Låga grundvattennivåer

Skriftlig fråga 2021/22:1621 av Alexandra Anstrell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-05-23
Överlämnad
2022-05-23
Anmäld
2022-05-25
Svarsdatum
2022-06-01
Sista svarsdatum
2022-06-01
Besvarad
2022-06-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

I Stockholmsregionen är grundvattennivån redan under det normala, vilket kan leda till stora problem i sommar, inte minst ute på öarna i vår skärgård och inte bara för alla boende i vår vackra skärgård utan också för sommargäster, företagare och lantbrukare. Runt om i Sverige ser det lite olika ut, men på många håll är det allvarligt. Gotland har redan infört bevattningsförbud. Vid vattenbrist kan vi med fördel införa bevattningsförbud och spara på vattnet på olika sätt, men ibland kan det orsaka stora skador. Risken för skogsbränder ökar också kraftigt vid långvarig torka, vilket vi inte minst minns från sommaren 2018. Vid längre torka kommer också vår livsmedelsförsörjning att påverkas.

Det är kommunerna som är ansvariga för vattenförsörjningen, men det ser väldigt olika ut vad gäller beredskapen runt om i Sverige. I dag kan kommuner söka bidrag hos MSB för att vidta åtgärder för att förebygga naturolyckor i bebyggda områden. Naturolycka avser i detta sammanhang skred, ras eller översvämning, men dessvärre innefattas inte åtgärder för att hantera vattenbrist och torka.


Vi moderater vill ändra anslagsändamålen för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor inom utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap till att också innefatta vattenbrist och torka som en del av flera för att säkra vattenförsörjningen.

Det finns flera möjligheter att förebygga vattenbrist, exempelvis genom avsaltningsanläggningar, och på sikt måste också möjligheterna att återvinna vatten, för exempelvis jordbruk, bli bättre. Vi behöver naturligtvis alla agera klimatsmart i vårt dagliga liv för att begränsa klimatförändringarnas effekter, som i förlängningen påverkar mängden nederbörd och tillgången på vatten. Med gemensamma åtgärder i kombination med en ändring i anslagsändamålet för att skapa möjlighet att bättre arbeta förebyggande skulle vi kunna komma mycket längre än där vi är i dag.

Regeringen har avsatt en del medel för att öka tillskottet av grundvatten men ändå ser nivåerna oroväckande låga ut inför sommaren.


Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:


Har ministern för avsikt att ändra anslaget 2.2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor så att även insatser för att hantera torka kan ingå?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1621 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju2022/01821 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1621 av Alexandra Anstrell (M)
Låga grundvattennivåer

Alexandra Anstrell har frågat mig om jag har för avsikt att ändra anslag 2.2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor så att även insatser för att hantera torka kan ingå.

Risken för naturolyckor förväntas öka i ett förändrat klimat. Det är därför angeläget att Sverige har en god förmåga att förebygga och hantera naturolyckor. Kommunerna har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot naturolyckor. Från och med i år satsar regeringen en halv miljard kronor genom anslag 2:2 för att stärka kommunernas förebyggande arbete mot naturolyckor.

Syftet med anslag 2:2 är att underlätta för kommunerna att vidta konkreta förebyggande åtgärder för att minska risken för naturolyckor i befintlig bebyggelse. Med olyckor avses plötsligt inträffade händelser som har medfört eller som kan befaras medföra skada. De största riskerna och behov av åtgärder för värmeböljor och torka finns dock oftast utanför områden med befintlig bebyggelse eller kräver systemlösningar på landskapsnivå. För sådana åtgärder har det hittills bedömts finnas andra typer av stöd till kommunerna som är lämpligare.

Regeringen redovisade 2018 en nationell strategi för klimatanpassning i syfte att långsiktigt stärka klimatanpassningsarbetet (Prop. 2017/18:163). I samband med det tillsattes också ett nationellt expertråd för klimatanpassning med uppgift att bland annat utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge förslag på fortsatt arbete. I den rapport som rådet nyligen överlämnat till regeringen lyfts behov av underlag och finansiering runt effekter av vattenbrist och torka fram som en prioriterad utmaning. Rapporten kommer att beredas i samband med framtagandet av en ny strategi för klimatanpassning 2023.

Stockholm den 1 juni 2022

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.