Frihet att testamentera sin kvarlåtenskap

Skriftlig fråga 2021/22:778 av Alexandra Anstrell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-14
Överlämnad
2022-01-17
Anmäld
2022-01-18
Svarsdatum
2022-01-26
Sista svarsdatum
2022-01-26
Besvarad
2022-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Om någon dör utan att efterlämna en make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv enligt arvsordningen i ärvdabalken.

Den avlidnas arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser. Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, de så kallade bröstarvingarna.

Om en arvlåtare avlider utan att efterlämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, det vill säga syskon och deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar i andra arvsklassen ärver arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, det vill säga arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder.

Vi har en mängd grundläggande fri- och rättigheter, men i dag får man inte bestämma själv vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter ens död. Det borde vara allas frihet att få testamentera sin kvarlåtenskap till den eller de man vill efter att ens eventuella bröstarvingar fyllt 21 år.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att öka friheten för alla att själva få bestämma om sin kvarlåtenskap efter sin död?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:778 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju2022/00108 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:778 av Alexandra Anstrell (M)
Frihet att testamentera sin kvarlåtenskap

Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att öka friheten för alla att själva få bestämma om sin kvarlåtenskap efter sin död.

I ärvdabalken återfinns den legala arvsordningen som styr hur arvet efter en avliden fördelas. Vid sidan av den efterlevande maken ärver i första hand den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn och deras barn. Bröstarvingarna har alltid rätt att få ut sin s.k. laglott i arv. De flesta länder i Europa har ett laglottssystem av något slag som begränsar arvlåtarens rätt att testamentera.

Den fråga som Alexandra Anstrell tar upp har vid många tillfällen behandlats i riksdagen (se bl.a. civilutskottets betänkande 2020/21:CU6). Jag delar den uppfattning som riksdagen gett uttryck för, nämligen att det i nuläget saknas tillräckliga skäl att ta initiativ till en översyn av de arvsrättsliga reglerna i detta avseende.

Stockholm den 26 januari 2022

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.