Brottslig påverkan på kommunala tjänstemän
Skriftlig fråga 2020/21:823 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-02
- Överlämnad
- 2020-12-03
- Anmäld
- 2020-12-04
- Svarsdatum
- 2020-12-09
- Sista svarsdatum
- 2020-12-09
- Besvarad
- 2020-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Nyligen gjorde Ekot en undersökning gällande kommunala tjänstemän som utsatts för hot och påtryckningar. Undersökningen visade att tjänstemän i mer än 150 kommuner hade utsatts för hot det senaste året.
Många kommuner vittnar om att personal utsätts för påverkansförsök i sitt arbete. Det kan handla om socialsekreterare som ska ta svåra beslut, till exempel beslut om försörjningsstöd och vårdnadstvister. Många kommuner uppger i undersökningen att hot, trakasserier och påverkansförsök ökat de senaste fem åren.
Rättssäkerheten hotas om tjänstemännen är rädda för att ta svåra och impopulära beslut. Undersökningen visar att kommunanställda i flera kommuner inte vågat, eller velat, polisanmäla hot som de utsatts för.
”Jag vet var dina barn går i skolan” och liknande hot gör att tjänstemän är försiktiga med att förmedla negativa besked, enligt säkerhetschefen i Södertälje kommun. Eskilstuna kommun uppger i undersökningen att alla hot och trakasserier ska polisanmälas, men vi vet att personalen ute i verksamheterna inte gör det för att de inte törs. Detta är mycket allvarligt för hela samhället.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att dessa hot och påverkansförsök upphör?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:823 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:823 av Ellen Juntti (M) Brottslig påverkan på kommunala tjänstemän
Ellen Juntti har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att hot och påverkansförsök mot kommunala tjänstemän upphör.
Det är helt oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det är inte enbart ett arbetsmiljöproblem utan i förlängningen även ett angrepp på det demokratiska samhället. Skyddet för dessa grupper måste vara ändamålsenligt och starkt.
Den 14 maj i år gav jag en utredare i uppdrag att bland annat ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den
12 november 2021.
Regeringen har vidare de senaste åren vidtagit flera lagstiftningsåtgärder som innebär ett generellt sett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts och skyddet för den personliga integriteten har stärkts och moderniserats, till exempel genom att det straffbara området för olaga hot har utvidgats. Därtill har straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärpts.
Vid myndighetsutövning är utgångspunkten att den enskilde ska veta vem som fattar besluten. Det handlar om transparens. Men för att skydda anställda från repressalier kan vissa uppgifter om offentligt anställda skyddas. Utgångspunkten är t.ex. att sekretess gäller för anställdas bostadsadresser och privata telefonnummer. Hos vissa myndigheter, där personalen särskilt kan riskera att utsättas för t.ex. hot eller våld, kan även personnummer och födelsedatum skyddas. Det gäller bl.a. för anställda hos socialnämnderna. Hotade och förföljda personer kan också under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen.
Härutöver har regeringen vidtagit ett antal åtgärder som stärker skyddet särskilt för offentliganställda.
Regeringen har beslutat om förordningsändringar som ska minska utsattheten för offentliganställda genom att tillgången till deras personuppgifter begränsas. Ändringarna, som trädde i kraft i februari i år, innebär bl.a. att de vanligast förekommande tjänstekorten inte längre behöver innehålla uppgift om innehavarens fullständiga namn eller personnummer.
Till detta kommer att en särskild utredare i september i år gavs i uppdrag att föreslå hur FN-organet ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet ska genomföras i svensk rätt. Regeringen har också beslutat om ett tilläggsdirektiv till Utredningen om en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen och gett utredaren i uppdrag att bedöma om det finns behov av ytterligare åtgärder för att skydda arbetstagare som diskrimineras, trakasseras och hotas av personer som inte är anställda på arbetsplatsen. Uppdragen ska redovisas den 31 augusti respektive 1 oktober 2021.
Jag följer utvecklingen på området noggrant och är beredd att överväga fler åtgärder om det bedöms vara nödvändigt.
Stockholm den 9 december 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.