Feministisk utrikespolitik och Afghanistan
Skriftlig fråga 2020/21:3522 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-25
- Överlämnad
- 2021-08-26
- Anmäld
- 2021-09-02
- Svarsdatum
- 2021-09-09
- Sista svarsdatum
- 2021-09-09
- Besvarad
- 2021-09-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Under en pressträff den 23 augusti fick utrikesminister Ann Linde en fråga om Sveriges så kallade feministiska utrikespolitik. Frågan som ställdes rörde närmare bestämt hur denna riktning utövas när det kommer till den oroväckande och tragiska händelseutvecklingen i Afghanistan.
Utrikesministern valde att svara med en påminnelse om hur Sverige har tagit emot afghanska flyktingar, vilket skulle visa på hur Sverige ställt upp för afghaner i nöd. Problemet är bara att utrikesministern över huvud taget inte svarade på frågan, och det är kanske inte så märkligt. Av de cirka 48 000 afghaner som beviljats uppehållstillstånd i Sverige under åren 2014–2020 har det gått två män på varje kvinna, och färre än en tredjedel av dessa har kommit hit som flyktingar. Det är således en gåta hur utrikesministern kan se detta som en del av en påstådd feministisk politik, när man i huvudsak bistått män (som lämnat sina familjer i exempelvis Iran eller krigets Afghanistan) och där de begränsade resurserna från samhället följaktligen har prioriterats för just dessa.
Den socialdemokratiska regeringen har synnerligen utmärkt sig i en fråga som rör en specifik grupp afghaner, nämligen att de så kallade gymnasieafghanerna ska få stanna permanent i Sverige.
Den aktuella gruppen utgörs till 99,6 procent av män varav cirka 80 procent hade ljugit om sin ålder i syfte att exploatera Sveriges asylsystem. Till råga på detta saknade de helt och hållet skyddsskäl och har därmed inte alls befunnit sig i nöd. Trots detta var regeringen så mån om att åsidosätta sunt förnuft och slösa våra gemensamma tillgångar att man gick vidare med förslaget som totalsågats av Lagrådet med följande ord: ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas.”
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Hur utövar ministern en feministisk utrikespolitik i eller gentemot händelseutvecklingen i Afghanistan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3522 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:3522 av Markus Wiechel (SD)
Feministisk utrikespolitik och Afghanistan
Markus Wiechel har frågat mig hur den feministiska utrikespolitiken utövas när det kommer till händelseutvecklingen i Afghanistan.
Den feministiska utrikespolitiken innebär att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar utrikesförvaltningens hela verksamhet. Politiken ska bidra till global jämställdhet och alla kvinnor och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. I Afghanistan har detta arbete varit omfattande, bl.a. genom utvecklingssamarbetet. I nuvarande strategi för utvecklingssamarbetet med Afghanistan utgör ökad jämställdhet, inklusive ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter, möjlighet till politiskt deltagande samt inflytande för kvinnor och flickor ett viktigt delmål.
Den senaste utvecklingen i Afghanistan är djupt oroande, särskilt för kvinnor och flickor. Sverige har i evakueringen av skyddsbehövande afghaner särskilt beaktat deras situation. Av de 612 som har anlänt som kvotflyktingar, och kommer att handläggas för uppehållstillstånd, är 75% kvinnor och barn (459 stycken). I denna grupp ingår även MR-försvarare, inklusive kvinnorättsförsvarare.
Parallellt med detta ser regeringen och Sida över utvecklingssamarbetet och Sveriges bredare engagemang, bl.a. för att finna sätt att värna de senaste 20 årens framgångar på jämställdhetsområdet. Kvinnor måste fortsatt kunna arbeta och flickor gå i skolan. Respekt för sådana grundläggande principer är en grundförutsättning för Sveriges fortsatta stöd. Denna linje driver regeringen såväl inom EU som i andra internationella fora.
Parallellt pågår ett intensivt arbete med att få fram humanitärt stöd till de mest behövande, av vilka många är kvinnor och flickor. Kvinnliga humanitära hjälparbetare kommer att behövas även framgent.
Vi står även i nära kontakt med kvinnorättsorganisationer och andra civilsamhällesaktörer. Detta för att främja kvinnors och flickors tillgång till såväl humanitärt stöd som sysselsättningsmöjligheter och samtidigt bidra till skyddsåtgärder och plattformar för påverkan.
Stockholm den 9 september 2021
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.