Ekonomistyrning och nätläkare
Skriftlig fråga 2020/21:3079 av Karin Rågsjö (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-02
- Överlämnad
- 2021-06-02
- Anmäld
- 2021-06-03
- Svarsdatum
- 2021-06-09
- Sista svarsdatum
- 2021-06-09
- Besvarad
- 2021-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Nätläkarna dränerar den offentliga vården på skattemedel, och det finns en stor risk att lindrigt sjuka tränger undan patienterna med störst vårdbehov.
Samtidigt ökar kostnaderna för nätläkarbolagen kraftigt. Förra året kostade nätläkarna 523 miljoner kronor i hela landet.
Det finns inget tak för hur mycket nätläkarna kan fakturera regionerna. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har störst vårdbehov gå först, men vem som helst kan ringa nätläkarna. Vilka är det som kontaktar nätläkarna? Är det personer som bor i glesbygd? Är det multisjuka äldre med störst vårdbehov? Nej, det är relativt friska storstadsbor som ringer.
Vi är positiva till digitaliseringen om vården utgår från vetenskap och är fri från vinstintressen.
Marknaden för nätläkare är helt oreglerad för de privata vårdföretag som vill tjäna pengar. Det blir dyrt för regionerna. Bara under mars månad 2020 kostade den nätbaserade privata vården skattebetalarna 96 miljoner kronor. Våra skattepengar ska gå till vård, inte privata vinster. Ett vårdbolag ökade i värde med 200 procent på ett år enligt Dagens industri.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
När ska regeringen reglera nätläkare och därmed stoppa flödet av medel till stora vinstdrivande koncerner och riskkapitalbolag?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3079 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:3079 av Karin Rågsjö (v)
Ekonomistyrning och nätläkare
Karin Rågsjö har frågat mig när regeringen ska reglera nätläkare och därmed stoppa flödet av medel till stora vinstdrivande koncerner och riskkapitalbolag.
Hälso- och sjukvården blir, i likhet med övriga samhället, allt mer digitaliserad och det finns positiva aspekter med denna utveckling. Regeringen har under många år arbetat aktivt med frågor om digitalisering och e-hälsa, och har en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om Vision e-hälsa 2025. Visionen är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd.
Den snabbt framväxande digitaliseringen av hälso- och sjukvården har samtidigt påvisat att det befintliga systemet inte är anpassat till den digitala vårdverksamhet som t.ex. nätläkare erbjuder. Regeringen gav som följd av detta en särskild utredare i december 2017 i uppdrag att bl.a analysera hur ett långsiktigt hållbart system för nätläkare kan skapas, med beaktande av principen om en behovsstyrd vård. Utredningen lämnade betänkandet Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) i vilket det finns förslag som bl.a. syftar till att skapa ett integrerat digifysiskt vårdval i primärvården, där patienten vänder sig till samma aktör oavsett om det görs via digital väg eller via besök. Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.
Stockholm den 9 juni 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.