En proposition om privat initiativrätt

Skriftlig fråga 2020/21:347 av Hampus Hagman (KD)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

I betänkandet Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9) föreslås nya bestämmelser i plan- och bygglaget. Dessa innebär bland annat att det ska tydliggöras i plan- och bygglagen att andra än kommunen, till exempel planintressenten, får ta fram planeringsunderlag. Det föreslås också att kommunen i planbeskedet ska ange vilket planeringsunderlag som kan behövas för att en detaljplan ska kunna tas fram, vilket ger planintressenten möjlighet att ta fram de utredningar och underlag som kan behövas.

Betänkandet remitterades i mars 2019, och i juni samma år hade över 80 organisationer, statliga, kommunala och aktörer i branschen svarat på remissen. Frågan är angelägen. Privat initiativrätt skulle innebära att fler detaljplaner kan produceras och att det därmed skapas fler planer som kan verkställas, samtidigt som processen också kan gå snabbare.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 föreslagit ett utökat anslag till länsstyrelserna på 4 miljoner kronor. Det mot bakgrund av att regeringen ”avser att utöka möjligheterna till en privat initiativrätt för enskilda planintressenter att bidra i kommunernas arbete med att ta fram detaljplaner.” Det är positivt, men för att detta ska kunna bli verklighet krävs det också förändringar i plan- och bygglagen. Av regeringens propositionsförteckning för hösten 2020 framgår dock inte att detta läggs fram för riksdagen under hösten.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

Kommer regeringen att under kommande vår lägga fram förslag för riksdagen som utökar möjligheterna till privat initiativrätt?