Förebyggande av kriminalitet
Skriftlig fråga 2020/21:3597 av Lotta Olsson (M)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-03
- Överlämnad
- 2021-09-06
- Anmäld
- 2021-09-08
- Svarsdatum
- 2021-09-15
- Sista svarsdatum
- 2021-09-15
- Besvarad
- 2021-09-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Vi upplever en stor otrygghet med väpnat våld och många skadade och döda i landet. Detta skapar mycket sorg och olycka, och det är inte bara de direkt drabbade som drabbas, det är anhöriga och hela samhällen som sörjer detta. Många får hela sina liv förstörda på grund av skottskador eller att man i tidiga år utvecklats till gärningsman.
Kriminalvården har redan i en rapport från 2016 påpekat att det finns vetenskapligt stöd för att adhd, särskilt tillsammans med uppförandestörningar, är en riskfaktor för kriminalitet. Detta är något man ofta upplever men inte alltid utreder i våra skolor. Adhd leder ofta till att man inte klarar skolans mål och därmed inte får nödvändig kompetens för utbildning och jobb.
Tidig medvetenhet och riktade stöd ges inte alltid. Det finns inte alltid kunskap runt problematiken på våra skolor.
Kriminalvården ser problemet men kommer dock in först när ett brott är begånget och har inte som uppgift att arbeta förebyggande i våra skolor, vår socialtjänst och eller vår barnhälsovård.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson lyder:
Har ministern tagit del av Kriminalvårdens rapport, och har ministern i så fall för avsikt att vidta åtgärder på området i förebyggande syfte?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3597 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:3597 av Lotta Olsson (M)
Förebyggande av kriminalitet
Lotta Olsson har frågat mig om jag har tagit del av Kriminalvårdens rapport om ADHD som riskfaktor för kriminalitet, och om jag i så fall har för avsikt att vidta åtgärder på området i förebyggande syfte.
Brottsförebyggande arbete och att minska risken för återfall i brott är prioriterade frågor för regeringen.
Regeringens brottsförebyggande program Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126) beskriver hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. I programmet lyfts skolan fram som en viktig aktör i det brottsförebyggande arbetet. Det framgår också av programmet att en grupp barn och unga som särskilt bör uppmärksammas är de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD. Regeringen har under de senaste åren vidtagit en lång rad åtgärder för att stärka kompetensen om olika funktionsnedsättningar och för att säkerställa att alla elever som är i behov av stöd också ska kunna få det.
I arbetet med att minska risken för återfall i brott har Kriminalvården en central roll där verkställigheten ger en unik möjlighet att samordna och fokusera insatser kring individen. Regeringen har mellan åren 2015 och 2018 gett Kriminalvården återkommande återrapporteringskrav med fokus på det återfallsförebyggande arbete i myndighetens regleringsbrev. Kriminalvården har redovisat hur det arbetet har tagit sin utgångspunkt i underbyggd kunskap om vad som är verkningsfullt för att minska risken för återfall i brott. Kriminalvården genomför också på eget initiativ analyser av sitt återfallsförebyggande arbetet. Rapporten om ADHD är en del av detta arbete. Regeringskansliet har tagit del av resultatet och Kriminalvården tar hand om slutsatserna i sin verksamhet.
Vidare har Kriminalvården fått i uppdrag att säkerställa att varje klient får en sammanhållen och ändamålsenlig verkställighet utan avbrott i de återfallsförebyggande insatserna genom att upprätta individanpassade verkställighetsplaner.
En insats i den individuella verkställighetsplanen kan vara att delta i ett behandlingsprogram. Kriminalvårdens behandlingsprogram är ackrediterade, myndigheten följer forskningsläget kontinuerligt och arbetar för att fortsatt utveckla sina behandlingsmetoder.
Den 1 maj 2021 trädde lagändringar i kraft som innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än tidigare för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder, eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Den som inte deltar i sådana åtgärder som Kriminalvården anser vara nödvändiga för att minska risken för återfall i brott kan därmed få avtjäna en längre tid av sitt straff på anstalt.
Stockholm den 15 september 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.