd av civila och humanitär personal med FAEs biståndsminister.
Låt mig åskådliggöra den intensitet i påtryckningar som förevarit för svensk del, inklusive för ett obehindrat och säkert humanitärt tillträde och skydd av civila och humanitär personal. Utrikesminister Ann Linde har vid flertal tillfällen tydliggjort budskapen direkt till etiopiska regeringsföreträdare. Dåvarande statsminister Stefan Löfven har uttryckt samma stora oro i samtal med Etiopiens premiärminister Abiy så sent som den 8 november 2021. I juni och i slutet av november förra året skrev dåvarande biståndsminister Per Olsson Fridh tillsammans med en bred grupp av regeringsföreträdare från det internationella samfundet brev till Etiopiens utrikesminister och uppmanade regeringen att säkerställa ett obehindrat och säkert humanitärt tillträde och skydd av civila och humanitära arbetare. Sverige kommer fortsätta att framföra kraven på humanitärt tillträde, vapenvila och en politisk lösning till regeringsföreträdare i Etiopien.
Det humanitära läget är akut samtidigt som vi kan konstatera att det humanitära tillträdet är kraftigt begränsat. Ca. 26 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd. Över 18 miljoner lever i ett akut läge av otrygg livsmedelsförsörjning och ca 400 000 lever under svältliknande förhållanden. Etiopien är på väg mot en svältkatastrof. Åtminstone 4,2 miljoner är på flykt. Minst 24 humanitär personal har dödats, vilket gör Etiopien till en av de farligaste platser att vara på för humanitär personal. Under hösten 2021 har regeringen utvisat flera höga FN-chefer. Arresteringar av framför allt tigerianer har skett, däribland FN-personal. Regeringen har därtill suspenderat viseringar för flera FN- och NGO-personal. NRC:s suspendering lyftes dock den 7 januari.
De humanitära leveranserna till regionerna Amhara och Afar har förbättrats men behoven är stora och man har inte nått så många som planerat. Inga leveranser av humanitära förnödenheter har kunnat ske till Tigray sedan den 15 december. FN uppskattar fortsatt behov om 100 lastbilar per dag med livsmedel, mediciner och andra livsviktiga förnödenheter till Tigray för att avhjälpa det akuta humanitära läget. Det råder fortfarande stor brist på såväl kontanter som bränsle, vilket hindrar humanitära aktiviteter i Tigray.
Det svenska utvecklingssamarbetet med Etiopien omfattar 1,78 miljarder SEK 2016–2022, strategin förlängdes i december 2021. Som svar på de ökade akuta humanitära behoven utökade Sverige det humanitära stödet med 40 miljoner i maj och med ytterligare 50 miljoner i september 2021. Totalt uppgick Sveriges humanitära stöd under 2021 till ca 290 miljoner SEK. För 2022 är 260 miljoner SEK avsatt som initial allokering, vilket är det näst högsta stödet till en humanitär kris, efter stödet till Syrienkrisen 2022. Sverige är också världens största givare av icke-öronmärkt kärnstöd till FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme (WFP). WFP kan rikta sina insatser dit behoven av humanitär finansiering är som störst, exempelvis Etiopien.
Tillsammans med EU, AU, FN och USA fortsätter vi verka för omedelbart eldupphör, politisk lösning och ett ohindrat och säkert humanitärt tillträde. Skydd av civila och humanitär personal som arbetar på plats samt full respekt för folkrätten i Etiopien är av största vikt.
Utan en politisk lösning på konflikten riskerar det humanitära akuta läget att förvärras ytterligare och övergrepp och kränkningar fortsätta. Detta är oacceptabelt.
Stockholm den 26 januari 2022
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.