Det nordiska krissamarbetet

Skriftlig fråga 2021/22:1092 av Cassandra Sundin (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-02-15
Överlämnad
2022-02-15
Anmäld
2022-02-16
Svarsdatum
2022-02-23
Sista svarsdatum
2022-02-23
Besvarad
2022-02-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

Den 8 februari samlades de nordiska samarbetsministrarna digitalt i ett möte där bland annat det nordiska samarbetet kring krisberedskap lyftes. Samarbete finns i dagsläget, men pandemin har påvisat att behovet av utveckling är stort. Jan-Erik Enestams rapport Nordisk civil krisberedskap ger ett flertal rekommendationer kring hur krisberedskapen kan stärkas. En rapport om försörjningssäkerhet och krisberedskap är beställd från Utrikespolitiska institutet i Finland, vilken beräknas vara klar innan sommaren. Norges samarbetsminister påpekar att huvuduppgiften nu är att stärka det nordiska samarbetet för att inget nordiskt land ska stå ensamt i en kris.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta från svensk sida för att fullfölja överenskommelsen med de andra samarbetsministrarna i Norden?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1092 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)

UD2022/02519 Utrikesdepartementet Statsrådet Hallberg Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1092 av Cassandra Sundin (SD)
Det nordiska krissamarbetet

Cassandra Sundin har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta från svensk sida för att fullfölja överenskommelsen med de andra samarbetsministrarna i Norden.

Ett tydligt budskap från mötet med de nordiska samarbetsministrarna den 8 februari var att det finns ett gemensamt intresse och ansvar att dra lärdom av erfarenheterna under pandemin och hålla arbetet med att stärka den nordiska krissamverkan högt på dagordningen. Vi enades också kring processen för arbetet framåt. En utgångspunkt i detta arbete är statsministerdeklarationen om krisberedskap och försörjningstrygghet som antogs i november 2021, liksom en rad utredningar och analyser som presenterats den senaste tiden, däribland Enestams rapport. En nordisk kartläggning om samarbetet vad gäller krisberedskap och försörjningstrygghet kommer också att presenteras i vår.

Arbetet med att dra lärdom av pandemin spänner över många politikområden och ett arbete sker redan nu inom olika befintliga nordiska strukturer. Det finns en samsyn bland de nordiska länderna att svaret på hur vi stärker vår krissamverkan inte främst ligger i att skapa nya strukturer, utan i att förbättra informationsflöden, pragmatisk dialog och utveckla nya arbetssätt inom befintliga strukturer. Vi samarbetsministrar behöver formalisera och utveckla den dialog som initierats under pandemin och skapa en gemensam syn kring vårt ansvar och vår roll och hur vi lyfter den nordiska dimensionen inom våra regeringar. Detta är frågor jag drivit under hela pandemin och jag kommer att fortsätta att verka för i samarbetsministerkretsen.

Det inrättas nu en kontaktgrupp under det norska ordförandeskapets ledning med uppgift att följa det breda arbetet med att förstärka det nordiska samarbetet vad gäller krissamverkan. De nordiska samarbetsministrarna kommer att ha frågan fortsatt högt på dagordningen och aktivt följa det arbete som sker i syfte att dra lärdom av pandemin och stå bättre rustade inför nästa kris.

Stockholm den 23 februari 2022

Anna Hallberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.