Friande dom i mordrättegång när man skyller på varandra
Skriftlig fråga 2020/21:481 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-13
- Överlämnad
- 2020-11-13
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Två män dömdes för mord i tingsrätten men friades i hovrätten, då de skyllde på varandra. Liknande domar har tidigare fallit, bland annat i det som kallas Lindomefallet. I fallen finns flera bevis på att personerna varit inblandade, men det har inte kunnat ställas utom rimligt tvivel vilken av de misstänkta som utfört mordet eller om det gjorts gemensamt. Dessa domar ifrågasätts på olika sätt och uppfattas gå emot svenskt rättsmedvetande och moral. I båda fallen kan ersättning utgå för tid i häktet, vilket många anser är mycket märkligt.
Då det i de här fallen handlar om oskyldiga offer som inte kände förövarna och dödades på ett grymt sätt uppfattas det som stötande att man kan klara sig utan något straff genom att skylla på varandra trots att man varit på platsen eller det i övrigt kan bevisas att man på något sätt har med brottet att göra. I vissa andra länder finns det lagstiftning som gör att flera kan dömas för mord eller medverkan till mord då de på något sätt varit delaktiga eller befunnit sig på platsen eller det finns andra bevis.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att se över svensk lagstiftning i syfte att få fler fällande domar i den typ av fall som beskrivs ovan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:481 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:481 av Katarina Brännström (M)
Friande dom i mordrättegång när man skyller på varandra
Katarina Brännström har frågat mig om jag avser att se över svensk lagstiftning i syfte att få fler fällande domar i den typ av fall som tas upp i frågan där de misstänkta skyller på varandra.
Det är oerhört viktigt att grova brott klaras upp och lagförs så snabbt och effektivt som möjligt. Utgångspunkten i den straffrättsliga lagstiftningen är att alla som medverkat till ett allvarligt brott kan straffas för det. Den som inte är att anse som gärningsman kan dömas för anstiftan av eller medhjälp till brottet. Regleringen är vidsträckt och omfattar även den som genom t.ex. råd eller uppmuntran har bidragit till ett brott. Det går också att straffa den som har främjat ett brott utan att någon samtidigt kan dömas som gärningsman.
För att någon ska kunna dömas krävs dock att det är bevisat att den åtalade verkligen har medverkat till brottet. Utgångspunkten är det stränga beviskrav som gäller i brottmål. Beviskravet är ett uttryck för den vikt vi fäster vid rättssäkerheten.
Det är därför viktigt att brott utreds snabbt, effektivt och noggrant – så att man med säkerhet kan slå fast hur brotten gått till. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att åstadkomma detta. Polismyndigheten har fått kraftigt utökade resurser och flera nya verktyg, bl.a. bättre möjligheter att kunna verkställa hemliga tvångsmedel och komma åt krypterad information.
Flera andra åtgärder är på gång. Inom Regeringskansliet bereds utredningsförslag om utökade möjligheter att i domstol åberopa förhör upptagna under förundersökningen och en pågående utredning har dessutom i uppdrag att lämna förslag om ytterligare utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. En annan viktig faktor för uppklarandet av brott är att vittnen vågar medverka vid brottsutredningar. Regeringen har därför tillsatt en utredning som bl.a. ska överväga om det är lämpligt att införa en möjlighet till strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet, s.k. kronvittnen, och bedöma om straffen för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling ska skärpas.
Vidare pågår ett ständigt förbättringsarbete inom Polismyndigheten. Här kan nämnas framtagandet av en utredningsstrategi som bland annat inbegriper frågor om tidig bevissäkring samt effektiv och rättssäker förundersökningsledning. Utvecklingsarbeten pågår också när det gäller ansiktsigenkänning och annan avancerad bildbehandling för att snabbt söka i stora datamängder, vilket på sikt kan bidra till effektivare brottsutredningar.
Utan att tumma på rättssäkerheten pågår alltså ett fortlöpande arbete med att åstadkomma bättre och effektivare brottsutredningar. Jag är övertygad om att de ansträngningarna, tillsammans med den tekniska utvecklingen, kommer att leda till utökade möjligheter att nå framgång i brottsutredningar och döma de som är skyldiga till brott.
Stockholm den 25 november 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.