Barn utsatta för återfallsförbrytare
Skriftlig fråga 2020/21:3386 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-07-29
- Överlämnad
- 2021-07-30
- Besvarad
- 2021-08-13
- Sista svarsdatum
- 2021-08-13
- Svarsdatum
- 2021-08-13
- Anmäld
- 2021-08-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
För femte gången har nu en 35-åring dömts för pedofilbrott. Detta sedan Uppsala tingsrätt dömde honom till två år och tre månaders fängelse för utnyttjande av barn för sexuell posering samt grovt barnpornografibrott. I hans dator hittades mängder med filer av barnpornografi, bl a filmer där barn torterades.
Mannen dömdes för liknande brott till tre års fängelse 2012, tre månaders fängelse 2014, två års fängelse 2016 och till två månaders fängelse 2018.
Att en pedofil år efter år, dom efter dom, kan fortsätta utsätta barn vittnar om ett rättsväsende och kriminalvård i förfall. Ytterst är regeringen, med justitieministern i spetsen, ansvarig.
I Sverige skjuts numera barn på öppna gator och man tillåter att barn riskerar utsättas för mänskliga rovdjur eftersom dessa kan fortsätta att gång på gång, trots tidigare domar, utsätta barn för övergrepp.
Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta några åtgärder avseende lagstiftningen så att återfallsförbrytare av detta slag aldrig släpps ut i samhället igen, och om inte varför?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3386 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:3386 av Björn Söder (SD) Barn utsatta för återfallsförbrytare
Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder avseende lagstiftningen så att återfallsförbrytare av det slag som beskrivs i frågan aldrig släpps ut i samhället igen, och om inte, varför.
Att förebygga och förhindra sexualbrott mot barn är en prioriterad fråga för regeringen. Det är ett område där mycket arbete pågår och där stora förändringar i bl.a. den straffrättsliga lagstiftningen har skett i närtid. Regeringen har reformerat den svenska sexualbrottslagstiftningen och Sverige har nu den strängaste reglering vi någonsin haft, också när det gäller sexualbrott mot barn. Till exempel har minimistraffet för grov våldtäkt mot barn höjts från fängelse i fyra år till fängelse i fem år. Den 1 juli 2020 avskaffades också preskription helt för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begåtts mot personer under 18 år och minimistraffet för grovt barnpornografibrott höjdes från sex månaders fängelse till ett års fängelse.
Den 1 juni 2021 överlämnades betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Utredaren har haft i uppdrag att överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet.
Även reglerna för vad som gäller efter villkorlig frigivning har genomgått stora förändringar under senare tid.
Den 1 juli 2020 trädde lagändringar i kraft som bland annat innebär att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Kriminalvården kan också fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs.
Den 1 maj 2021 trädde lagstiftning i kraft som medför motsvarande kontrollmöjligheter avseende dem som dömts till skyddstillsyn. Samtidigt förtydligades möjligheterna att ge föreskrifter om vistelseförbud både för villkorligt frigivna och skyddstillsynsdömda. Möjligheten att kontrollera dessa föreskrifter elektroniskt utökades också.
Den 1 maj 2021 trädde vidare lagändringar i kraft som innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än tidigare för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder, eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Den som inte deltar i sådana åtgärder som Kriminalvården anser är nödvändiga för exempelvis personer dömda för sexualbrott kan därmed få avtjäna en längre tid av sitt straff på anstalt.
Det närmare innehållet i den verkställighetsplan som ska gälla för den dömde samt de föreskrifter som ska gälla efter villkorlig frigivning är en fråga för Kriminalvården, som har att göra en individuell bedömning av risker, behov och mottaglighet i varje enskilt fall. Jag förutsätter att Kriminalvården gör noggranna bedömningar i dessa ärenden och utformar verkställighetsplaner och föreskrifter på ett adekvat sätt. Enligt min uppfattning har Kriminalvården, genom de nyligen införda bestämmelserna, bra verktyg att använda för att minska risken för återfall i brott.
Stockholm den 13 augusti 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.