En utvidgning av tonnageskattesystemet
Skriftlig fråga 2021/22:629 av Jimmy Ståhl (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-15
- Överlämnad
- 2021-12-15
- Anmäld
- 2021-12-16
- Svarsdatum
- 2021-12-29
- Sista svarsdatum
- 2021-12-29
- Besvarad
- 2021-12-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Mikael Damberg (S)
I september 2016 fattade riksdagen beslut om att införa tonnageskatt den 1 januari 2017. Detta efter att EU-kommissionen under sommaren hade godkänt det svenska tonnageskattesystemet.
Tonnageskatten har varit efterlängtad av sjöfartsbranschen. Den gör att man får liknande konkurrensmöjligheter som i andra länder. Det ska dock betonas att de grundläggande krav som ställs utesluter stora och mycket viktiga rederisegment, exempelvis vår kustnära tankflotta och specialsjöfarten. Det skulle därför vara bra om systemet utvecklas och blir mer inkluderande i framtiden. Detta för rederiernas, svenskt näringslivs och konkurrenskraftens skull samt för utvecklingen av det hållbara samhället. Tonnageskattesystemet skulle utvärderas för att se om det ska utvidgas men en sådan utredning har inte tillsats än.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:
Avser ministern och regeringen att se över möjligheterna att utvidga tonnageskattesystemet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:629 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2021/22:629 av Jimmy Ståhl (SD)
En utvidgning av tonnageskattesystemet
Jimmy Ståhl har frågat mig om jag och regeringen avser att se över möjligheterna att utvidga tonnageskattesystemet.
Tonnagebeskattning är ett frivilligt system som får tillämpas från och med 2017. Det innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. Rederiverksamhet som är kvalificerad är bl.a. transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en bruttodräktighet om minst 100, har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
När systemet infördes var det uttalade syftet att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn.
Som angavs när systemet för tonnagebeskattning infördes är sjöfarten en livsnerv för Sveriges handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd samt att omkring 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång under transportkedjan med fartyg. Det kan konstateras att målsättningen med systemet var att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring.
När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att avsikten är att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen. En sådan utvärdering och uppföljning bör dock inte göras förrän systemet har varit i kraft några år. Under det första året var det endast ett rederi som tillämpade systemet. Antalet rederier som har anslutit sig har därefter ökat och från 2021 är det tolv rederier som omfattas. För att en utvärdering ska bli meningsfull bör ett någorlunda stort antal rederier ha varit anslutna några år. Först då kan det bli aktuellt att precisera när i tiden en utvärdering bör göras.
Stockholm den 29 december 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.