Trafikverkets servitutsbildning

Skriftlig fråga 2021/22:632 av Anders Åkesson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-12-15
Överlämnad
2021-12-15
Anmäld
2021-12-16
Svarsdatum
2021-12-30
Sista svarsdatum
2021-12-30
Besvarad
2021-12-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Inför att Trafikverket ska genomföra angeläget underhåll av sin anläggning, exempelvis ”trädsäkring av järnväg”, kan man tycka att en tidig dialog mellan berörda markägare, kommuner och Trafikverket i syfte att uppnå en ömsesidig förförståelse kring syftet med den planerade åtgärden är ett bra sätt att starta.

En trädsäkring av järnväg innebär en slutavverkning av all skog på ömse sidor 20 meter ut från banans mitt. Därtill innebär det åtgärder på så kallade farliga träd ytterligare 10 meter ut från banans mitt. Åtgärderna görs med stöd av en servitutsbildning eftersom Trafikverket inte är markägare till det berörda området och därmed inte förfogar över marken så långt ut från banans mitt (upp till 30 meter). Totalt innebär det slutavverkning och åtgärder omfattande en bredd av 60 meter längs banan.

I det aktuella fallet, Stångådalsbanan, har kommunikationen med berörda markägare skett genom att Lantmäteriet på Trafikverkets uppdrag kommunicerat berörda markägare angående att en servitutsbildning som belastar deras fastighet ska ske. Syftet med servitutsbildningen framgår av Lantmäteriets kommunikation. Parallellt med Lantmäteriets kommunikation har Trafikverkets underentreprenörer börjat stämpla ut de träd som ska fällas. Metoden och bristen på en förklarande kommunikation och dialog har givetvis väckt både förvåning och bestörtning, inte minst ur ett äganderättsligt perspektiv. Berörda känner sig kränkta.

Den till synes naturliga ordningen hade varit att Trafikverket först kommunicerat berörda markägare om när, hur och varför åtgärden görs och först därefter vidtagit åtgärder med servitutsbildning och stämpling av träd.

Det inträffade kan vara ett olycksfall i arbetet, och rent tekniskt kan det möjligen vara så att Trafikverket med hjälp av Lantmäteriet gjort allt rätt, men effekten blir att man helt i onödan byggt upp ett motstånd mot en åtgärd som görs i syfte att säkerställa viktig järnvägstrafik.

Min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth blir därför:

 

På vilket sätt avser ministern att tillse att hans expertmyndighet, Trafikverket, bättre än i dag kommunicerar de åtgärder man avser att vidta på annans mark med stöd av till exempel en lantmäteriförrättning?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:632 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I2021/03 2 81 Infrastrukturdepartementet Infrastrukturministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:632 av Anders Åkesson (C) Trafikverkets servitutsbildning

Anders Åkesson har frågat mig på vilket sätt jag avser att tillse att expertmyndigheten, Trafikverket, bättre än i dag kommunicerar de åtgärder man avser att vidta på annans mark med stöd av till exempel en lantmäteriförrättning.

Trädsäkring innebär att säkra att det inte finns några träd som kan nå spåranläggningen om de faller, och därmed orsaka skador och förseningar för person- och godstrafiken. Målet är att skapa en mer robust järnväg. De som äger en berörd fastighet kallas till lantmäteriförrättning om att bilda servitut för området närmast spåret. Man får ersättning både för de träd som behöver fällas och de övriga intrång som servitutet medför.

Jag förutsätter att Trafikverket följer framtagna rutiner för underhåll av järnvägssystemet och trädsäkring samt att dialog sker med markägare inför eventuella åtgärder på annans mark.

Stockholm den 22 december 2021

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.