Lärarförsörjningen
Skriftlig fråga 2021/22:659 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-12-16
- Överlämnad
- 2021-12-16
- Anmäld
- 2021-12-17
- Sista svarsdatum
- 2022-01-03
- Svarsdatum
- 2022-01-12
- Besvarad
- 2022-01-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Nyligen rapporterades att den prognosticerade bristen på behöriga lärare i landets skolor kommer att bli avsevärt lägre än befarat. Det är ytterst glädjande nyheter, men samtidigt oroar Skolverkets låga träffsäkerhet i prognoserna. Nedanstående uppräkning visar på detta.
- 2017 beräknade Skolverket lärarbristen till 80 000 personer år 2032.
- 2019 beräknade Skolverket lärarbristen till 45 000 personer i början på 2030-talet
- 2021 beräknar Skolverket lärarbristen till 12 000 personer år 2035.
Det är naturligtvis oroande att det även framdeles kommer att råda brist på behöriga lärare och förskollärare i landets skolor, men samtidigt gör Skolverkets olika framskrivningar att tilltron till statistiken minskar. Detta eftersom statistiken som redovisas får stora följdverkningar för samhällsplaneringen i övrigt och för enskildas studieval.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att förbättra Skolverkets prognoser om lärarbristen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:659 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på fråga 2021/22:659 av Betty Malmberg (M)
Lärarförsörjningen
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förbättra Skolverkets prognoser om lärarbristen.
Allt börjar med en bra lärare. Det absolut viktigaste för att svenska elevers kunskapsresultat ska fortsätta höjas är fler utbildade och skickliga lärare som bedriver undervisning av hög kvalitet. Därför är det glädjande att Skolverkets nya lärarprognos visar att lärarbristen minskar jämfört med tidigare prognos. Men lärarbristen är fortsatt en stor utmaning för svensk skola.
Av Skolverkets instruktion framgår att myndigheten har ansvar för att göra prognoser om skolans och förskolans behov av legitimerade och behöriga lärare och förskollärare. De prognoser Skolverket publicerar utgår från den situation som råder vid prognostillfället och utgör en viktig grund för t.ex. regeringens framtida prioriteringar.
Förändringarna av den prognostiserade bristen på lärare och förskollärare i prognoserna från olika år beror huvudsakligen på skillnader i myndigheternas bedömning av befolkningsutvecklingen. Statistiska centralbyrån (SCB) gör var tredje år en grundlig genomgång av alla antaganden om barnafödande, dödlighet och migration. I april 2021 publicerade SCB en sådan grundlig befolkningsprognos. Antaganden om invandring och antal födda barn har förändrats i de olika befolkningsprognoserna, t.ex. antas det i den senaste prognosen att det kommer att födas närmare 195 000 färre barn under den kommande 15-årsperioden. Sådana förändringar ger en minskad efterfrågan på lärare och förskollärare. Av Skolverkets Lärarprognos 2021 framgår att myndigheten gör bedömningen att det från och med 2021 är lämpligast att publicera prognoser var tredje år. På så sätt kan lärarprognoser tas fram och publiceras i anslutning till de mer omfattande befolkningsprognoserna som presenteras av SCB var tredje år. Jag har förtroende för Skolverkets arbete med dessa prognoser.
Regeringen har under de senaste två mandatperioderna arbetat med lärarförsörjningen. Målet för vårt starka samhälle måste vara att varenda elev ska mötas av utbildade och skickliga lärare – oavsett var i landet man bor eller vilken skola man går på.
Stockholm den 12 januari 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.