Avpersonifierade ansökningar
Skriftlig fråga 2020/21:746 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-27
- Överlämnad
- 2020-11-30
- Anmäld
- 2020-12-01
- Svarsdatum
- 2020-12-09
- Sista svarsdatum
- 2020-12-09
- Besvarad
- 2020-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Företag med minst 250 anställda har från och med år 2017 ålagts att göra mångfaldsredovisningar där bland annat arbetet med mänskliga rättigheter, mångfald, sociala frågor, personal och jämställdhet ska redovisas. Mångfaldsredovisningar innehåller högst privata uppgifter om anställda och styrelseledamöter. Det handlar bland annat om att kartlägga människors kön, bakgrund och födelseland. För att erhålla mångfald inhämtas i många fall också uppgifter vid rekrytering för att kunna sortera sökanden.
Flera civilekonomer och en professor i företagsstyrning argumenterade i juli 2020 för frivillighet framför kvotering. I en magisteruppsats har man nått indikationer på att bolag som når jämställdhet under frivillighet har högre avkastning, har fler styrelsemöten och har högre ledamotsnärvaro. Dessutom framgick det att det finns indikationer på att den frivilliga vägen har mer positiva effekter på bolag, styrelse och på individers möjligheter än vad som uppnås genom kvotering.
Att utgå från kompetens innebär riktig jämlikhet. Avpersonifierade ansökningar där man inte utgår från kön, ursprung eller liknande kan även vara effektivt för att få bort risker för jäv och annan otillbörlig påverkan.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Kommer ministern och regeringen att agera för att relevant myndighet tar fram riktlinjer för avpersonifierade ansökningar?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:746 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:746 av Mikael Eskilandersson (SD)
Avpersonifierade ansökningar
Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag och regeringen kommer att agera för att relevant myndighet tar fram riktlinjer för avpersonifierade ansökningar.
Frågan tar avstamp i det krav på att lämna upplysningar om sin mångfaldspolicy som sedan 2017 gäller för stora börsnoterade bolag. Bestämmelserna genomför ett EU-direktiv och innebär att bolagsstyrningsrapporten bl.a. ska innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpas för bolagets styrelse och av hur policyn har genomförts under räkenskapsåret. Ett bolag kan välja att inte tillämpa någon mångfaldspolicy, men i sådana fall ska skälen för det anges.
Mikael Eskilandersson och hans partikamrater har motionerat i riksdagen för att det nämnda kravet på mångfaldsrapportering ska tas bort och för att det tas fram riktlinjer för hur företag kan arbeta med avpersonifierade ansökningar. Civilutskottet konstaterade så sent som i våras att EU-kommissionen har inlett en översyn av regelverket för bl.a. mångfaldsrapportering och ansåg att det pågående arbetet inte bör föregripas. Utskottet menade också att det inte finns anledning till något initiativ med anledning av motionsyrkandet om anonyma anställningsförfaranden. I riksdagen ställde sig samtliga partier utom Sverigedemokraterna bakom utskottets ställningstagande och avslog motionen.
För egen del har jag svårt att se att förslaget om avpersonifierade ansökningar är relevant för förtroendeuppdrag som styrelseledamot i t.ex. ett aktiebolag, bl.a. eftersom det är mycket ovanligt att sådana uppdrag tillsätts efter ett ansökningsförfarande. Förslaget utgör därför inte ett verkligt alternativ till mångfaldsrapporteringen. Avpersonifierade ansökningar kan dock vara ett alternativ i vanliga anställningsförfaranden och det står alla företag fritt att använda sig av sådana. Jag delar emellertid riksdagens bedömning och anser att det inte heller finns skäl för regeringen att ta något initiativ i frågan.
Stockholm den 9 december 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.