Insatser för att motverka könsstympning
Skriftlig fråga 2021/22:707 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-07
- Överlämnad
- 2022-01-10
- Anmäld
- 2022-01-11
- Svarsdatum
- 2022-01-19
- Sista svarsdatum
- 2022-01-19
- Besvarad
- 2022-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Medier rapporterar att antalet anmälningar om könsstympningar ökar – men få döms. Redan 2015 fastslog Socialstyrelsen att runt 19 000 flickor i Sverige uppskattas vara i riskgruppen för könsstympning.
Anmälningarna till polisen är relativt få, men de har de börjat öka något – från 14 anmälningar under 2015 till runt 40 anmälningar per år de senaste tre åren, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Ändå är det bara två dömda. I ett av de fallen var det enligt åklagaren oerhört bra dokumentation från skola och socialtjänst som var en av de viktigaste faktorerna för att få en fällande dom.
Jag vill med anledning av detta fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
Vilka insatser avser ministern att göra för att fler flickor ska få frihet till sina egna kroppar och inte behöva utstå könsstympning samt för att fler anmälda fall ska leda till fällande domar?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:707 besvarad av Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2021/22:707 av Alexandra Anstrell (M)
Insatser för att motverka könsstympning
Alexandra Anstrell har frågat mig vilka insatser jag avser att göra för att fler flickor ska få frihet till sina egna kroppar och inte behöva utstå könsstympning samt för att fler anmälda fall ska leda till fällande domar.
Precis som statsministern konstaterade i regeringsförklaringen är uppslutningen i Sveriges riksdag bred och regeringens inriktning tydlig: Hedersförtrycket hör inte hemma i vårt land. Jämlikhet och jämställdhet gäller alla lika.
Könsstympning av flickor och kvinnor är en allvarlig kränkning som medför stort lidande. I maj 2020 avskaffades därför preskriptionstiden för bl.a. könsstympning av kvinnor, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt 18 år. Detta gäller också för brott som begåtts före lagändringen. Arbetet mot könsstympning är långsiktigt och behöver fortsätta utvecklas genom ökad kunskap, effektiva arbetssätt och ett nära samarbete mellan berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Regeringen beslutade 2018 om en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. I april 2021 intensifierades arbetet genom ett beslut där flera myndigheter fick uppdrag om att tillsammans genomföra åtgärder för att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor (A2021/01029).
Socialstyrelsen, Migrationsverket, Rättsmedicinalverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten fick i uppdrag att, med stöd av Länsstyrelsen i Östergötlands län (Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck), genomföra kunskapshöjande insatser. Syftet är bland annat att orosanmälan eller polisanmälan ska ske i de fall det är befogat och att så bra bevismaterial som möjligt ska finnas att tillgå när brott utreds och åtal väcks. Socialstyrelsen fick i uppdrag att vidta åtgärder för att öka kunskapen om vilka rutiner vårdgivare har när en kvinna eller flicka har blivit diagnostiserad med en kod för könsstympning, t.ex. avseende orosanmälan eller polisanmälan i de fall det är befogat, och hur rutinerna tillämpas.
Jämställdhetsmyndigheten fick i uppdrag att i samarbete med lämpliga aktörer utveckla arbetssätt och metoder för förebyggande arbete mot könsstympning. Länsstyrelsen i Östergötlands län (Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck) fick i uppdrag att, tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Myndigheten för stöd till trossamfund, genomföra informationsinsatser riktade till flickor och kvinnor som kan ha blivit utsatta eller riskerar att utsättas för könsstympning, deras närstående, samt yrkesverksamma. Syftet är att öka kunskapen om brottet könsstympning samt att få fler som utsatts att söka vård. Myndigheten för stöd till trossamfund fick i uppdrag att arbeta med att öka kunskapen om hedersrelaterade frågor kopplat till trossamfundens verksamhet, vilket omfattar att vid behov bidra till attitydförändring om könsstympning av flickor och kvinnor, med fokus på religiösa ledare.
Alla delar i uppdraget, utom Socialstyrelsens uppdrag avseende när en kvinna eller flicka har blivit diagnostiserad med en kod för könsstympning, ska delredovisas den 28 februari 2022. Uppdraget ska slutredovisas den 28 september 2023. Regeringen avser följa arbetet noga.
Utöver pågående uppdrag redovisade Socialstyrelsen den 1 november en inventering av vård för flickor och kvinnor som har flickor och kvinnor som har varit utsatta för varit utsatta för könsstympning vars resultat bereds inom Regeringskansliet. Det finns även en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området kvinnors hälsa och förlossningsvård 2021–2022 som omfattar en god vård för personer som har utsatts för sexuellt våld eller könsstympning.
Stockholm den 19 januari 2022
Eva Nordmark
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.