Komplettering av MSY-målet
Skriftlig fråga 2021/22:1250 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-10
- Överlämnad
- 2022-03-10
- Anmäld
- 2022-03-14
- Svarsdatum
- 2022-03-23
- Sista svarsdatum
- 2022-03-23
- Besvarad
- 2022-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
I kontakter med såväl akademin som yrkesfisket är det uppenbart att problemen för torsk- och sillbestånden i Östersjön är alarmerande och väntas bli långvariga. Samtidigt visar analyser att det Internationella havsforskningsrådet (ICES) under många år har överskattat nivån i sina råd om möjliga fångstrekommendationer i Östersjön, vilket har medfört att politiken har beslutat om fångstkvoter (TAC) som har legat över det hållbara.
Många aktörer ifrågasätter nu den gemensamma fiskeripolitikens (GFP:s) ensidiga fokus på maximal hållbar avkastning (MSY) som det huvudsakliga kriteriet för att fastställa fångstkvoter. Detta gör man bland annat med tanke på att MSY inte tar tillräcklig hänsyn till beståndens lekbiomassa och faktiska ålders- och storleksstruktur. Detta är dock något som havsmiljödirektivet gör.
Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Har statsrådet för avsikt att uppvakta berörd kommissionär om de missförhållanden som dagens förvaltningspolitik i allmänhet och ensidiga fokus på MSY i synnerhet ger upphov till?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1250 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på fråga 2021/22:1250 av Betty Malmberg (M) Komplettering av MSY-målet
Betty Malmberg har frågat mig om jag har för avsikt att uppvakta berörd kommissionär om de missförhållanden som dagens förvaltningspolitik i allmänhet och ensidiga fokus på maximal hållbar avkastning (MSY) i synnerhet ger upphov till.
Målet gällande maximal hållbar avkastning (MSY) framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG.
Internationella havsforskningsrådet ICES beräknar och fastslår i sina råd intervaller för ett fisketryck som kan medges för att långsiktigt uppnå MSY. I modellerna ingår en rad olika biologiska parametrar som utöver naturlig dödlighet också inkluderar den beräknade lekbiomassan samt utvecklingen av rekryterade årsklasser.
Den data som ligger till grund för ICES rådgivning samlas in av ICES medlemsländer. En stor del av detta sker inom ramen för det arbete som medlemsländerna bedriver i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008.
Den vetenskapliga informationen förbättras över tid och ICES genomför återkommande utvärderingar och uppdateringar av sina modeller som ligger till grund för de analyser som slutligen resulterar i rådgivning.
Rådgivningen från ICES och de regionala förvaltningsplanerna, som exempelvis den fleråriga planen för Östersjön, utgör centrala komponenter i regeringens övergripande målsättning om att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Detta inbegriper målet om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, målet om landningsskyldighet, och att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grunden för besluten.
Den gemensamma fiskeripolitiken är dock inte ensidigt fokuserad på maximal hållbar avkastning utan föreskriver även andra mål och principer. Det samma gäller den fleråriga planen för Östersjön som också föreskriver att åtgärder ska vara förenliga med unionens miljölagstiftning, i synnerhet målet att uppnå god miljöstatus i enlighet med ramdirektiv om en marin strategi, 2008/56/EG (havsmiljödirektivet). Havsmiljödirektivet innehåller en indikator för naturlig storleksfördelning, men det saknas fortfarande en del vetenskapliga komponenter för att kunna tillämpa en sådan storleksindikator. Arbete med att utveckla en sådan indikator pågår och när den blir operativ finns det inget hinder mot att inkorporera den i den fleråriga planen för Östersjön.
Både den gemensamma fiskeripolitiken och Östersjöplanen innehåller redan idag det som krävs för att hantera eventuella problem med storleksfördelningen. Det viktiga i nuläget är därför att producera en operativ indikator för havsmiljödirektivet.
En utvärdering av den gemensamma fiskeripolitiken pågår och kommissionen ska senast den 31 december 2022 rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur den gemensamma fiskeripolitiken fungerar.
Stockholm den 23 mars 2022
Anna-Caren Sätherberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.