Blåsljuspersonalens säkerhet
Skriftlig fråga 2020/21:524 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-16
- Överlämnad
- 2020-11-16
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
För en dryg vecka sedan utsattes ambulans och ambulansförare för en misstänkt attack i Södertälje. Ambulans hade kallats till en adress och passerade en öppen vägbom på väg till platsen. När de sedan skulle åka därifrån var bommen nedfälld. Personal lämnade ambulansen för att öppna bommen och kände då en brännande känsla i händerna. Ambulanspersonalen fick senare föras till brännskadeklinik med skador på händerna, enligt Ambulansförbundet.
”Det här är utan tvekan en attack, dels mot ambulanspersonalen men också en tydlig markering från parallellsamhället. Det här är en attack mot demokratin”, säger Ambulansförbundets ordförande Henrik Johansson till Aftonbladet. Enligt Henrik Johansson blir attacker och hot mot ambulanspersonal allt vanligare. ”Vi är ju i miljöer ofta med väldigt tunga vapen och miljöer där inte polisen skulle åka med mindre än tre, fyra enheter och piketenhet.”
Polis kallades till platsen, men kriminal- och bombtekniker ”kunde inte hitta något frätande material på den aktuella bommen”, skriver Towe Hägg, presstalesperson vid Stockholmspolisen, i ett mejl till Expressen.
Händelsen är polisanmäld som sabotage mot blåljusverksamhet och misshandel.
Oavsett om det är en syraattack eller ej som nu inträffat råder det ingen tvekan om att attackerna mot blåsljuspersonal har ökat och att regeringen har förlorat kontrollen över lag och ordning i landet.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder tänker ministern nu vidta för att garantera blåsljuspersonalens säkerhet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:524 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:524 av Björn Söder (SD)
Blåljuspersonalens säkerhet
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att garantera blåljuspersonalens säkerhet.
Det är helt oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det är i förlängningen ett angrepp på det demokratiska samhället. Skyddet för dessa grupper måste vara ändamålsenligt och starkt.
För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna infördes den 1 januari i år det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet. Det straffbelägger att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Den som gör sig skyldig till det här brottet kan få upp till livstids fängelse. Detta är en mycket tydlig signal från samhällets sida om att dessa verksamheteter inte får angripas.
Personer som fullgör samhällsnyttiga funktioner har skydd som tjänstemän i den utsträckning de utövar myndighet och omfattas dämed av det förstärkta straffrättsliga skydd som föreskrivs i bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Det finns dock många funktioner som faller utanför det skyddet. Exempelvis utgör hälso- och sjukvårdsverksamhet normalt inte myndighetsutövning.
Regeringen gav bl.a. mot den bakgrunden den 14 maj i år en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den 12 november 2021.
Regeringen har vidare de senaste åren vidtagit flera lagstiftningsåtgärder som innebär ett generellt sett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts och skyddet för den personliga integriteten har stärkts och moderniserats, till exempel genom att det straffbara området för olaga hot har utvidgats.
Jag följer utvecklingen på området noggrant.
Stockholm den 25 november 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.