Andelen manlig personal i förskolan

Skriftlig fråga 2020/21:2898 av Michael Rubbestad (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-18
Överlämnad
2021-05-18
Anmäld
2021-05-19
Svarsdatum
2021-05-26
Sista svarsdatum
2021-05-26
Besvarad
2021-05-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Könsfördelningen bland de anställda i förskolan är fortsatt mycket ojämn – drygt 4 procent av de anställda som arbetar med barn är män. Andelen har varit i stort sett konstant under de senaste tio åren. Andelen män som arbetar i fristående förskolor är högre än i kommunala förskolor: 6 procent respektive 4 procent. Vidare är det så att vissa år avslutar så få som 50 procent av de manliga eleverna sin förskollärarutbildning.

Flera män som intervjuats av olika forskare och reportrar beskriver baksidorna med att vara man i förskolan. De ifrågasätter varför de får rollen som vaktmästare som ska byta glödlampor när detta lika gärna kan göras av de kvinnliga förskollärarna. De upplever också att de är väldigt synliga som män i förskolan; att särbehandlas av kollegor, chefer och föräldrar kan upplevas både positivt och negativt.

Men det jobbigaste som männen lyfter fram är att förhålla sig till att bli betraktad som en presumtiv pedofil. Och att hantera den rädsla, ilska och risk som det för med sig.

I mitten av 1990-talet svepte en våg av polisanmälningar in mot anställda män i förskolan. Tonläget var så högt att det till och med ifrågasattes ifall män borde få arbeta i förskolan. Resultatet blev att andelen män i förskolan sjönk från 3,1 procent i början av 1990-talet till som lägst 1,9 år 1998, enligt ­statistik från Skolverket.

Sedan dess har andelen män åter kommit upp på samma nivå som tidigare. Men rädslan för pedofili i förskolan har hela tiden funnits där och har då och då flammat upp i debatten.

Männen i Skolverkets studier säger att de försöker att inte låta sig påverkas av pedofildebatten när det gäller relationen till barnen på sina arbetsplatser, men en av männen förklarar att oron sätter sig i bakhuvudet.

Rapporterna berättar hur många av männen bygger upp ett eget säkerhetstänkande kring hur de ska agera mot barn, föräldrar och kollegor för att undvika misstankar. En del män undviker att ha barnen i knät, att delta i barnmassage eller att ligga intill något barn vid vilan. De vill ha dörrar öppna när de ska hjälpa ett barn på toaletten eller byta blöja. En del män nekar i perioder att utföra olika arbetsuppgifter om de tror att det kan misstolkas.

Om en anmälan uppmärksammas i närheten av deras egen kommun eller i riksmedier skapar det ytterligare rädsla. Vissa män uttrycker oro över att en anmälan från en förälder, som kan vara ogrundad, riskerar att slå sönder hela deras yrkesliv och privatliv i en handvändning. För även om anmälningarna läggs ned är det svårt att rentvå sig från misstankarna. De nedlagda anmälningarna väcker sällan medialt intresse. Däremot lever hatet ofta sitt eget liv när anmälda män får sin identitet röjd på öppna forum på internet.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka andelen manlig personal i den svenska förskolan?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2898 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2021/02687 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2898 Michael Rubbestad (SD)
Andelen manlig personal i förskolan

Michael Rubbestad har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka andelen manlig personal i den svenska förskolan.

Förskolan spelar en viktig roll för barns allsidiga utveckling och bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Utbildningen i förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Enligt skollagen är det förskollärare som ansvarar för undervisningen i förskolan. Förskollärarnas kompetens och särskilda ansvar är mycket viktigt för att garantera en likvärdig förskola av hög kvalitet.

Det är viktigt att förskolläraryrket, barnskötaryrket och förskolan som arbetsplats är, och uppfattas som, tillgänglig för alla personer, oavsett kön. I förskolans uppdrag ingår bl.a. att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling och val. Hur barnen blir bemötta och vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det är därför värdefullt att barn i förskolan får erfara att män och kvinnor, pojkar och flickor, kan arbeta i alla yrkeskategorier.

Könsfördelningen bland personalen som arbetar inom förskolan är dock ojämn. Andelen män som arbetar i förskolan har visserligen ökat något över tid, men från låga nivåer. År 2006 var andelen män av personalen 2,4 procent i kommunala förskolor och 4,5 procent i de fristående förskolorna. År 2020 var andelen män 4 procent i kommunala förskolor och 5,7 procent i fristående förskolor.

Av de studenter som antogs till förskollärarprogrammen under perioden mellan läsåren 2011/12 och 2019/20 var mellan 6–8 procent män. För de män och kvinnor som arbetar i förskolan men inte har nått en förskollärarexamen finns en möjlighet att komplettera sina tidigare studier och nå en examen genom vidareutbildning av lärare (VAL). Andelen manliga elever som tog examen på gymnasieskolans barn-och fritidsprogram där barnskötarutbildning ges har ökat från 24 procent 2010 till 36 procent 2020.

Regeringens arbete har som mål att alla barn och elever ska få möta kunniga och kompetenta lärare och förskollärare oavsett var i landet de bor. Det är så vi lägger grunden för en jämlik kunskapsskola och ett starkt samhälle. Åtgärder för att öka andelen män i förskolan handlar om ett långsiktigt arbete som behöver ske på olika samhällsnivåer. Regeringen har satsat på förskolan, gjort insatser för att stärka det pedagogiska ledarskapet och påbörjat arbetet med att inrätta professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer. Programmet ska skapa en nationell struktur för kompetensutveckling med syfte att utveckla skolprofessionerna för att på så sätt främja skolutveckling, stärka professionernas attraktionskraft och skapa förutsättningar för högre kunskapsresultat och måluppfyllelse.

Som utbildningsminister kommer jag att fortsätta arbeta för att förskolläraryrket och barnskötaryrket är yrken för såväl män som kvinnor.

Stockholm den 26 maj 2021

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.