Helhetsanalys av miljöeffekter av dieselanvändning
Skriftlig fråga 2020/21:2973 av Staffan Eklöf (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-24
- Överlämnad
- 2021-05-25
- Anmäld
- 2021-05-26
- Svarsdatum
- 2021-06-02
- Sista svarsdatum
- 2021-06-02
- Besvarad
- 2021-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Enligt tyska forskare är en tredjedel av avskogningen i tropikerna sedan 1990 kopplad till EU:s import av jordbruksvaror (Fuchs et al. Europe’s Green Deal offshores environmental damage to other nations, 2020, vol 586, ss 671–673 Nature). Forskarna säger att den gröna given i EU riskerar att leda till miljöförstörelse utanför EU. De gröna ambitionerna i EU riskerar att leda till minskad produktion och därmed ökad import från länder med sämre miljöstandard för sin produktion.
Samtidigt läggs marker ned i Sverige, bland annat på grund av låg lönsamhet. En svensk forskare vid SLU har räknat ut att om man till bete åter tar i anspråk hälften av de marker i Sverige som sedan 1951 har lagts ned, samt de marker som hotas av nedläggning i dag, motsvarar det all import av nötkött och lammkött till Sverige. Skulle man dessutom aktivt beskoga den andra halvan skulle det motsvara en kolinlagring som kompenserar för hela det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser (https://www.atl.nu/debatt/anvand-nedlagd-jordbruksmark-battre/).
Om regler och skatter justerades skulle mer jordbruksmark bli lönsam att bruka. Det skulle leda till mindre import, mindre avskogning i tropikerna och sänkta utsläpp globalt, samtidigt som livsmedelsproduktion, självförsörjningsgrad och biologisk mångfald i Sverige skulle öka. Det finns flera åtgärder som skulle kunna leda till ökad lönsamhet i svenskt lantbruk. En av dem är sänkt dieselskatt för jordbruksmaskiner. Sänkt dieselskatt för jordbruksmaskiner skulle i det här perspektivet kanske även kunna ge mindre koldioxidutsläpp globalt?
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Är statsrådet intresserad av att låta göra en helhetsanalys av en dieselskattesänknings effekter på gårdsekonomi, brukande, miljö och klimat lokalt och globalt, och är statsrådet beredd att sänka dieselskatten om det visar sig att det leder till mindre växthusgasutsläpp och mer biologisk mångfald?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2973 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2020/21:2973 av Staffan Eklöf (SD) Helhetsanalys av miljöeffekter av dieselanvändning
Staffan Eklöf har frågat mig om jag är intresserad av att låta göra en helhetsanalys av en dieselskattesänknings effekter på gårdsekonomi, brukande, miljö och klimat lokalt och globalt, och om jag är beredd att sänka dieselskatten om det visar sig att det leder till mindre växthusgasutsläpp och mer biologisk mångfald.
Regeringen delar bedömningen att jordbrukets lönsamhet är en viktig fråga. Den inställningen genomsyrar hela vårt arbete med livsmedelsstrategin som antogs av riksdagen 2017, vilket innebär att en tydlig linje är förankrad för livsmedelspolitiken fram till 2030. En viktig del i livsmedelsstrategin är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Ökad svensk livsmedelsproduktion kan även bidra till lägre global klimatpåverkan i de fall den ersätter livsmedel med större klimatpåverkan.
Jag kan också stolt konstatera att det svenska jordbruket har vidtagit omfattande åtgärder för att minska sina utsläpp och Sverige har därför globalt sett och jämfört med EU kommit långt när det gäller att begränsa jordbrukssektorns klimatpåverkan, och arbetet med att ytterligare minska negativ påverkan kommer att fortsätta. Den svenska näringen har exempelvis ett uttalat mål om ett fossilfritt lantbruk till 2030.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda och föreslå åtgärder och styrmedel för att främja övergång till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jordbruksproduktion och vid behov föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket (dir. 2020:16). Utredningen kommer att redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 juli 2021. Regeringen kommer därefter att analysera förslagen.
Stockholm den 1 juni 2021
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.