Studenters psykiska ohälsa
Skriftlig fråga 2020/21:2937 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-21
- Överlämnad
- 2021-05-24
- Anmäld
- 2021-05-25
- Svarsdatum
- 2021-06-02
- Sista svarsdatum
- 2021-06-02
- Besvarad
- 2021-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
I ett möte med skånska riksdagsledamöter uttryckte ordföranden för Lunds universitets studentkårer stor oro för studenternas psykiska mående, som resultat av restriktionerna under pandemin. Distansundervisning och ensamhet har tärt hårt på studenterna, och situationen är knappast unik för Lunds universitet. Tvärtom, det finns skäl att misstänka att mindre lärosäten har ännu större svårigheter att erbjuda studenterna adekvat hjälp. Risken för psykisk ohälsa hos studenter var stor redan innan pandemin. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten från 2018 var andelen i åldern 18–29 år med nedsatt psykiskt välbefinnande högre bland studenter på högskola och universitet än bland yrkesarbetande ungdomar i samma åldersgrupp.
Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att universitetens och högskolornas arbete för att förebygga psykisk ohälsa bland studenter ska förbättras?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2937 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:2937 av Boriana Åberg (M)
Studenters psykiska ohälsa
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att universitetens och högskolornas arbete för att förebygga psykisk ohälsa bland studenter ska förbättras.
Studenter vid svenska universitet och högskolor ska ges utbildning av hög kvalitet vid trygga och jämställda lärosäten. Därför behövs det förebyggande insatser, så att alla får en bra och trygg studiemiljö under sin studietid.
Universitet och högskolor ansvarar enligt 1 kap. 11 § högskoleförordningen för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Regeringen vill att det förebyggande arbetet via studenthälsan ska stärkas och gjorde därför i budgetpropositionen för 2021 en permanent satsning på 25 miljoner kronor per år för att stärka och rusta studenthälsovården. Satsningen innebär att det från och med 2021 avsätts särskilda medel till universitet och högskolor för att stärka studenthälsan. Medlen ska bl.a. möjliggöra mer preventivt arbete för att minska studenternas psykiska och fysiska ohälsa samt stärka stödet för studieovana studenter.
Regeringen beslutade i november 2019 om ett uppdrag till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att kartlägga studenthälsovården. UKÄ redovisade sitt uppdrag i slutet av förra året och ärendet bereds i Regeringskansliet. Regeringen har även gett UKÄ i uppdrag att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet med anledning av beslut och insatser som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset. Uppföljningen ska bl.a. inkludera effekterna av övergången till distansundervisning. UKÄ ska löpande redovisa resultaten av uppföljningen samt lämna en slutrapport i december 2022.
Hälso- och sjukvårdsinsatser för personer med psykisk ohälsa ges både inom primärvården och den specialiserade vården. Regeringen har under en längre tid bedrivit ett omfattade arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention. I januari 2020 beslutade regeringen att inrätta en funktion för psykisk hälsa och suicidprevention vid Folkhälsomyndigheten. Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag angående en nationell stödlinje som riktar sig till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet samt anhöriga och närstående. För att säkerställa att personer som drabbas av psykisk ohälsa får det stöd de behöver kommer regeringen att fortsätta stödja regioner och kommuner. Under 2021 avsätts cirka 2,2 miljarder kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa, varav cirka 1,7 miljarder går till förstärkta insatser i kommuner och regioner inom området genom en överenskommelse mellan staten och SKR. Av dessa medel ska 200 miljoner kronor stärka det suicidpreventiva arbetet på lokal och regional nivå. Verksamheter såsom studenthälsan kan komplettera hälso- och sjukvårdens uppdrag.
Psykisk ohälsa är ett av våra största hälsoproblem som påverkar såväl individer och deras anhöriga som samhället som helhet. Utredningar har visat att det finns stora kunskapsluckor inom området och att det behövs forskning för att förbättra kunskapsläget. Regeringen presenterade därför i propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har också ett pågående uppdrag om verksamhetsnära forskning om psykisk ohälsa (2019–2021) där förebyggande av och tidiga insatser vid psykisk ohälsa omfattas.
Stockholm den 2 juni 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.