Teknikprogrammet och högskolebehörighet
Skriftlig fråga 2021/22:1652 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-05-31
- Överlämnad
- 2022-05-31
- Anmäld
- 2022-06-01
- Svarsdatum
- 2022-06-08
- Sista svarsdatum
- 2022-06-08
- Besvarad
- 2022-06-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Förra året publicerade Sveriges ingenjörer rapporten Att räkna eller räknas bort. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet (den 16 maj 2022) visar rapporten bland annat att av de 7 750 elever som examinerades från gymnasiets teknikprogram år 2019 saknade 2 860 behörighet till såväl högskoleingenjörs- som civilingenjörsutbildningarna. Hela 37 procent på det högskoleförberedande teknikprogrammet saknade alltså behörighet att bedriva studier till ingenjör trots att utbildningen är inriktad mot just den typen av högre eftergymnasiala studier. Skälet uppges vara att det inom en av inriktningarna inte erbjuds obligatoriska kurser i fysik och matematik på erforderlig nivå. Detta är orimligt.
För den enskilda student som hade för avsikt att direkt fortsätta studera på högskola innebär det extra studier på Komvux eller tekniskt basår, vilket förlänger utbildningstiden, ökar på studieskulderna och påverkar antalet arbetsår.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska risken för oönskade felval på teknikprogrammet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1652 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på fråga 2021/22:1652 av Betty Malmberg (M)
Teknikprogrammet och högskolebehörighet
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag som statsråd avser att vidta för att minska risken för oönskade felval på teknikprogrammet.
Gymnasieskolans teknikprogram är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst teknik- och naturvetenskap men även inom andra områden. Programmets inriktningar har olika syften och förbereder för vidare studier inom olika teknikrelaterade studieområden, t ex teknikvetenskap, design och produktutveckling, samhällsbyggande och miljö samt informations- och medieteknik. Inriktningen teknikvetenskap innehåller kurserna Fysik 2, Matematik 4 och Teknik 2 som ger behörighet till ingenjörsutbildningar. Läsåret 2020/21 gick nästan var femte elev av elever på teknikprogrammet den inriktningen. Huvudmän har vidare möjlighet att erbjuda elever på övriga inriktningar att läsa de behörighetsgivande kurserna inom programfördjupningen. Behörighet till civilingenjörsutbildningar ger även en av inriktningarna på naturvetenskapsprogrammet.
Av alla elever som läsåret 2017/18 fick examen från ett högskoleförberedande program var det i genomsnitt 43 procent som påbörjat högskolestudier ett år efter examen. Det kan jämföras med att det var 53 procent av eleverna som gått teknikprogrammet som påbörjat högskolestudier ett år senare. Elevernas övergång till högskoleutbildning varierar mellan teknikprogrammets olika inriktningar. Övergången är högst efter inriktningen teknikvetenskap, men samtliga inriktningar på teknikprogrammet ligger över genomsnittet för de högskoleförberedande programmen.
Enligt 2 kap. 29 § skollagen (2010:800) ska elever ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Enligt Statistiska Centralbyråns Trender och Prognoser 2021 finns det i dag en stor efterfrågan på ingenjörer och efterfrågan väntas öka. Det är enligt regeringen angeläget att fler elever väljer utbildningar som svarar mot behoven på arbetsmarknaden och att fler elever som valt ett högskoleförberedande program verkligen studerar vidare. Regeringen i har propositionen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning (prop. 2021/22:159) bl.a. föreslagit att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). I propositionen föreslås även att en huvudmans information om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ska ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till. Dessa förslag ska riksdagen ta ställning till i juni 2022. Förslagen syftar bland annat till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv och till att elever ska få bättre stöd att göra välgrundade val av utbildning.
Stockholm den 8 juni 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.